Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att järnvägsbranschen är präglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgränser och otydliga roller med en mängd utdragna rättsliga tvister mellan beställare och entreprenörer som följd. Stämningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan järnvägsaktörer förekom inte i den mån som behövdes, utan aktörerna tänkte mest på sin egen verksamhet. En ändring behövdes.Rapporten är begränsad till tre nyckelaktörer med koppling till järnvägsunderhåll: beställare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts på det alltför förekommande avhjälpande underhållet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp.

Museerna har genom åren långsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strävan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste åren blivit allt mer inriktat på deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0.Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska länsmuseer och centralmuseer använder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar också upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnå en högre grad av interaktion på internet. De svenska läns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig användares perspektiv. De aspekter som tas upp är huruvida texten eller funktionerna på webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet.

Uppsatsen som följer är en personalvetenskaplig studie av ett företag i förändringsarbete. Vårt övergripande forskningsintresse var att få kunskap om faktorer som leder till ett framgångsrikt förändringsarbete. Vi valde därför att studera en pågående kulturförändring i Abba Seafood, där vårt syfte var att undersöka hur företagsledning och mellanchefer beskriver, arbetar med och uppfattar förändringsprocessen. Den teori och tidigare forskning vi tog del av belyser följande områden: Förändringsarbete, att leda i förändring, förändringsmetoder med positiv inriktning och kommunikation/dialog. Som metod valde vi att arbeta med den kvalitativa ansatsen, som deltagande observation och halvstrukturerade intervjuer.

Studien har som syfte att öka kunskapen och förståelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förändringsarbete. I studien använder jag mig av en kvalitativ metod då jag intervjuar tre skådespelare från en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrån den symboliska interaktionistiska teorin.Studien har kommit fram till att socialarbetarna är positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen använder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjälp av dessa metoder.

Violence against teachers in Swedish schools, according to recent reports has increased and there have been many studies to investigate the situation for teachers. The surveys show that teachers are especially vulnerable to students. This study aims to examine the relationship between a number of teachers and their students to study the power relations that exist in the classroom. This is to see what violence is an expression of and also how violence is perceived by the teachers. The issues that are central in this study are:What is the importance of dialogue in the relationship between these teachers and their students?Is there power relations between teachers and their students?What is the violence against teachers and expression of?Is there any connection between dialogue, power relations and violence?The theories of the materials in this study was analyzed using power relations theories of the historian of ideas Michel Foucault and Philosophy Doctor Anders Persson, who to some extent has his theoretical basis in Foucault?s power relations.

Jag studerade grupparbete i högre utbildning med en kvalitativ metod och sökte med hjälp av teori, tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, svar på hur ett välfungerande grupparbete är möjligt. Som främsta teoretiker använde jag mig av Vygotskij, Freire, Scheff och Asplund. För att svara på denna fråga studerade jag hur grupparbete går till, hur det påverkar studerandes lärande samt vilka kommunikationsmönster som uppstår under grupparbete som får konsekvenser för lärandet. Jag intervjuade fem högskolestudenter. Min undersökning visade att man i grupparbete framför allt lär sig att arbeta i grupp.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad forskningen säger allmänt om litteratursamtal och mer specifikt ta reda på de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för litteratursamtalet, varför det används i skönlitteraturundervisningen samt hur det kan te sig i skolans praktik. Två olika modeller, Chambers och Molloys, har fokuserats. Genom ett övergripande studium av både tyckta och elektroniska källor har frågeställningarna kunnat besvaras. I studien lyfts bland annat det läsarorienterade perspektivet, det sociokulturella perspektivet, flerstämmighet och dialog som centrala, teoretiska utgångspunkter och begrepp. Det gemensamma lärandet och perspektivskiftet, som kan ske i dialog med andra, ses som grundläggande.

The purpose of this case study is to see how all the involved parties; students, custodians and teachers look upon ?A meeting of learning ? personal development dialogue that is led by children and young people?, on a school south of Stockholm. Our questions at issue were to see what the students had learned from their personal development dialogue, if the custodians had received all the information they expected to get from a personal development dialogue, and last but not least if all the involved parties; students, custodians and teachers, wanted to continue with this model? We used interviews and paper questionnaires to collect answers to our case study and the questions at issue. In both the interviews and paper questionnaires we could see that an overwhelming majority had a positive opinion about students leading and ?owning? their personal development dialogue, especially the students themselves.

I Sverige måste samrådsmöten hållas enligt lag i utvecklingen av planer såsom översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Förhållningssätt till medborgardialog och sättet att arbeta på varierar dock mellan kommunerna, eftersom det inte finns några särskilda villkor för den metod som ska användas när det gäller samråd och dialog med medborgarna. Huvudsyftet med denna uppsats är att studera attityder och praxis gällande medborgardialog i det samtida stadsförnyelseprojekt H+ i staden Helsingborg, ett projekt som har hållbar utveckling som främsta mål. Frågor som besvaras i detta arbete är hur medborgardialog praktiseras i stadsförnyelseprojekt H+, och vilket förhållningssätt till den offentliga medborgardialogen som kan urskiljas i projektet H +. Metoden som användes för undersökning och datainsamling var litteraturstudier, dokumentstudier och två kvalitativa intervjuer. Studien visar att den tidiga visionsfasen av H+ projektet var ett kritiskt skede, där stora frågor har tagits upp, och medborgarna inte varit särskilt inblandade. Istället har större delen av medborgardialogen hittills handlat om att höja medvetenheten om stadsförnyelsen, och att genomföra en öppen planering efter beslutet om att projektet skulle genomföras.

According to the curriculum Sweden?s elementary school is to educate students in subjects such as "Listening, debating and argumentation". I ask myself if this is actually something that every student is being provided with. The purpose of this study is to gain additional information about children?s participation in the classroom.

BakgrundVid förmedling av kost- och hälsobudskap har tvåvägskommunikation visat sig fördelaktigt för att budskapet inte bara ska nå fram, utan även förstås av mottagaren. Att skapa dialog kring det som förmedlas uppfattas positivt och förtroendeingivande. Sociala medier och framförallt bloggar använder sig genomgående av dessa strategier vilket bör göra dessa till framgångsrika kommunikationsformer för kost- och hälsobudskap.MetodStudien är framförallt kvalitativ men utgår från både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Vidare har en analysmall framtagits för ändamålet innehållande både kvantitativa och kvalitativa delar.ResultatTydliga kommunikativa mönster kan utläsas i resultatet då bloggarna bildar två grupper; antingen personliga eller ämnesspecifika. De personliga bloggarna använder sig genomgående av talspråk och har sig själva som utgångspunkt och övergripande ämne.

En av de viktigaste nycklarna till en lärande organisation, är teamlärande. Samarbetar och arbetar de anställda tillsammans så överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förändringsprocesser där de anställda utmanas och coachas mot att samverka aktivt för att tillsammans bilda en lärande organisation, där ett mål med processen är att leda organisationer mot att fortlöpande vilja eftersträva förbättringar med andra ord bli en lärande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsättningar för lärande och utveckling. Vi kände då att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vår studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de påverkar förutsättningarna för utveckling och lärande i/hos arbetsgrupper.

Bakgrund. Enligt hälso-sjukvårdslagen ska vården så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Vårt mål är att skapa en trygg och individanpassad vård, trots detta glömmer vi ibland bort att ta tillvara patientens egen kunskap. Vara välinformerad och att mötas med respekt är en rättighet som patienten har enlig lag.För att möta upp patientens behov av att ta del av den egna vården ställs större krav på sjuksköterskans kunskap gällande patientdelaktighet. Syfte.

This study is based on a case study of Pilotprojekt Drevfjällen, a project whose ambition is tofind ways to secure nature conservation in a local context. This is promoted at governmentlevel, which says that a local connection is needed to achieve sustainable regionaldevelopment. The study, based on a theoretical background of the concept of governance,intends to evaluate whether Pilotprojekt Drevfjällen can contribute to a sustainable regionaldevelopment.This study is based on meeting documentations, semi-structured interviews with variousstakeholders in the project, field studies and participant observation at an informativemeeting. The region of interest, north Dalarna, was visited twice to obtain the specificconditions that Pilotprojekt Drevfjällen have. The interviews revealed positive attitude to theincreased dialogue and cooperation that Pilotprojekt Drevfjällen has meant for theparticipants.