Denna uppsats fokuserar på den sociala dimensionen av begreppet hållbarhet. Det finns idag utarbetade metoder och verktyg för att ta reda på ekonomiska och ekologiska följder av planerade förändringar i staden men den sociala hållbarheten har i många fall inte givits samma betydelse (smsprojektet.se). Begreppet social hållbarhet innefattar flera komponenter där medborgarinflytande är en viktig sådan. Social hållbarhet är svårdefinierat men beskrivs av forskare både som ett mål men också som en process. Medborgarinflytandet är en viktig del i samhällets strävan mot social hållbarhet (Olsson 2102, McKenzie 2004).

Bakgrund: Målstyrning är ett styrsätt som används i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i ämnet målstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta påpekats en rad problem som att mål ofta är vaga och att det råder brist på dialog mellan politiker och tjänstemän. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på målformulering och befunnit sig på en övergripande nivå. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever målstyrning inom en svensk kommun. Detta på grund av att det inte har gjorts i samma utsträckning samt för att se hur styrsättet fungerar för de som använder målstyrning i verkligheten.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur målstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun.Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts på två förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie om ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning på Område Rehabilitering vid Universitetssjukhuset i Örebro. Studien omfattar tre semistrukturerade intervjuer med områdes-, kliniks- och avdelningschefer.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Rehabiliteringsområdets chefers beskrivningar av begreppet ledarskap stämmer överens med teori om gott ledarskap. Detta då USÖ i sina verksamhetsplaner framhäver ett ?bra ledarskap? som en viktig framgångsfaktor. Vidare är uppsatsens syfte att skapa en ökad förståelse för och beskriva hur cheferna arbetar med ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning för att uppnå ett bättre resultat vid den Kvalitets, Arbetsmiljö och Kompetens (KAK) undersökning som ska genomföras under hösten 2006.De frågeställningar vi avser att besvara för att uppfylla uppsatsens syfte är:?Hur beskriver cheferna inom Rehabiliteringsområdet ledarskap? Går deras beskrivningar att relatera till teori om gott ledarskap??Hur arbetar cheferna inom Rehabiliteringsområdet med ledarskap genom målstyrning, kommunikation och delaktighet för att uppnå ett bättre resultat vid KAK 2006?Vi har funnit tydliga kopplingar mellan alla tre respondenternas ledarskapsbeskrivningar och teori om gott ledarskap.

The aim of this study was to investigate how selected municipalities? use social media, with a focus on how they are working to increase the dialogue between municipalities? and residents. To answer the purpose of the study three questions has been formulated: how do the communicators use social media in their daily work? What opportunities and challenges are the municipalities? experiencing with Facebook? How do they work with Facebook to increase dialogue with citizens?The theories that has been used in this study is Cutlip?s and Grunig?s public relations theories, Shannon and weavers communication model, Cutlip?s and Heath?s theory of issue management and Jenkins theory of convergence culture. The method that has been used in this study is qualitative semi-structured interviews and the analysis is done with a thematic text analysis.

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ändå!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler.

Abstract The planning of landscapes and towns has changed from a top-to-bottom perspective, including a focus on common interests, towards an inclusion of dialogue between planners and inhabitants of the planning area. In the countryside areas there are many interests which could be incorporated in such a dialogue. Still, the landowners have the final right to make the decisions for his or her property. The purpose of this paper is to examine how a dialogue for countryside development works and could be working, what participators of such dialogues are thinking about their right to direct and transform the landscape, and which roles the planners may take in such a context. With this background in mind, I also look back into the history with the intention to understand the situation of today.

Den här c-uppsatsen tar upp ämnet värdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet iskolans läroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lärares förutsättningar att förankravärdegrunden i praktiken. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för lärarensom finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala arbetsplaner, att bland annat genomsamtal och dialog, kunna förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vårforskningsfråga är; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala arbetsplanerna sin vägtill att förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vadskolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i ämnet.

För att kunna planera det framtida goda samhället krävs det att medborgarna som ska leva i samhället får vara med och bestämma hur de anser att framtiden ska se ut. Att inkludera medborgarna i beslutsprocessen är dock ofta en komplicerad fråga då en väl genomförd medborgardialog ofta har negativ inverkan på tidseffektiviteten i processen. Problemet som diskuteras i denna uppsats är just hur frågan kring effektivitet och demokrati ska tacklas, då det är två aspekter som det idag eftersträvas en förbättring kring. Uppsatsen bygger mycket på litteratur kring demokratifrågor och hur planprocessen ser ut, då frågeställningarna förutom tidigare nämnda innehåller frågor kring vad syftet med medborgardialoger är, och vilken påverkan tidpunkt för dialog har för effekt på processen. Undersökningen har vidare baserats på två intervjuer och en rapportgenomgång, vilka samtliga har bidragit till den slutsats som presenteras.Enligt intervjuerna och rapporten finns inga tendenser på att en tidig medborgardialog minskar antal överklaganden av planer, men att det tidiga dialogarbetet ändå är värdefullt att ta till vara på av andra orsaker.

The theoretical focus in this master is information retrieval (IR), and especially the part of IR that includes interactivity. This research is by some researchers called IIR. Our principal aim was to examine if search engines on the WWW are taking advantage of research results from IIR research. A way to do this is to look at the application of special features, in this case query expansion (QE) and relevance feedback (RF). Both these methods aim for a better matching of documents and the searchers information need.

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ändå!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler.

Introduktion: Det finns kunskap om ungdomars sömnbehov. Tidigare forskning visar att hälsokonsekvenser kan uppstå om sömnbehoven inte tillfredställs. I en dialog med skolsköterskan har ungdomar en möjlighet att samtala om levnadsvanor såsom sömn. Ungdomars syn på sin sömn och upplevelser av dess påverkan i vardagslivet kan komma att bidra till ny kunskap. Denna kunskap kan ge skolsköterskan en ökad förståelse för hur ungdomar uppfattar sammanhanget och ge en värdefull riktning på hur och var hälsosamma insatser bör initieras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad samhällskunskapslärare i Skåne anser att elever med odemokratiska åsikter och/eller ett odemokratiskt arbetssätt ska kunna få ett betyg i ämnet samhällskunskap samt hur Skolverket menar att Lgr 11 ska tolkas och tillämpas när det kommer till odemokratiska elever. Jag undersökte hur skolan ser på elever inom extremvänstern och extremhögern och deras möjlighet att få ett betyg i samhällskunskap. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört en enkätundersökning med samhällslärare på högstadiet i Skåne samt en intervju med en representant för Skolverket. Analysen av enkätundersökningen utgick från teorier om skolans demokratiuppdrag samt styrdokumenten i Lpo 94. Intervjun jämfördes sedan med resultaten av enkätundersökningen.

Titel: Facebook - en plattform i relationsmarknadsföring? ? Hur resesamordnare använder Facebook som hjälpmedel i sin relationsmarknadsföring.Nivå: C- uppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Linnea Granberg, Erika IllerbrandHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2012 majSyfte: Syftet med undersökningen är att kartlägga hur resesamordnare använder Facebook i sin relationsmarknadsföring. Vi vill undersöka varför företagen har valt det arbetssätt de har idag? Hur ser det ut i praktiken? Hur tror företagen att deras arbetssätt påverkar relationerna med kunderna?Anledningen till val av ämne var att Facebook är ett relativt nytt verktyg inom marknadsföringen. Vi vill undersöka hur företag i dagsläget kan använda sin Facebooksida i sin relationsmarknadsföring.Metod: Vi har använt en deduktiv metod då vi har utgått från tidigare forskning och sedan applicerat denna på empirin.