Varbergs kommun har en vision. Visionen säger att kommunikationen i kommunen ska kännetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfråga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krävs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande är i ett utvecklingsstadie av visionen, där det saknas specifika riktlinjer och strategier för användandet av sociala medier.Frågan jag ville försöka besvara är hur olika verksamheter i kommunen förhåller sig till transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara på detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för användandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar på en balansgång mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gäller sociala medier, men som samtidigt måste förhålla sig till lagar och riktlinjer. Överlag visar intervjuerna på en positiv inställning till sociala medier, vars funktion för kommunen är att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och låter medborgare ta del av information upplever de att de fått ett ökat förtroende.

Syfte: Undersökningen syftar till att genom observationer av grupper i Facebook beskriva hurföretag i nuläget ska använder sig av denna kommunikationsmöjlighet. Med stöd av teorieroch datamaterial, leder mönster i kommunikationen fram till förslag hur företag kan förbättrasin kommunikation och genom detta nå fram till bättre resultat.Teoretisk referensram: De teorier som ansetts relevanta för undersökningen är kundlojalitet,CRM och CIM.Metod: Insamling av primärdata sker genom observation av sex företags grupper påFacebook. En urvalsdiskussion har lett till valet att undersöka tre större företag och tremindre. För att lättare hantera kvantitativa data används ett verktyg för att bedöma gruppernasaktivitetsnivå. För att strukturera hanteringen av kvalitativ data, har materialet delats in i olikakategorier.

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

Studien ger en bild av hur tjänstemän på regional och lokal nivå ser på miljömålsarbetet. Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur tjänstemän, som aktivt arbetar med miljömålen på en länsstyrelse och en kommun, uppfattar miljömålsarbetet och vilka faktorer som de anser är viktiga för ett lyckat miljömålsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju tjänstemän från en länsstyrelse och en kommun. Fokus har legat på de intervjuade tjänstemännens syn på åtgärdsarbetet på den egna myndigheten. De problem som verkar vara mest centrala för intervjupersonerna i miljömålsarbetet är resursbrist, att det saknas politisk förankring, att inte tillräckligt många olika aktörer är delaktiga i arbetet, att det är ett brett område och att det är svårt att integrera miljömålen i myndigheternas ordinarie verksamhet.

Vår uppfattning är att organisationen måste vara konsekvent i sitt strategiarbete, även för ett avgränsat område som medarbetarsamtalet, om målöverensstämmelse ska uppnås. Speciellt i kunskapsintensiva organisationer där medarbetarsamtalet kan vara en grund för att kartlägga behov av kompetensutveckling. Uppsatsens syfte har varit att studera hur medarbetarsamtalet kan förmedla och stödja implementeringen av organisationens övergripande strategi samt skapa målöverensstämmelse mellan medarbetare, ledning och verksamhet. Vår fallstudie, baserad på halvstrukturerade, personliga intervjuer, har utförts på tre olika hierarkiska nivåer inom en kunskapsintensiv organisation. Analysen har grundats på Simons styrmodell ?levers of control? som bygger på att organisationens alla värderingar, mätningar, interaktion och gränser tillsammans styr organisationens medlemmar i samma riktning.

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

Transportbranschen är en av de branscher som ofta förekommer i debatten kring klimatförändringar, men de är även en av de branscher som ligger långt fram i utvecklingen vad gäller redovisning kring hållbar utveckling. Syftet med detta examensarbete är att utreda vad som ger en lyckad eller god hållbarhetsredovisning. Med lyckad eller god menas att hållbarhetsredovisningen bidrar till att ge företaget legitimitet från sina intressenter samt att hållbarhetsredovisningen tillgodoser intressenternas informationsbehov och att företaget lyckas kommunicera sin hållbarhetsredovisning till sina intressenter. Detta skall göras genom att utifrån teorier kring intressenter, legitimitet och kommunikation analysera riktlinjer som finns för hållbarhetsredovisning samt genom att studera två fallföretag inom transportbranschen, vilka har prisats som goda förebilder. En lyckad hållbarhetsredovisning är en redovisning som följer de uppsatta riktlinjer och standarder t.ex GRI och FN:s Global Compact, som idag finns och som erbjuds till företag som vill använda sig av hållbarhetsredovisning.

Tusentals flickor och unga kvinnor mördas varje år i hederns namn. Under de senaste åren har begrepp som hedersmord, hedersrelaterat våld eller hederskultur som det även kallas, diskuterats mycket i svensk media. Förebyggande arbete har visat på att det finns nyanser i flickornas beteenden som kan tyda på hedersförtryck. Något som skolan har ett ansvar att både förebygga och motverka. Syftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse kring ämnet hedersrelaterat våld och vad människor som drabbats av det upplevt.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärarna arbetar med bedömning för lärande [BFL] med betoning på formativ bedömning. Lärarna beskriver via kvalitativa intervjuer BFL och formativ bedömning, vilka verktyg de använder för att kunna arbeta med formativ bedömning och hur eleverna involveras i BFL-arbetet. Genom lärarnas utsagor presenteras ett resultat där vi får en bild av BFL-arbetet i skolan. Studien visar att eleverna involveras i bedömningsarbetet på olika sätt, exempelvis genom att få göra själv- och kamratbedömningar, delaktighet i kursplanens innehåll och arbete med olika tekniker inom samma ämnesområde. Vidare påvisar studien utvecklingsmöjligheter för lärarnas arbete med BFL.

Det här arbetets huvudfrågeställning är: Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frågeställning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gäller när jag får en elev som har en annan trosuppfattning.Jag ställde olika delfrågor som utgår i det stora hela från min huvudfråga. Vissa av delfrågorna presenteras här nedan:När och hur berättade ni i skolan om er tro? Hur blev ni då bemötta? Med denna fråga ville jag få reda på om ett gemensamt förfaringssätt från föräldrarnas sida fanns, samt om de hade en förväntan på bemötandet från läraren.Har det varit/är det några problem som ni kan relatera till er tro?Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstått?Hur var er egen skolgång? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare?Finns det några mönster som går igen föräldrar-barn?Skulle ni kunna tänka er att komma till klassen och berätta om er tro samt besvara frågor som kan dyka upp?Är det en öppen dialog mellan föräldrar ? barn, hemmet ? skolan eller är det här något man inte vill prata om?Under rubrik 4 har jag gjort en jämförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vårt styrdokument Lpo 94. Där är syftet att se om de överensstämmer med varandra eller inte och i så fall var skiljer de sig åt.Det här arbetet har inte som syfte att ta ställning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förståelse för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och föräldrar som har en annan tro än deras egen. .

 I Sverige är cirka 350000 personer drabbade av diabetes typ 2, vilket är en växande sjukdom. Förloppet vid diabetes typ 2 påverkas i hög grad av hur vi lever och att utföra vissa livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metoden som användes var en litteraturstudie, där författarna utgick från de nio stegen av Polit och Beck (2012). Det framkom 14 vetenskapliga artiklar efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.  Författarna läste artiklarna ett flertal gånger, bedömde artiklarnas kvalitet samt utförde en analys.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är ett stort folkhälsoproblem. Problemet beskrivs som ett resultat av för hög konsumtion energi i förhållande till den fysiska aktiviteten. Påföljderna kan ge uttryck i både medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser och aktuell behandling har visat begränsat resultat. Syfte: Studiens syfte var att belysa vårdpersonals bemötande av familjer till barn med övervikt och fetma. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som sammanställdes.

I litteraturen beskrivs controllern väldigt olika från författare till författare, vilket kan förklaras med att controllerrollen varierar från företag till företag, därav är controllerns roll väldigt omdiskuterad angående titel, placering i företaget, dess funktion och arbetsuppgifter. Forskare påpekar att detta är ett område som bör studeras mer. I vår uppsats försöker vi återberätta hur controllerfunktionen beskrivs i tre svenska företag: Duni AB, Höganäs AB och Gekås. Tidigare studier angående controllerns relation gentemot sina ovanställda chefer har visat att den ekonomiska information, produkt, controllern arbetar fram inte är tillfredsställande och i värsta fall irrelevant för beslutsfattandet inom verksamheten. Denna uppsats ämnar beskriva framtagningsprocessen av controllerns produkter, mottagarens uppfattning av slutprodukten samt situationen mellan controllern som producent och ekonomichefen som mottagare i de tre undersökta företagen.

With the rise of the internet especially and information- and communication technology in general, the opportunities for fast and effective communication and sharing of information have proliferated. In relation to the new technologies, the citizens? demands on organizations? communicative efforts have increased. Today?s citizens have high standards regarding transparency, the opportunity to dialogue and have hopes to influence the public sector.