Världsmarknaden för läkemedlen beräknades år 2011 till 900 miljarder US$ enligt IMS-health. Marknaden för illegala läkemedel uppskattas vara värd mellan 75-200 miljarder dollar. I Sverige uppskattas den illegala läkemedelsmarknaden till motsvarande ?0,5 %. Straffet för insmuggling av läkemedel till Sverige är böter eller max 2 års fängelse.

Salmonellos är en av de viktigaste gastrointestinala infektionerna i världen. Den ger i vanliga fall en okomplicerad gastroenterit hos människor men kan i sällsynta fall spridas i kroppen och leda till allvarlig sjukdom och dödsfall. Bakterien är zoonotisk och då det idag anses att alla reptiler bär på salmonellabakterier är det ur folkhälsosynpunkt viktigt att få en uppskattning om hur vanlig salmonella är på sällskaps/hobby reptiler och terrarier i svenska hushåll. Syftet med studien var att uppskatta förekomsten av salmonella hos svenska reptiler och deras miljö samt ta reda på vilka underarter och serovarer som förekommer. Djurägarna kontaktades via olika internetforum för reptilägare och skickade in kloksvabbprov med tops från max en reptil per terrarie samt bottenmaterial från upp till 10 terrarier. Salmonella spp.

This bachelor thesis is written as a part of the geography program at Stockholm University, Sweden, and the study was conducted from April to June 2012.Tuberculosis (TB) is an airborne disease and one of the most widespread infectious diseases in the world with more than nine million new cases each year (SMI 2012, digital source). The disease is a major source of death and suffering in many places and the number of deaths remains high despite the availability of highly efficacious treatment. To control and prevent further spread of TB, the mapping of the disease spatial distribution is of essential importance.In this study, maps were produced that shows the spatial distribution of TB between the years 2002 to 2011 in the municipality of Stockholm. These maps allow an analysis of the spatial distribution at a local scale over time.The aim of this paper is to study how the spatial distribution of TB has looked like in the municipality of Stockholm the last 10 years and to analyze why the spatial distribution of the disease looked like it did. This study is based on the hypothesis ?drift?.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Isoleringsvård kan bli aktuellt både vid infektionssjukdom och vid infektionskänslighet. Detta sätt att vårda finns redan tidigt beskrivet i historien. Ett stort användande av antibiotika tros ligga till grund för ökad mängd multiresistenta bakterier vilket orsakar problem i dagens sjukvård. Patienter med dessa bakterier, tuberkulos eller nedsatt immunförsvar är exempel på patientgrupper som vårdas isolerade. Att vårdas isolerad innebär för många att vara i en utsatt situation och utan kontroll över vad som sker.

Rift Valley fever (RVF) är en i Sverige relativt okänd sjukdom som främst drabbar tama idisslare, men också har en stor zoonotisk potential. Då sjukdomen är vektorburen och har visat sig kunna spridas med ett stort antal vektorer, finns viss oro för sjukdomens spridningspotential i nya områden. Syftet med detta arbete har varit att uppskatta risken för sjukdomens spridning, främst till Sverige men även till andra länder i Europa. Flertalet undersökningar har visat att myggarter med förmågan att bära Rift Valley Fever Virus (RVFV) finns både i Europa och Nordamerika. Sedan sjukdomen år 2000 spreds från den afrikanska kontinenten till den arabiska halvön, ser många epidemiologer det bara som en tidsfråga innan sjukdomen får global spridning. Sjukdomen har ett snabbt förlopp, hos unga djur ses ofta bara diffusa symtom innan djuren dör. Frekvensen av aborter hos dräktiga djur och dödligheten hos nyfödda kan uppgå till 80-100% hos både får och nöt.

Toxoplasma gondii är en parasit som kan infektera alla varmblodiga djur, men orsakar sällan komplikationer om den inte infekterar en dräktig eller immunosupprimerad individ. Den är ett stort problem för fårnäringen i och med de aborter, dödfödslar och neonatala dödsfall den orsakar. Då parasiten bildar vävnadscystor hos sin mellanvärd innebär infekterat fårkött en smittorisk för människa. I försvaret mot en toxoplasmainfektion är den cellmedierade immuniteten allra viktigast med tanke på att T. gondii är en intracellulär patogen. De viktigaste cellerna i skyddet mot infektion är NK-celler, aktiverade makrofager och T-celler.

Brucellos är en zoonos som förekommer världen över och orsakar ekonomiska förluster och ohälsa hos djur och människor. Brucellos är en kronisk bakteriell infektion som orsakas av en intracellulär gramnegativ bakterie ur släktet Brucella. Infektionen kan drabba ett flertal däggdjursarter och däribland människan. B. melitensis, B.

Encephalitozoon cuniculi är en obligat intracellulär parasit som orsakar sjukdomen encephalitozoonos hos kaniner. Infektion kan även ses hos människor och parasiten är därmed zoonotisk. E.cuniculi-infektion sker via intag eller inhalation av sporer, överföring in utero eller okulär överföring. Predilektionsställen för parasiten är centrala nervsystemet, njurar eller linsen. E.cuniculi är en vanlig parasit hos kaniner men den exakta förekomsten i Sverige är okänd. Att diagnostisera E.cuniculi-infektion hos kaniner är viktigt för korrekt prognos och behandling samt på grund av parasitens zoonotiska potential.

Psittacos eller papegojsjuka är en zoonotisk sjukdom som främst drabbar fåglar, men i mindre omfattning även däggdjur. Sjukdomen orsakas av den obligat intracellulära bakterien Chlamydophila psittaci.Smittade fåglar utsöndrar bakterien i framför allt faeces och nässekret. Utsöndringen är ofta intermittent och kan sättas igång av stress. Både fåglar och människor får framför allt i sig bakterien genom inhalation av aerosoler eller damm, men även oral och kontaktsmitta är möjlig.Symptombilden är varierande hos både fåglar och människor. Ofta ses en subklinisk eller mild sjukdom med diffusa symptom, såsom feber, apati, konjunktivit och milda respiratoriska symptom.

Helicobacter spp. är gramnegativa bakterier med en spiralformad, böjd eller rak kropp utan några förgreningar. De har en snabb och riktad rörelseförmåga mot magsäckens slemhinna tack vare sina flageller som kan vara unipolära eller bipolära. Virulensfaktorerna varierar inom släktet. Rörelseförmågan påverkas av kroppsutformning och flageller, men även antal adhensiner och möjlighet till ureasproduktion är viktiga virulensfaktorer.

Toxoplasma gondii är en intracellulär, zoonotisk parasit med förmågan att infektera i stort sett alla varmblodiga vertebrater, medan endast kattdjur kan fungera som huvudvärd. Parasiten finns spridd hos människor och djur över hela världen. Vid symptomatisk infektion med T. gondii ses en varierande klinisk bild. Kongenitalt överförd smitta leder potentiellt till abort eller neonatal infektion.

En grampositiv bakterie kallad meticillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA), har utvecklat resistens mot antibiotika och är ett stort problem inom humansjukvården där den orsakar vårdrelaterade infektioner. En ökad användning av antibiotika är en faktor som gör det möjligt för bakterier att minska sin känslighet för antibiotika och utveckla resistens, vilket i längden ökar morbiditet och mortalitet hos människor och djur. Spridningen av resistenta bakterier på sjukhus runt om i världen beror i sin tur till stor del på grund av dåliga vårdhygienrutiner. Under den senaste tiden har MRSA även blivit ett problem hos djur, vilket förmodligen beror på den nära kontakten som människor och djur har till varandra. Hästsjukhus både i Sverige och utomlands har kunnat bekräfta utbrott där samma stam av MRSA kontaminerat områden i miljön, patienter och personal under en längre tid, vilket tyder på att bakterien har en stor förmåga att överleva och spridas. Hästar kan bära bakterien i den nasala passagen och på huden utan att den orsakar infektioner, men långa sjukhusvistelser och nedsatt immunförsvar är några faktorer som ökar risken för att bärare av MRSA utvecklar infektioner.

Rift Valley fever (RVF) är en zoonotisk, vektorburen sjukdom som orsakas av ett Phlebovirus och sprids med hjälp av myggor. RVF är epizootiklassad och drabbar framförallt får, getter och nötkreatur varav unga individer är känsligast för infektionen. Symptomen utgörs av massiva aborter, hepatit, encefalit, hemorrhagisk feber och ökad dödlighet, särskild bland nyfödda djur. Den zoonotiska aspekten är framförallt av betydelse för djurhållare samt yrkesgrupper såsom veterinärer och slakteriarbetare. Denna litteraturöversikt syftar till att ge en överblick över utbredning, etiologi, patologi och epidemiologi samt besvara frågeställningen om en spridning till Europa utgör en risk. Sedan upptäckten i Kenya 1930 har flera ödesdigra utbrott skett i södra och östra Afrika.