SyfteVårt syfte med uppsatsen är att undersöka den psykiska ohälsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belägna i Stockholms kommun, där elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att få fram fem skolor. Därefter kontaktades respondenterna på skolorna. I de fall där vi inte fick något svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.

Studiens syfte är att undersöka kommunikationen mellan lärare och elever under lektioners första fem minuter och vad denna innebär för elevers motivation och fokusering. Våra problemställningar behandlar dels hur lektioner inleds och hur lärare och elever upplever inledningarna, dels hur en lektion kan inledas så att eleverna blir motiverade för lektionen. Metoden vi har valt för att undersöka detta är en kombination av klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Undersökningen är gjord på en gymnasieskola och vi har följt en klass som går år ett på samhällsprogrammet. Vi har intervjuat fyra lärare och åtta elever. Resultatet visade att det är viktigt att läraren har en tydlig öppningsfras i det inledande skedet av lektionen för att eleverna ska förstå att lektionen har börjat. Är öppningsfrasen inte tydlig finns risk att eleverna har svårt att finna det fokus som krävs för att följa lektionen och känna sig motiverade inför den.

Den teoretiska utgångspunkten för denna litteraturöversikt var Joyce Travelbees omvårdnadsteorier med fokus på kommunikation. Travelbee menar att det är sjuksköterskans ansvar att lyfta kommunikation om hälsa med patienten. I litteraturen framkom att det är sjuksköterskors ansvar att kommunicera om sexualitet med patienter men att denna uppgift inte alltid utförs. Syftet var att kartlägga hinder för sjuksköterskor att kommunicera med patienter om sexualitet. Uppsatsen har skrivits som en litteraturöversikt, vilken ger en överblick över den aktuella kunskapen inom området.

Titel: Singellivet ? en önskad eller oönskad frihet?Författare: Isabelle Collin & Sabina RemmertHandledare: Christoffer KindbladExaminator: Marta CuestaTyp av arbete: C-uppsats i sociologiSyfte: Syftet blir i denna undersökning att få en ökad förståelse av varför de kvinnoroch män i åldrarna 25-35 år lever som singlar och vad de vill bevara i sina liv. Även att se på vilka Yttre faktorer som påverkar denna status och dess fortlevnad.Problemformulering: Vår huvudfråga som vi utgår ifrån är; Vad avgör valet mellan attleva som singel eller ingå i en tvåsamhet?Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen har skapats utifrån sociologiska teorier inom området mänskliga beteenden i grupp och individuellt.Metod: Studien är en fallstudie med ett hermeneutiskt synsätt. Detta val har lett till att en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer.Empiri: Vi har ställt frågor kopplade till singellivet samt även några frågor omtvåsamheten.

Dagens företag är i stort behov av information och därmed ett fungerande informationssystem. I samband med framtagande av ett informationssystem talas det ofta om egenutveckling eller anskaffning av ett standardsystem. Det uppstår dock situationer då företag väljer att uppgradera sitt befintliga affärssystem till en nyare version, och därmed slipper att egenutveckla eller nyanskaffa.Detta arbete syftar till att undersöka vilka faktorer en organisation fokuserar på vid versionsbyte. För att kunna besvara rapportens problemställning har intervjuer genomförts med fem olika företag som alla har erfarenhet av versionsbyte. Utifrån det material som samlats in i samband med intervjuerna anser författaren att ett tillfredsställande resultat nåtts.

Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård?MetodUndersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, så kan antropomorfism användas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den här rapporten är att analysera antropomorfism och dess grundläggande beståndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar människors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera några videosekvenser, innehållande djur. De skulle låtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrågade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade på deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende på individuella faktorer..

Denna studie syftar till att beskriva användningen av mått och analysera dess nyttjande på olika hierarkiska nivåer i svenska företag, samt att diskutera hur olika styrförutsättningar och synsätt i styrningen inverkar på den interna måttanvändningen. Studien är en fallstudie och utgår från kvalitativ metod. Den huvudsakliga datan har inhämtats via personliga intervjuer med ekonomicheferna i tre noterade tillverkningsföretag som ingår i studien. Detta har medfört en inblick i vilken situation företagen befinner sig i samt den interna måttanvändningen i verksamheten. Uppsatsen utgår från contincency-teorin som ansats för att belysa företagens förmåga att anpassa sina ekonomistyrsystem efter omgivningen.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors vision om hur den bästa psykiatriska omvårdnaden borde bedrivas. En tvärsnittsstudie med deskriptiv ansats användes och materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Data samlades in genom en öppen fråga i ett frågeformulär. Tre kategorier kunde identifieras: Förutsättningar för tillfrisknande och en god livskvalitet, Sjuksköterskans roll i förändringsarbete och Organisation och Yttre faktorer. Sjuksköterskorna hade många idéer om hur omvårdnaden skulle kunna förbättras och att patienterna behövde möjlighet att utveckla sin självständighet, mer individanpassad vård, autonomi samt mer kunskap och delaktighet.

Uppsatsen syftar till att identifiera faktorer som påverkar vid köp via enprisjämförelsesida. Faktorerna söks både i konsumentens tillvägagångssätt samtprisjämförelsesidans utformning. Identifieringen av faktorer sker med hjälp avett eget utvecklat ramverk för utvärdering. Ramverket bygger på befintligateorier och modeller som presenteras i litteraturgenomgången. I uppsatsenpresenteras empiriskt material från observationer och djupintervjuer med tiorespondenter.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen. Studien identifierar vilka betydelsefulla faktorer och aktörer som påverkar medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen, samt vilka av dessa som är mest centrala. Vår avsikt är även att göra en jämförelse mellan två personalgrupper i den studerade organisationen. Empirin samlades in via intervjuer med en kompletterande enkät. Resultatet visar att det finns ett flertal betydelsefulla faktorer och aktörer för medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen och där uppvisar de två personalgrupperna stora likheter. De mest centrala faktorerna och aktörerna är social gemenskap, anställningstrygghet samt intressanta och utmanande arbetsuppgifter.

Den här   studien har flera syften: att ta reda på personalens definition av mobbning   och personalens förmåga att upptäcka om det förekommer mobbning i förskolan   under lek samt undersöka vilka åtgärder som används för att stoppa mobbningen   där. Ett par andra viktiga syften är att undersöka vilken påverkan   barngruppernas storlek har på förekomsten av mobbning och på personalens   möjligheter att förebygga mobbning.Den metod   som använts i studien är den s.k. kvalitativa intervjumetoden. Nio intervjuer   har gjorts med barnskötare och förskollärare i Göteborg. Dessutom har två   huvudskyddsombud intervjuats.Viktiga   resultat: Intervjusvaren visar att mobbning bland 3-6åringar är vanligt   förekommande.