År 2006 startade de första nĂ€tmĂ€klarfirmorna, Ă€n sĂ„ lĂ€nge har de inte nĂ„tt nĂ„gon större framgĂ„ng. Dessa mĂ€klare bedriver sin verksamhet enbart via internet utan att fysiskt möta sina kunder. De erbjuder kunderna ett lĂ„gt och fast pris, kunden fĂ„r dock sjĂ€lv utföra vissa moment i förmedlingsprocessen.Syftet med denna rapport Ă€r att undersöka nĂ€tmĂ€klarnas framtida utbredning pĂ„ den svenska fastighetsförmedlingsmarknaden. Genom att granska ett antal pĂ„verkande faktorer har vi analyserat nĂ€tmĂ€klarnas potentiella konkurrenskraft.Relationers betydelse mellan kund och mĂ€klare Ă€r en av dessa faktorer. Ur ett relationsmĂ€ssigt synsĂ€tt har vi jĂ€mfört nĂ€tmĂ€klarnas transaktionsorienterade strategier, som saknar fokus pĂ„ nĂ€ra kundrelationer, med de traditionella mĂ€klarnas mer relationsorienterade strategier.

Uppsatsen visar att fallföretaget, verksamt i den svenska storköksbranschen, stÄr inför fyra strategiska val. Dessa val har drivits fram genom utvecklingen av egna mÀrkesvaror, ökad centralisering bland slutanvÀndare och grossister samt dÀrtill medföljande prispress. Slutsatsen Àr att fallföretaget torde vÀlja en ingrediensfokuserad produktstrategi, fokusera pÄ befintliga kunder och kategorier dÀr man innehar produktledarskap samt fortsÀtta arbetet med intensiv produktutveckling..

HÄllbar utveckling har i dagens samhÀlle blivit ett etablerat begrepp. BÄde politikerna och allmÀnheten arbetar aktivt för att uppnÄ hÄllbar utveckling i vÀrlden.I och med att samhÀllets intresse för en hÄllbar samhÀllsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hÄllbar verksamhetsutveckling dÀr man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen krÀver att företagen redovisar mer relevant information nÀr det gÀller hÄllbar affÀrsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hÄllbarhetsredovisning.HÄllbarhetsredovisning Àr av ett globalt intresse men vi har valt att avgrÀnsa studien till att utifrÄn den institutionella teorin belysa vad som pÄverkar utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen i Sverige.Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstÄtt regelverk, riktlinjer som har pÄskyndat och pÄverkat vÄra vÀrderingar, normer angÄende hÄllbarhet och hÄllbarhetsredovisningar.Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angÄende hÄllbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat.

Syfte:Att fÄ kunskaper om hur verksamma förskollÀrare ser pÄ barns utveckling av sjÀlvkÀnsla och hur de som förskollÀrare vill arbeta för att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla. Syftet Àr ocksÄ att utröna om förskollÀrare anser att det finns behov av kompetensutveckling vad gÀller barns sjÀlvkÀnsla. Teori:Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori om barnets medfödda kompetens och utveckling av sjÀlvet har anvÀnts som teoretisk anknytning. Stern menar att spÀdbarnet frÄn födseln handlar utifrÄn ett sjÀlv och att det har en inneboende kompetens. Barnet har förmÄgan att söka kontakt och kommunicera med omgivningen.

Denna uppsats behandlar gemensam litteraturlÀsning och litteratursamtal. Syftet var att utreda litteraturlÀsningen och litteratursamtalets funktion och möjliga svÄrigheter i undervisningen. Sammantaget pekar resultatet i studien pÄ att lÀrarna uppfattar den kÀnslomÀssiga och personliga utvecklingen, som den primÀra funktionen i arbetet med gemensam litteraturlÀsning och litteratursamtal. Vidare ansÄg lÀrarna att skillnaden i elevernas lÀskapacitet och svÄrigheterna att skapa ett givande litteratursamtal Àr de största svÄrigheterna vid anvÀndandet av gemensam litteraturlÀsning och litteratursamtal..

Syftet med denna uppsats Àr att studera och diskutera Försvarsmaktens möjligheter att utnyttja civil mobilteleteknik (COTS) och kommersiell kommunikationsinfrastruktur dÄ eget radioaccessnÀt saknas eller ej finns tillgÀngligt. Tidshorisonten strÀcker sig intill 2015.Med anledning av den pÄgÄende utvecklingen av mobil telekommunikation, studeras och diskuteras möjligheterna att anvÀnda civil teknik dÄ eget radioaccessnÀt ej finns tillgÀngligt. Inledningsvis görs en inventering och beskrivning av teknikutvecklingen. DÀrefter studeras kontrollmöjligheter och mÄlsÀttning för framtida utbildning samt materielanskaffningsprinciper. I analysen vÀgs de studerade omrÄdenas slutsatser mot en utvÀrderingsmodell, som omfattar specifika krav och scenarion i syfte att finna ut möjligheter och begrÀnsningar vid ett utnyttjande i Försvarsmakten.

Uppsatsen fokuserar pÄ Livrustkammarens utstÀllning Maktspel (13/3 2014 - 5/1 2015) och handlar om historiebruk i populÀrkulturen. Med utgÄngspunkt i den svenska renÀssansen görs kopplingar till Englands elisabetanska tid samt den fiktiva kontinenten Westeros i HBO:s tv-serie Game of Thrones. Intentionen frÄn museet Àr att besökaren ska ifrÄgasÀtta historiebrukets olika anvÀndningsomrÄden och samtidigt belysa historiens dramatiska inslag. Jag har intresserat mig för de parallella maktspelen som sker i utstÀllningsrummet utöver de berÀttelser som Livrustkammaren presenterar. Uppsatsen syftar till att lyfta fram museer och utstÀllningars iscensÀttningskaraktÀr och min ambition Àr studera den interna ordningen i iscensÀttningen. Uppsatsen Àr uppdelad i fyra tematiska huvudkapitel.

Internet har i jÀmförelse med andra kommunikationskanaler som TV och radio vuxit fram vÀldigt fort, och en utveckling av detta Àr sociala medier, dÀr interaktion och kommunikation Àr tvÄ viktiga ledord. För turismföretag kan dessa plattformar fylla en marknadsföringsfunktion, om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt, och i bÀsta fall skulle de ocksÄ kunna hjÀlpa turistbyrÄer att attrahera fler gÀstnÀtter till sina stÀder. Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra hur de tre skandinaviska huvudstÀdernas turistbyrÄer marknadsför sig via sociala medier mot turister och se vilka förvÀntningar de har för det framtida anvÀndandet av dessa plattformar. AnstÀllda pÄ de tre olika turistbyrÄerna har intervjuats för att fÄ höra om deras erfarenheter med anvÀndandet av sociala medier, och i detta fall just Facebook och Twitter. Vi har Àven intervjuat en expert pÄ sociala medier för att se om det finns nÄgot sÀtt som Àr mer effektivt vid marknadsföring via dessa.

SamhÀllsutvecklingen gÄr frÄn industrisamhÀlle till informationssamhÀlle och Försvarsmakten (FM) gÄr frÄninvasionsförsvar till insatsförsvar. Tidigare var det mer regel Àn undantag att civil teknologi hade sitt ursprung imilitÀr teknologi, t.ex. Internet. Idag Àr det precis tvÀrtom med marknadskrafterna som driver utvecklingen avt.ex. IT i ett högt tempo.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en större förstÄelse för hur barn utvecklar empati och hur lÀrare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta Àmne dÄ vi varit ute i skolor och förskolor dÀr lÀrare och förskolelÀrare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsÀtt/metoder. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det Àr en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förÀndra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes pÄ tvÄ olika verksamheter en förskola och en grundskola Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att det krÀvs ett genomsyrande arbetssÀtt och medvetenhet frÄn lÀrarnas sida.

I en tid dÄ vi blir fler och fler mÀnniskor pÄ jorden talas det mycket om hÄllbar utveckling. Det tÀta stadsidealet föresprÄkas av mÄnga men i spÄret av stadsförtÀtning försvinner mÄnga grönytor. För att frÀmja vÀxt- och djurliv i stÀderna finns det olika planeringsverktyg. Ett av dom kallas för grönytefaktorn och anvÀndes för första gÄngen i Sverige till bomÀssan Bo01 i Malmö. Vid anlÀggandet av Bo01 stÀllde man mÄnga krav pÄ utemiljön. Ett av kraven var att alla gÄrdar skulle uppnÄ 0.5 i grönytefaktor. Det fanns dock inga möjligheter att ge pÄföljder till de som inte levde upp till kraven.

Vitamin A och dess derivat har en avgörande funktion i kroppen, bÄde hos drÀktiga tikar och hos övriga hundar genom att pÄverka synförmÄga och tillvÀxt av epitel samt andra viktiga cellulÀra mekanismer. För att fosterutvecklingen ska fungera normalt behöver moderdjuret fÄ i sig tillrÀcklig mÀngd vitamin A via kosten. För höga mÀngder kan dÀremot ha en skadande effekt och leda till missbildningar hos fostret. En av de vanligaste missbildningarna orsakade av ett överintag av vitamin A Àr gomspalt. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att beskriva hur den normala utvecklingen av gommen gÄr till och genom vilka mekanismer ett överintag av vitamin A hos moderdjuret kan bidra till uppkomst av gomspalt hos fostret. Utvecklingen av gommen börjar med ett intramaxillÀrt omrÄde som uppkommer genom sammanfogning av tre olika vulster, tvÄ frÄn överkÀken (maxillarvulsterna) och en frÄn nÀsomrÄdet (nasofrontala vulsten). Det intramaxillÀra omrÄdet bestÄr av tre delar varav den ena utgör den primÀra gommen.

Det hĂ€r examensarbete handlar om att ta fram en ny maskin, en hanteringsmaskin, till TEXO Application i Älmhult. Syftet med maskinen Ă€r att den ska vika IKEAs kundpĂ„sar, hanteringsmaskinen ska anvĂ€ndas pĂ„ samtliga IKEA varuhus vĂ€rlden över. Utvecklingen av hanteringsmaskinen gĂ„r frĂ„n enkla skisser av flera koncept till val av koncept och utveckling en denna till en fullstĂ€ndig ritning som det sedan byggs en prototyp utfrĂ„n. Effektiviseringen bland samtliga varuhus berĂ€knas att öka dĂ„ denna lösning ger de anstĂ€llda mer tid till annat arbete..

År 2000 skrev Christina Petterson och Robert Sevenius en mycket informativ och intressant artikel om due diligence. Detta tidsdokument beskrev hur processen, due diligence, genomfördes och tittade Ă€ven pĂ„ trender som prĂ€glade utvecklingen. Sex Ă„r senare har vi genom kvalitativa interjuver försökt bilda oss en uppfattning om hur pass mycket due diligence har utvecklats sedan artikeln skrevs. Det vi har tittat nĂ€rmare pĂ„ Ă€r de pĂ„stĂ„enden som artikeln gjorde om due diligence, som det sĂ„g ut dĂ„. Vi har Ă€ven försökt besvara vĂ„r huvudfrĂ„ga som behandlar huruvida processen har blivit allt mer standardiserad eller ej.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.