Sök:

Sökresultat:

1767 Uppsatser om Yttre miljö - Sida 23 av 118

Upplevelsen av anvÀndningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet : En kvalitativ intervjustudie utifrÄn ett socialkognitivt perspektiv

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har lÀnge anvÀnts som behandling för personer med lÀndryggssmÀrta. Det finns viss forskning som pÄvisar ortosens positiva effekt pÄ bÄde de fysiska och de psykologiska besvÀren. Det saknas dock studier pÄ hur personerna sjÀlva upplever ortosbÀrandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrÄn ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av anvÀndningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med lÀndryggssmÀrta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade pÄ en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av anvÀndandet förÀndrar kvalitet och kvantitet pÄ fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av anvÀndandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

SÀkerheten i polisbilen : SÀkerhetstÀnkande kring krockkudden och bilbÀltet

Som polisman i yttre tjÀnst tillbringar man mycket tid i tjÀnstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstÀnkta. Det hÀnder ocksÄ att fordonet anvÀnds för att preja en annan bil av vÀgen, inte sÄ vanligt men det hÀnder. Vidare har polisman en hel del utrustning pÄ sig som skall bÀras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med sÀkerhetsbÀltet i bilen, finns det risk för större skador pÄ grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock.

Trafikstyrning vid incidenter: handlingsplaner utarbetade i
Contram

Denna rapport handlar om hur den störningskÀnsliga trafiksituationen i Stockholm kan förbÀttras med information till trafikanterna via VMS-skyltar. Med VMS-skyltar menas informationstavlor pÄ vilka det Àr möjligt att variera meddelanden. VÀgverket Region Stockholm installerar i Är (2001) en vÀgtrafikcentral (VTC) för att underlÀtta störningshanteringen vid incidenter i vÀgnÀtet. Inom en snar framtid ska VÀgtrafikcentralen kunna styra tÀndningen och slÀckningen av skyltarna, och för detta krÀvs handlingsplaner som talar om vilken informationsstrategi som Àr lÀmpligast. Syftet med examensarbete var att ta fram dessa handlingsplaner.

Faktorer som pÄverkar elevernas motivation för matematik pÄ högstadiet

Undersökningen har gett mig en bÀttre förstÄelse av begreppet motivation som Àr definierat pÄ mÄnga olika sÀtt och anvÀnds i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma frÄn inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhÄller att motivation Àr ett komplext begrepp som bestÄr av den kognitiva processen, elevernas kÀnslor och de kulturella förhÄllanden som eleverna befinner sig i. UtifrÄn min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har lÀst, har jag fÄtt min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebÀr motivation en rad olika aktiviteter, dÀr lÀraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bÀttre förstÄelse av begreppet motivation som Àr definierat pÄ mÄnga olika sÀtt och anvÀnds i olika teorier och diskussioner.

Mobbning pÄ gymnasiet

Den hÀr uppsatsen handlar om mobbning pÄ gymnasiet. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstÄ hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares förestÀllningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning pÄ gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning.

Oliksidig krympning i betong

Betong Àr ett av de vanligaste anvÀnda byggmaterialen vid uppförande av grund och stomme. Betongens egenskaper gör den mycket tÄlig för yttre pÄfrestningar och dÀrav gör den till ett mycket anvÀndbart material i mÄnga olika situationer. Det finns dock problem som kan uppstÄ vid anvÀndandet av betong. Ett av de vanligare Àr sprickbildning. Det finns flera orsaker till att detta förekommer, till exempel yttre pÄverkan, krypning, temperatur- och fuktrelaterade rörelser.

Arya och Nasuada?Sidekicks eller HjÀltinnor? : En studie i personlighet och utveckling hos tvÄ kvinnliga karaktÀrer ur Inheritance Cycle av Christopher Paolini

Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.

BVC- sköterskans erfarenhet av samspel i det hÀlsofrÀmjande arbetet med förÀldrar till överviktiga barn

Bakgrund: Behovet av palliativ vÄrd Àr stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svÄrt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vÄrdrelation till svÄrt sjuka patienter Àr avgörande för en god palliativ hemsjukvÄrd. Denna vÄrdform Àr distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvÄrdnadsÄtgÀrder efter den enskilde patientens önskemÄl, dennes hÀlsotillstÄnd, personlighet, nÀrstÄende och hem.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vÄrdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvÄrd.Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ kategorier; distriktssköterskans förhÄllningssÀtt och yttre faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen. Distriktssköteskans förhÄllningssÀtt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper.

Belöningssystem - Hur kan medarbetare motiveras? - En studie inom Swedbanks incitamentprogram

Denna studie handlar om Swedbanks incitamentprogram. Avsikten med detta belöningssystem Àr att frÀmja och motivera de anstÀllda att arbeta gemensamt mot företagets mÄl. I dagslÀget förs det diskussioner om huruvida individuellt eller kollektivanpassat belöningssystem skall införas. Vad som lÀmpar sig bÀst mÄste anpassas efter den specifika situationen. I dagslÀget riktas det mer diskussioner kring monetÀra och sÄ kallade yttre belöningar, medan de icke ? monetÀra och inre belöningarna bara nÀmns i förbifarten.

"Det rÀcker inte med det vi gör, vi mÄste göra mer" : - En kvalitativ studie om vad som motiverar kommuner till att införa en ny metod för barn som upplevt vÄld.

Flera olika studier visar att det finns brister i de insatser som kommunerna erbjuder barn som upplever vÄld, detta trots att regeringen skÀrpt lagstiftningen för mÄlgruppen. NÄgra kommuner i Sverige har börjat anvÀnda en ny metod, Kids club, som specifikt Àr utformad för gruppen barn som upplevt vÄld. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att genom att undersöka motiven till att kommuner vill implementera en ny metod för barn som upplevt vÄld, Kids club, förstÄ vilken form av motivation som ligger till grund för denna vilja. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, dÀr vi genom att genomföra intervjuer med representanter frÄn olika kommuner skapar förstÄelse för motiven bakom implementering av Kids club. De slutsatser vi fann i uppsatsen Àr att det finns tvÄ teman bakom motiven, dels enskilda personers motiv samt kommunen som organisations motiv.

Generationsmotivation? En kvantitativ studie om generationsspecifika motivationsfaktorers vara eller icke vara i arbetslivet

Följande studie Àr en personalvetenskaplig uppsats som behandlargenerationsspecifika motivationsfaktorer. Syftet med studien Àr att undersöka huruvidatillhörigheten till en sÀrskild generation medför ett specifikt förhÄllningssÀtt till det egna arbetet, dvs. om nÄgra skillnader existerar generationerna emellan. Med hjÀlp av en undersökning utifrÄn en svensk kontext Àr vÄr förhoppning att genom vÄr studie kunna tillföra utökade kunskaper inom omrÄdet.Teorin som uppsatsen baseras pÄ berör tre huvudsakliga omrÄden; motivation, generation samt en sammanslagning av de tvÄ begreppen. Motivationsbegreppet sett ur ett allmÀnmÀnskligt perspektiv Àr omfÄngsrikt och definierat pÄ ett flertal olika vis, men saknar tÀckning för mer specifika kontexter.

PERSONCENTRERADE VIRTUELLA PATIENTFALL ? EN V?G ATT ST?RKA PATIENTS?KERHET? En kvalitativ pilotstudie

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Konststycket

Projektets utgÄngspunkt Àr ett nytt konstmuseum i Uppsala, i omrÄdet bakom Uppsala centralstation, som nyligen genomgÄtt ett ansiktslyft.Museets lÄngsmala karaktÀr har hÀmtats frÄn det intilliggande godsmagasinet och frÄn tomtens form. Genom byggnaden har ett diagonalt strÄk öppnats, för att ge möjlighet Ät fotgÀngare att passera genom byggnaden och för att skapa liv och rörelse pÄ platsen.Genom fönstren i passagen kan förbipasserande fÄ en skymt av vad som hÀnder inuti muséet. I passagen ligger museets entré, den pedagogiska verksamheten och ett kafé för allmÀnheten.Museets fasad Àr inspirerad av den arabiska mashrabiyan. Byggnaden har fönster lÀngs hela fasaden, som i sin tur Àr tÀckta av skÀrmar tillverkade av strÀckmetall. Ljuset tillÄts komma in i byggnaden samtidigt som strÀckmetallen tÀcker fasaden och bevarar nÄgot av museets hemligheter för förbipasserande.Museets inre vÀggar bestÄr av massiva betongskivor, placerade i ett rutnÀt som fÄtt sin riktning av passagen genom huset.

Hur behÄller vi dig? - En kvalitativ studie om Generation Y:s syn pÄ motivation i arbetslivet

Studien syftar till att kartlÀgga vad den nya generationen, Àven kallad Generation Y, motiveras av i arbetslivet och om det skiljer sig mellan inre eller yttre motivationsfaktorer. Eftersom Generation Y skiljer sig frÄn tidigare generationer finns ett behov att förstÄ vad som krÀvs för att attrahera och behÄlla denna unga arbetskraft. Organisationer stÄr inför stora pensionsavgÄngar och för att inte gÄ miste om vÀrdefull kompetens krÀvs alltmer frÄn organisationerna för att möta den nya generationens krav pÄ arbetet. UtifrÄn denna problematik ser vi det viktigt att belysa och lyfta fram den nya generationen för att öka förstÄelsen för vilka faktorer som Generation Y vÀrdesÀtter i arbetslivet. Undersökningen som gjordes utgick frÄn en kvalitativ ansats och utgjordes av intervjuer som analyserades utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv.

Inre- och yttre motivation med SDT : En studie av PwC Uppsala

Vi har kommit fram till att chefernas reaktioner inte beror pÄ omorganisationen i sig utan hur förÀndringsprocessen har gÄtt till. Deras reaktioner speglar ett motstÄnd mot sÀttet som förÀndringsprocessen har genomförts pÄ. Det Àr personerna i organisationen och inte organisationsformen som Àr det viktiga för cheferna. Vi tycker att de faktorer som pÄverkar en lyckad förÀndringsprocess Àr medarbetarnas delaktighet, möjlighet till en bra dialog innan beslutet Àr taget, kommunikation samt kÀnsla av sammanhang..

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->