Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Projektet syftar till att utveckla en kommunikationsmodul till ett trÄdlöst larmsystem.Kommuikationsmodulen integrerar ett inbyggt system som kommunicerar via en radiomodulutvecklad av företaget Emwitech AB. Kommunikationsmodulen har som uppgift att styra externadetektorer och periferienheter. Utvecklingen av hÄrdvaran har skett i Altium Designer vilket harresulterat i en prototyp. Prototypen inkluderar avancerad teknik sÄsom programmerbar logik ochmikroprocessorer. Mjukvaran utgör intelligensen i systemet och ansvarar för att larmsystemetarbetar enligt de standarder som finns för hög sÀkerhet.En utredning med avsikt att vÀlja kÀrnan i systemet har utförts och ett flertal aktuella teknologierhar analyserats och vÀgts mot varandra..

Nya typer av krigföring, sÄ som COIN-operationer (Counter insurgency), stÀller nya krav pÄ flygstridskrafterna. Utvecklingen av det bemannade stridsflyget har, om man jÀmför med UAV (Unmanned Aerial Vehicle), trots detta stÄtt relativt stilla. Obemannat stridsflyg har samtidigt utvecklat förmÄgor som gör funktionen till en vÀrdig konkurrent pÄ det moderna slagfÀltet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida obemannat stridsflyg kan överta det bemannade stridsflygets plats inom ramen för COIN-operationer. Detta avser jag uppnÄ genom att undersöka hur vÀl de bÄda funktionerna svarar uppmot de krav som stÀlls pÄ ett stridsflygplan i en operation med inslag av COIN.

VÄrt arbete behandlar möjligheterna och hindren för att anvÀnda additiva tillverkningsmetoder (AM) med metall som bas för direkttillverkning vid batchproduktion. AM tillÄter anvÀndaren att tillverka delar med komplicerade geometrier som Àr svÄra, eller i vissa fall omöjliga, att tillverka för dagens konventionella tillverkningstekniker. Dessutom tillÄter teknologin tillverkaren att skapa inre strukturer i ett material som exempelvis gitter- och bikakestrukturer. Metoderna för AM med metall skiljer sig bitvis ganska mycket Ät, men grundprincipen Àr att man bygger upp en modell lager för lager utifrÄn en given digital fil, oftast CAD. VÄrt arbete har dÀrför behandlat omrÄdet utifrÄn ett i första hand tekniskt men Àven kunskapsmÀssigt och ekonomiskt perspektiv dÄ dessa har behövts analyseras i kombination med varandra för att pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt kunna analysera omrÄdet.

Distanshandeln har idag ökat mycket och tagit en stor del av handelsmarknaden. Ökningen Ă€r mycket beroende pĂ„ Internets tillvĂ€xt, men Ă€ven affĂ€rssystemen i distanshandelsföretagen har en stor bidragande orsak i distanshandelns tillvĂ€xt. AffĂ€rssystemen Ă€r idag under stĂ€ndig utveckling och nya idĂ©er och funktioner uppkommer kontinuerligt för att effektivisera företagens verksamhet och utveckling. Införandet av affĂ€rssystem idag Ă€r tĂ€mligen omstĂ€ndligt och en pĂ„kostad process för företaget oavsett storlek. Även om affĂ€rssystemen bidrar med en stor effektiviserande effekt sĂ„ finns det idag mĂ„nga brister som förhindrar optimerandet av affĂ€rssystem.

Examensarbetet diskuterar behovet av ett stödsystem för lÀrare vid undervisning och tar upp olika aspekter utifrÄn lÀrarnas arbetssituation. Som en del av denna diskussion finns en implementation av ett system i form av en Androidapplikation.Applikationen ger lÀrarna möjlighet till ett stödsystem med olika anvÀndningsomrÄde som nÀrvarokontroll, anmÀrkningsmöjligheter om förseningar och stök under lektionstid, verktyg för att anteckna elevarbete och motivera betyg direkt pÄ plats.Stor vikt har lagts pÄ att göra applikationen lÀttanvÀnd och anvÀndarvÀnlig och dÀrför har tester med anvÀndare varit en stor del under utvecklingen..

Demenssjukdomar Àr ett vÀxande problem till följd av den demografiska utvecklingen i Sverige. I studien har förekomsten av tvÄng pÄ demensboenden problematiserats. Det har framkommit att det saknas lagstöd för att ingripa med tvÄngs- eller begrÀnsningsÄtgÀrder mot en dement person i sÀrskilt boende, frÄnsett LPT och BrB:s nödbestÀmmelser vilka Àr Àmnade att tillÀmpas endast i sÀrskilda undantagsfall och i nödsituationer. Den lagstiftning som tillÀmpas inom demensvÄrden Àr istÀllet SoL och HSL vilka bÄda bygger pÄ den enskilde individens samtycke. Det tvÄng som förekommer strider i mÄnga fall mot grundlagen eftersom lagstöd saknas vilket Àr problematiskt ur legitimitets- och rÀttssÀkerhetshÀnsyn..

Byggnadssektorn uppskattas idag stÄr för 40 % av Sveriges totala energianvÀndning och för cirka 50 % av den totala elanvÀndningen. FrÄn myndigheter sÄvÀl som allmÀnheten börjar allt högre krav stÀllas pÄ energihushÄllning i vÄrt byggnadsbestÄnd. Metoder för att finna mer energieffektiva byggnader sÄvÀl metoder för att minska byggkostnaderna och öka produktionseffektiviteten Àr nÄgot byggindustrin strÀvar efter idag. Detta examensarbete Àr utfört Ät Lundqvist TrÀvaru AB och behandlar hur ett byggsystem kan utvecklas för trÀvillor utifrÄn modulbyggande. Syftet Àr att identifiera vilka byggnadstekniska lösningar som krÀvs för att utveckla ett byggsystem för modulbyggande av trÀvillor som klarar energikraven enligt Boverkets byggregler.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur man anvÀnder skogen som verktyg i lÀrandet pÄ förskolan. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ olika kommunala förskolor med olika lÄngt till skogen. Intervjupersonerna var bÄde barnskötare och förskollÀrare. Jag har intervjuat om vilket syfte det har i skogen, vilka utmaningar som finns, lÀrandet, utomhusvistelsen medverkar till en beteendevariation, sociala utvecklingen och leken i skogen. Jag kom fram till att pedagogerna koncentrerade sig mycket pÄ barnens motorik nÀr de vistas i skogen och att barnen ska fÄ kunskap om skogen, djurlivet och Àven vÀxtlivet.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.