This essay will focus on the significance of gender in toys´ portrayed in children books for the age 3-5years. The aim for the essay, partly, is to highlight how gender stereotypes can come forth and affect children through the way toys are illustrated within children?s books. The essay will address books from two different time periods, the first period being the 40-50- 60's and the other being the 00´s. The questions to be addressed in this essay is; what type of toys? children play with in the books used in the analysis, and if a change can be detected between the different time periods in terms of gender awareness in what type of toys are presented in the books.The main method used in this essay is an iconological image analysis in which the first step is mapping, other methods used is analysis and interpretation.

Titel: Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? En jämförelse av Upplands Väsby kommuns lokaltidningar.Författare: Emelie Klermyr.Lärosäte: Stockholms Universitet, Stockholm.Institution: Enheten för journalistik, medier och kommunikation, JMK.Avdelning: Medie- och kommunikationsvetenskap.Handledare: Yvonne AnderssonExaminator: Magnus DanielssonSyftet med studien är att jämföra lokal rapporteringen på de två lokaltidningarna i Upplands Väsby: Mitt i Upplands Väsby och Vi i Väsby.  Jämförelsen avser eventuella skillnader och likheter mellan vilka ämnen som får störst utrymme samt vilka aktörer som kommer till tals i de båda tidningarna. Genom en kvantitativ innehållsanalys har 130 artiklar och notiser undersökts. Fem upplagor från vardera tidning har undersökts mellan juli-november 2014. Studien visar att ämnesfördelningen skiljer sig något mellan de båda tidningarna.

Equality between the sexes has been discussed in Sweden for more than 50 years. In the 60´s and during the 70´s the discourse that dominated the debate was based on the assumption that both men and women needed to liberate themselves from their traditional gender roles. In this approach information and education was perceived as the key to equality. During the 80´s however, power and subordination became the main focal point of concern within this debate, and focus upon changing the patriarchal power structures dominating society were perceived as the principal key for establishing equality between the sexes. Today, the latter discourse still dominates both the scientific and the political perspective upon equality.

The aim of this study was to examine how the interviewed teachers in one school observe their view of gender and equality regarding the educational system.  Accordingly, I would like to present my intention with this study, also be to analyze how the interviewed teachers way of working with matters of gender and equality, carry out as a portrait of their values considering the distribution in terms of gender. The research questions are the following: What is the teachers view on the concepts of equality and gender in school?How do different teachers talk about their way of working in relation to gender and equality in school?How is boys and girls images presented in the teachers descriptions in their discussion about gender and equality?This study is based on a fundamental qualitative method, where a handful number of teacher?s from one school were interviewed in order to obtain information and data for the examination. The interviews were analyzed and discussed in association to earlier research in aspiration to study different writer?s theories about the conception of gender and equality.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur filmerna Pirates of the Caribbean ? Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean ? Död mans kista förhåller sig till de rådande patriarkala normerna. Uppsatsen bygger på teorier kring patriarkatets upprätthållande i form av Yvonne Hirdmans genussystem, R. W. Connells maskulinitetsteori samt vår egen teori om hegemonisk femininitet baserad på Fanny Ambjörnssons femininitetsdiskussioner.Vårt material består av filmerna Pirates of the Caribbean ? Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean ? Död mans kista, vi har även gjort en djupare analys av fem scener.

Syfte Att identifiera eventuella skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelser av vård, relaterat till välbefinnande.Bakgrund Få forskare har undersökt hur den manliga normen påverkar sättet att vårda på, hur kvinnliga och manliga patienter upplever vården, vem som vårdar osv. Samtidigt är det en aspekt som är viktig att ha i åtanke för att kunna ge patienten god omvårdnad. Det går att skönja en viss brist inom den tidigare omvårdnadsforskningen vad gäller områden som detta.Metod En litteratursammanfattning av tolv vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed, samt via manuell sökning. Under granskningen av artiklarna framkom fyra teman som skiljer patientupplevelserna åt.

?Viker du dig blir du uppäten? ? En intervjustudie om maskulinitet och våld skriven av Isabel Arias och Mina Andersson. Våld är ett socialt problem som regleras av det svenska rättsystemet och definieras som en gärning där någon uppsåtligen eller på grund av oaktsamhet orsakar någon annan kroppskada, smärta, lidande eller död. Både män och kvinnor faller offer för och utövar våld. Statistiskt sett är män överrepresenterade vad gäller våldsanvändning.

Syftet med studien var att få en insikt i vad det är som gör att kvinnor söker sig till yrket last-bilsförare, och hur de ser på yrket. För att närma mig syftet har jag under arbetets gång använt mig av deltagande observationer, fokusgruppintervjuer och enkäter som skickats ut till kvinn-liga lastbilsförare. Dessa tre olika sätt att få information på användes för att ge en övergripande bild på kvinnornas syn på yrket, och vägen in i yrket. Sammanlagt har jag varit i kontakt med 35 lastbilsförare, 18 kvinnor och 17 män. Som teoretisk referensram använde jag mig av teorier baserade på genus och könsmärkningsprocess från framför allt Hirdman, Westberg ? Wohl-gemuth.

Vi har genomfört en studie som berör förhållningssätt där könsroller i ämnet idrott ochhälsa undersöks och analyseras. Studien ämnar undersöka lärares förhållningssättgentemot elever beroende på könstillhörighet samt elevernas förhållningssätt tillvarandra. För att söka svar har vi använt oss av observation som metod där vi varitkända icke deltagande observatörer. Studien bygger på att undersöka den socialainteraktionen mellan lärare och elev, men även elevernas förhållningssätt mot varandra.I studien har vi använt oss av två idrottslärare på två skilda skolor där åldrarna påeleverna har varit varierande. Den ena skolan riktar sig mot grundskolans tidigare år,medan den andra skolans inriktning inriktar sig mot de äldre.

I den nationella utvärderingen (2003) går det att läsa att det är en markant skillnad mellan pojkar och flickors betyg i ämnet idrott och hälsa. Det är betydligt fler pojkar som når de högre betygen. Denna undersökning försöker genom fallbeskrivningar och intervjuer med uppfattningar från åtta lärare i grundskolans senare år i ämnet idrott och hälsa, analysera varför detta fenomen existerar. Undersökningen tar sin vetenskapliga grund i den fenomenografiska ansatsen och sin teoretiska grund i Yvonne Hirdmans genusteori, vilken används som underlag för den analys som sker i diskussionsdelen. Även denna undersökning ger ett sken av att genusproblematiken kring betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa fortfarande existerar ute på skolor. De slutsatser som kan dras av resultatet i denna undersökning är att undervisningens innehåll till stor del domineras av aktiviteter som uppskattas mest av pojkar och som därför främjar deras möjligheter till ett högre betyg. Från denna undersökning kan även utläsas att tävlings- och föreningsidrottens påverkan på ämnet är stark och att detta kan ha betydelse för hur lärare bedömer flickor och pojkar.

Det här är en studie i hur män och kvinnor avbildas och  beskrivs i bilder på sportsidorna under tre olympiska spel, OS i Amsterdam 1928, OS i Melbourne 1956 och OS i Los Angeles 1984, mot bakgrund av Anja Hirdmans uppsats Male Norms and Female Forms. Hon har i sin studie endast studerat nyhetsplats och inte idrottssidor och den här uppsatsen är ett försök att problematisera hennes resultat. I uppsatsen har vi valt att studera de båda svenska tidningarna Dagens nyheter och Idrottsbladet genom att använda semiotisk analys och textanalys. Vi kan visa att det råder en dikotomi i beskrivningen och avbildningen av män och kvinnor men att resultaten skiljer sig i detaljer mot Hirdmans studie eftersom sportsidor har en annan nyhetslogik än övriga sidor. På många sätt avbildas män och kvinnor på sportsidorna över tid mer jämlikt än på övrig nyhetsplats. Män och kvinnor får ungefär lika stor bevakning i förhållande till antalet deltagare, beskrivs ofta efter sina resultat och avbildas som ungefär lika aktiva och ungefär lika ofta som individer. Men på andra sätt är det tvärtom; kvinnor omnämns oftare med sitt kön, de ler oftare mot kameran, avbildas oftare som poserande och det saknas helt kvinnliga ledare under vår undersökningsperiod. Män avbildas oftare i helkropp, oftare som narcissistiska och begrundande på ett sätt som förefaller ikoniskt, i det att bilden av en allvarlig man som funderar är en viktig del av vår bildkultur och ofta återkommer som manligt ideal. .

line of business/industry and family, to more clearly discern how male and female norms are acquired among female entrepreneurs. The purpose of this study was to gain a greater understanding and knowledge of women's conditions regarding entrepreneurship, in relation to society's norms. The study is based on a textual thematic analyses, using two themes derived from Helene Ahls ?The Scientific Reproduction of Gender Inequality. A Discourse Analysis of Research Texts on Women`s Entrepreneurship?.

Titel: Språklig medvetenhet i förskolan, ett utvecklingsarbete på två förskolor Författare: Melanie Fuster Rosgard och Yvonne Sundelin Det handlar om ett utvecklingsarbete som genomfördes av författarna under fyra veckor, på två olika förskolor med totalt 42 barn i åldrarna tre till fem år. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att försöka skapa förutsättningar för ett lekfullt och för barnen meningsfullt lärande med inriktning mot språklig medvetenhet och barns skriftspråksutveckling. Vi har också ett kunskapsmål för vår uppsats, som är att bidra till kunskap och skapa förståelse för hur man på ett lekfullt, lustfyllt och för barnen meningsfullt sätt kan arbeta med språklig medvetenhet samt hur man kan skapa en miljö som främjar denna medvetenhet. Våra frågeställningar handlar om hur pedagoger i förskolan kan stimulera barns språkutveckling genom att aktivt arbeta med språklig medvetenhet samt hur pedagoger kan uppmuntra och utveckla förskolebarns språkliga medvetenhet på ett konkret och lekfullt sätt. Utifrån våra problemformuleringar lekte vi, tillsammans med barnen, dagligen med språket på olika sätt.

Syftet med denna uppsats är att, genom en hermeneutisk och komparativ närläsning av Marianne Fredrikssons roman Enligt Maria Magdalena och Lukasevangeliet, undersöka hur Fredriksson transformerat Jesu liv och gärning från den bibliska berättelsen till romanen, samt vad som händer med historien när en kvinna får återberätta den. Materialet analyseras med hjälp av Gerard Genettes narratologiska begreppsapparat och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Resultatet tolkas sedan genuskritiskt utifrån Yvonne Hirdmans teori om det ahistoriska genuskontraktet. Slutligen diskuteras studiens relevans för och i den svenska skolan.Studien visar att Fredriksson aldrig ämnat skriva en roman om Jesu liv och gärning, utan snarare om Marias liv och Jesu gärning. Marias version av ?allt det stora som hände? präglas av ett intersektionellt förhållningssätt, både när det kommer till hennes egna och Jesus värderingar, som sträcker sig långt utöver normen för den aktuella tiden.

SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning.