Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL).

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Verksamheter som inte förstår sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. Därav syftar denna studie till att utreda förhållandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen. Studien baseras på intervjuer med organisationens rådgivare samt kunder som använt tjänsten det senaste året. Insamlad data har analyserats med ett teoretiskt ramverk innehållande en GAP-modell, värdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering. Både skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhållandet mellan parterna samt en avbruten värdekedja. Dessutom påträffas skillnader vid en behovskategorisering. En orsak till bristerna är att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut.

Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår.Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är läraren.Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstås i förhållande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstås. En instrumentallärare som arbetar på en kommunal kulturskola har observeratsnär denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjälp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmänhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. Några dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lärarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att på så vis söka förståelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstås i förhållande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrån den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig också skilja sig i hur den användes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmänhet grundläggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart två individer fungerar och detta var också något somresultatet av undersökningen underströk.

Pliktverket genomförde under 2006 en stor förändring för att spara 100 miljoner kronor.Resultatet blev att 131 medarbetare sades upp och två regionkontor lades ner. Syftet med denna uppsats är att undersöka anledningarna till negativa omdömen om Pliktverkets interna kommunikation under förändringsprocessen 2006 och komma fram till lösningsförslag på de bakomliggande problemen så att den interna kommunikationen kan utvecklas.Kommunikation under förändring är ett stort område och därför har jag valt att begränsa mig till fyra områden som Pliktverket i en enkätundersökning funnit att det varit problem med.Jag har arbetat utifrån följande problemområden:Tillförlitlighet ? Har tillförlitligheten till processen och informationen påverkats av problemen med kommunikationen?Förväntningar ? Har Pliktverket skapat orimliga förväntningar på förändringsarbetet via medarbetarutbildning?Delaktighet ? Varför får delaktigheten lågt betyg och hur har medarbetarna varit delaktiga?Dialog ? Varför får dialogen under processen dåligt betyg?Samtalsintervjuer med medarbetare vid Pliktverkets kvarvarande regionkontor och huvudkontoret har använts som metod.Jag har bland annat kunnat dra följande slutsatser:? Förändringen har varit toppstyrd utan delaktighet för medarbetarna? Monolog har förekommit istället för dialog, vilket har lett till att tillförlitligheten och förtroendet för processen har blivit lågt.? Delaktigheten inom organisationen har av allt att döma varit dålig redan innan förändringsprocessen.? Medarbetarutbildningen som genomförts tidigare har gett medarbetarna förväntningar på att få vara delaktiga under en förändringsprocess.? Dålig tillgänglighet till ansvariga och chefer har gjort att dialogen blivit dålig.? Förändringens syfte är dåligt förankrad i organisationen på grund av dålig dialog..

Syftet med denna studie är att nå ökad kunskap om hur gitarrlärare på gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgångspunkt i gällande styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frågor rörande lärarens roll, elevens roll, styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som gitarrlärare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrån en bakgrund bestående avsociokulturell lärandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt styrdokumenten själva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte är att lära eleverna att lära sig själva- Lärarens roll är att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten är till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lärarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstått lärare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslånga lärandet är inte alltid kongruent med vad som är specificerat istyrdokumentenDen främsta slutsatsen som kan dras av detta är att både styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslångt lärande. Det som skiljer dessa visioner åt är vägen dit.Detta visar på vikten av diskussion kring begreppet livslångt lärande i förhållande till gitarr-och musikundervisning.

The purpose of this essay is to discover what Formative Assessment is used for in practice and also how teachers use the Curriculum for elementary school, preschool and after-school activity 2011 (Lgr 11) in their Formative Assessment work.The questions are as follows:What considerations do teachers take into account when assessing a student?How do teachers view assessment for learning?How do the teachers consider formative assessment works in relation to Lgr 11?I have used a qualitative research method to answer my questions. I have interviewed five teachers regarding their view on and experience with assessment. Using a hermeneutic approach I have tried to retrieve a deeper meaning from my interviewees regarding formative assessment. I have approached formative assessment using the socio-cultural perspective because I believe it to be the best fit.All of the informants believe formative assessment has made it easier to assess students and also that it works very well together with Lgr 11.

Syftet med denna uppsats var att analysera Mina kvarter som metod för medborgardialog vid stadsutvecklingen utifrån ett planerarperspektiv i miljonprogramsområdena Fisksätra, Hovsjö och Drottninghög i Stockholm, med hjälp av frågeställningen vilka kvaliteter och brister har Mina kvarter som metod för medborgardialog så som den använts i Fisksätra, Hovsjö och Drottninghög? Materialet samlades in genom litteraturstudie och intervjuer med tjänstemän som arbetade med stadsplanering. Kvaliteter och brister av Mina kvarter analyserades utifrån tre av SKLs elva riktlinjer för en framgångsrik dialog. Resultatet utifrån SKLs riktlinjer innebar att Mina kvarter hade potential att skapa ett förtroende för de förtroendevalda. Genom Mina kvarter breddades deltagandet och i Fisk-sätra hade Mina kvarter bäst förutsättningar till en meningsfull dialog. Innehållet i åter-kopplingen till ungdomarna var svårtolkat.

VI HAR FÅTT EN MYCKET POSITIV UPPFATTING OM HUR MAN KAN ANVÄNDA KOMMUNIKATION I MATEMATIKUNDERVISNINGEN PÅ ETT LUSTFYLLT SÄTT, DOCK ÄR KRAVEN SOM STÄLLS PÅ LÄRAREN MYCKET HÖGA..

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL).

Bakgrund: I sjuksköterskans roll förväntas det att hon ska kunna kommunicera med patienten på ettrespektfullt sätt. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens trygghet inför ett operativtingrepp. Målet med det preoperativa samtalet är att informera, undervisa och planera inför detkirurgiska ingreppet. God kommunikation och ett gott bemötande kan inverka positivt på patientenstillfrisknande och tillit till vården.Syfte: Att beskriva det preoperativa mötet mellan sjuksköterska och patient samt dess betydelse vid detkirurgiska vårdtillfället.Metod: Arbetet är en litteraturstudie där sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed somresulterade i 11 veteskapliga artiklar vilka granskades och analyserades enligt Fribergs modell förlitteraturöversikt.Resultat: Det preoperativa samtalet har stor betydelse för patienten och sjuksköterskan. Resultatetinnefattar tre teman; kunskapsförmedling, dialog, relation.

Arbetet syftar till att undersöka hur producenter i Södermanlands län förhåller sig till offentlig upphandling av livsmedel. Sex producenter, en representant för en ekonomisk förening och en kostsamordnare har intervjuats för att få en djupare förståelse för vad livsmedelsproducenter upplever vara de största hindren och möjligheterna för att lämna anbud i offentliga upphandlingar av livsmedel. Resultaten visar att producenterna anser att många rådande förutsättningar som finns för att delta i offentlig upphandling av livsmedel är kopplade till och beroende av kommunens arbete. Det handlar till exempel om upphandlingens utformning, huruvida det finns en omlastningscentral som underlättar vid leveranser och om det finns en engagerad kostsamordnare. De hinder som producenterna upplever är bland annat den EU-lag som rör fri handel över gränserna, att de som upphandlar inte förstår livsmedelsproduktionens förutsättningar och svårigheten att spåra livsmedel i förädlingskedjan. De möjligheter som producenterna och kostsamordnaren ser bottnar till stor del i kommunikation och dialog på olika nivåer och mellan olika aktörer. Jag har även undersökt vilka sociala, ekonomiska och ekologiska värden en ökad andel närproducerade livsmedel i offentlig sektor bidrar med till samhället. Några funktioner som framkom i intervjuerna var värdet av att visa hur mat är producerad, att produktionen skapar mervärden och att det skapar lokala arbetstillfällen. Med utgångspunkt i analysen av producenternas resonemang har jag formulerat förslag till åtgärder för att uppnå en högre andel närproducerad mat i de offentliga köken.

Denna studie behandlar de svårigheter som kan uppstå vid stil- dialogöversättning. Dialog används ofta av skönlitterära författare för att ge de litterära karaktärerna egna röster, både i specifika situationer och genom hela verket. Därför innehåller fiktiv dialog ofta stildrag som saknas i den berättande texten, såsom ett säreget reg-ister eller en innovativ interpunktion och anföringsteknik. Sådana stildrag kan vara problematiska för en översättare då de ofta är specifika för källspråket och således inte alltid har stilistiska motsvarigheter med samma effekt i målspråket.Till denna studie producerade jag en egen översättning av den ryske författaren Andrej Gelasimovs kortroman ?a?da (Törst, min översättning).

Problemformulering: Hur använder fastighetsmäklaren relationsmarknadsföring för att bygga relationer till kunder?Syfte: Vi vill skapa förståelse för hur fastighetsmäklaren använder kundmötet för att skapa förtroende till kunden.Slutsats: Fastighetsmäklaren bör lägga mest vikt vid att skapa förtroende till kunden genom sin personlighet. Det beror på att majoriteten av våra respondenter anser att förtroende för dem som personer är mer betydelsefullt än förtroendet för deras tjänster. För att skapa förtroende gäller det för mäklaren att kunna infria kundens förväntningar vilket underlättas av att kundens förväntningar är realistiska. Realistiska förväntningar kan skapas genom att fastighetsmäklaren har en aktiv kommunikation med kunden.