Sök:

Sökresultat:

1716 Uppsatser om Yttre förhćllanden - Sida 60 av 115

VARDAGSPUSSEL! En litteraturstudie om att som vuxen leva med celiaki i vardagen

Syftet med denna studien var att undersöka huruvida den glutenfria dieten för celiakipatienter pÄverkar det dagliga livet. FrÄgestÀllningen Àr: Hur Àr det att som vuxen leva med celiaki i vardagen? Hur pÄverkar kostomlÀggningen och tillgÀnglighet av glutenfri kost det dagliga livet och den privata ekonomin? Elva vetenskapliga artiklar granskades och resultaten i dem tematiserades i fem olika teman. Dessa teman var mÄltider i hemmet, mÄltider utanför hemmet, vardagslivet och sociala aktiviteter, copingstrategier samt ekonomi och tillgÀnglighet. Resultaten diskuteras med Carnevalis omvÄrdnadsmodell som teoretisk referensram. Celiakipatienters inre och yttre resurser balanseras mot kraven som finns för att klara det dagliga livet.

Upplevelsen av fatigue hos individer med sjukdomen multipel skleros.

Multipel skleros (MS) Àr en kronisk, autoimmun sjukdom dÀr det centrala nervsystemet (CNS) angrips och skadas. Orsaken till MS Àr okÀnd och det finns ingen botande behandling. Fatigue Àr ett av de mest vanliga symtomen vid MS och Àn sÄ lÀnge finns det ingen sÀker förklaring till vad som ger upphov till fatigue. Syftet i följande litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av fatigue hos individer med sjukdomen multipel skleros. Tre databaser anvÀndes vid datainsamling och efter kvalitetsvÀrdering valdes tio artiklar till studien.

?JAG ÄR INTE RÄDD FÖR ATT DÖ, JAG ÄR RÄDD FÖR ATT VARA SJUK? : Kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer

Bakgrund: Antalet drabbade kvinnor av livmoderhalscancer i Sverige Àr cirka 450 per Är. Cirka en tredjedel av kvinnorna Àr under 40 Är. I Sverige har insjuknandet av livmoderhalscancer minskat, troligen efter att regelbunden populations screening infördes pÄ 1960-talet. Symtomen Àr fÄ och diffusa och Àr dÀrför svÄra att upptÀcka. Screening Àr en viktig undersökning för att upptÀcka cancern tidigt.

MiljömĂ€ssiga beteenden: Är det skillnad pĂ„ vad vi gör och vad vi anser att vi bör göra? -Fallstudie över sophanteringen i ett bostadsomrĂ„de i Norrköping.

Det framgÄr av en mÀngd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sÀtt att vÀrna om miljön Àr att kÀllsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts kÀllsortering i miljörum pÄ gÄrden men möjligheten att anvÀnda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjÀlp av intervjuer och en enkÀt vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgÀsterna pÄverkas av att kunna vÀlja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i omrÄdet gör sÄ mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stÀmmer överens med vad de sÀger att de gör.

Idrott och hÀlsa A en vÀg till förÀndring : En intervjustudie om tio gymnasieelevers upplevda förÀndring av synen pÄ fysisk aktivitet

Syftet med denna studie Àr att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa bidragit till ett förÀndrat synsÀtt vad gÀller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förÀndring har varit positiv eller negativ. Studien syftar Àven till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förÀndrade eller icke förÀndrade syn pÄ fysisk aktivitet.Den teoretiska utgÄngspunkt som legat till grund för denna studie Àr det sociokulturella perspektivet dÀr förÀndring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats gÄr in pÄ vad Àmnet skall ge eleverna, elevens syn pÄ och pÄverkan av Àmnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förÀndring.Denna studie baseras pÄ den kvalitativ undersökningsmetoden intervju dÀr urvalet gjordes med hjÀlp av ?nyckelpersonsprincipen?. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever frÄn en medelstor skÄnsk kommun.Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fÄtt en positiv förÀndring av sin syn pÄ fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hÀlsa A.

Det vet man inte, men sÄ tror jag! : Om hur elever i Ärskurs 9 löser sannolikhetsuppgifter

Vid införandet av sĂ€ten Ă€r det viktigt att ta hĂ€nsyn till passagerarintensiteten, det vill sĂ€ga hur tĂ€tt sĂ€tena ligger. Den kritiska mĂ€tvariabeln stĂ„r för avstĂ„ndet mellan en punkt pĂ„ ett sĂ€te och samma punkt pĂ„ nĂ€sta sĂ€te. MĂ€tvariabler som har smĂ„ vĂ€rden, det vill sĂ€ga korta avstĂ„nd betyder fler rader och dĂ€rmed högre vinst. Överblivet utrymme Ă€r ett dyrt slöseri dĂ„ skillnad mellan vinst och förlust för en viss flygning kan vara sĂ„ liten som mindre Ă€n en kostnad för ett sĂ€te.Syftet med detta arbete Ă€r att ta fram en matematisk modell som hittar den optimala sĂ€tesfördelningen mellan klasserna i ett flygplan. Den modell som skall stĂ€llas upp ska maximera intĂ€kterna och ytanvĂ€ndningen för ett flygbolag samt möta efterfrĂ„gan.

??I WAS CRYING OUT FOR HELP. BUT THEY NEVER ASKED? AND I NEVER TOLD THEM? : -En litteraturstudie om förutsÀttningar för ett gott bemötande av misshandlade kvinnor i vÄrden.

Kvinnomisshandel Àr idag ett vÀxande problem och sjukvÄrden Àr i mÄnga fall den enda myndighet som kvinnan kommer i kontakt med. SjukvÄrden har dÀrför ett stort ansvar med att identifiera misshandeln och hjÀlpa kvinnorna. Tidigare forskning visade att misshandlade kvinnor ansÄg att vÄrdpersonalens attityder och förhÄllningssÀtt kunde vara avgörande för deras vilja att berÀtta om misshandeln. Syftet med studien var dÀrför att beskriva vilka förutsÀttningar som krÀvs för att kvinnor, som blivit misshandlade av sina mÀn, ska kÀnna sig vÀl bemötta. En litteraturstudie gjordes med kvalitativ ansats och kvalitativ innehÄllsanalys av tio vetenskapliga artiklar.

Dagens vapenlagstiftning, ett hjÀlpmedel eller ett hinder?

Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa den problematik som dagens polis i yttre tjÀnst kan komma att stÀllas inför och under vilka förhÄllanden denne har att fatta sitt kanske livs svÄraste beslut, att verka med sitt vapen mot en annan mÀnniska. Bakgrunden till vÄrt arbete och det som vÀckt vÄrt intresse för Àmnet Àr de olika situationer vi stÀllts inför under de vapenlektioner och övningar vi erfarit under vÄr tid pÄ Polisutbildningen vid UmeÄ universitet. Dessa har fÄtt oss att reflektera över de lagar som styr polisens vapenanvÀndning och stÀlla oss frÄgan om en 40 Är gammal lagstiftning följt med i tiden och i samhÀllsutvecklingen? Detta med tanke pÄ det allt hÄrdare klimat som polisen riskerar att möta. VÄr uppfattning Àr att den inte har det samt att den Àr komplicerad och svÄr att applicera i en verklig hÀndelse.

Bröstcancer. En litteraturstudie om hur bröstcancerdrabbade kvinnor och mÀn upplever och hanterar sin sjukdom

Bröstcancer Àr en vanligt förekommande sjukdom idag och vÀcker mÄnga starka kÀnslor. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ klarhet och ökad förstÄelse i hur bröstcancerdrabbade kvinnor och mÀn upplever och hanterar sin sjukdom för att ta reda pÄ hur vi som sjuksköterskor kan ge tillfredsstÀllande omvÄrdnad till dessa patienter. Litteraturstudien baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning granskade enligt Polits et al (2001) kriterier. Den teoretiska referensramen var Cullbergs (1992) beskrivning av den traumatiska krisens förlopp. Resultatet uppdelades i sju teman, under vilka upplevelser och hanteringsstrategier hos de drabbade beskrivs.

Traditionens betydelse och plats i den ortodoxa kyrkan

Innebörden av begreppet tradition varierar mellan de stora kyrkorna. Denna uppsats beskriver traditionens betydelse och plats i den ortodoxa kyrkan. Traditionen har beskrivits bÄde utifrÄn sin yttre och inre form. I traditionen stÄr theosis, mÀnniskans gudomliggörelse, i centrum bÄde liturgiskt, i lÀra och i praxis. Fakta frÄn litteraturen har frÀmst hÀmtats frÄn verk av de ortodoxa 1900-tals teologerna Kallistos Ware och John Meyendorff.

Man mÄste vÄga : Om integrering av sÀrskoleelever i grundskolan

Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av sÀrskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks Àven vad som kan frÀmja respektive försvÄra integrering.Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av förÀldrar, elever och lÀrare i grundskola och gymnasieskola.I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivÄ, bÄde vad gÀller integrering av sÀrskoleelever i skolans styrdokument och i samhÀllets syn pÄ inkludering. Intervjuerna visar att integrering av sÀrskoleelever i grundskolan inte Àr sjÀlvklar och ofta kan vara problematisk.Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolÄren. NÀr eleverna vÀxer blir samspelet med klasskamraterna svÄrare. Intervjuade förÀldrar, elever och lÀrare beskriver bÄde gemenskap och utanförskap i skolan, och Àven hur skolans organisation, instÀllning och okunskap ibland försvÄrar integreringen.Viktiga faktorer för utfallet av en integrering Àr olika egenskaper hos lÀraren.

Optimering av antal flygplanssÀten : Modellering med avseende pÄ yta, intÀkt och efterfrÄgan

Vid införandet av sĂ€ten Ă€r det viktigt att ta hĂ€nsyn till passagerarintensiteten, det vill sĂ€ga hur tĂ€tt sĂ€tena ligger. Den kritiska mĂ€tvariabeln stĂ„r för avstĂ„ndet mellan en punkt pĂ„ ett sĂ€te och samma punkt pĂ„ nĂ€sta sĂ€te. MĂ€tvariabler som har smĂ„ vĂ€rden, det vill sĂ€ga korta avstĂ„nd betyder fler rader och dĂ€rmed högre vinst. Överblivet utrymme Ă€r ett dyrt slöseri dĂ„ skillnad mellan vinst och förlust för en viss flygning kan vara sĂ„ liten som mindre Ă€n en kostnad för ett sĂ€te.Syftet med detta arbete Ă€r att ta fram en matematisk modell som hittar den optimala sĂ€tesfördelningen mellan klasserna i ett flygplan. Den modell som skall stĂ€llas upp ska maximera intĂ€kterna och ytanvĂ€ndningen för ett flygbolag samt möta efterfrĂ„gan.

Studiemotivation

I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

"Man hinner ju det man vill" : Faktorer som möjöliggör regelbunden motion pÄ en hÀlsofrÀmjande nivÄ - en kvalitativ studie

 SAMMANFATTNINGInledning:Trots gĂ€llande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag Ă€r mĂ„nga mĂ€nniskor inte tillrĂ€ckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av mĂ€nnen motionerar tvĂ„ gĂ„nger per vecka. Tidigare studier visar pĂ„ vilka hinder som finns för regelbunden motion, Ă€ven möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utstrĂ€ckning.               Syfte: Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna pĂ„ en hĂ€lsofrĂ€mjande nivĂ„.Metod: Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Fem subkategorier vĂ€xte fram genom analys av det manifesta innehĂ„llet: "Har tidigare motionsvana", "TillgĂ„ng till socialt stöd", "Viktigt med tillgĂ€nglighet", "Önskan om sjĂ€lvförbĂ€ttring" och "FörmĂ„ga att prioritera trĂ€ning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser".Konklusion: Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonĂ„ring Ă€r av stor betydelse nĂ€r det gĂ€ller förmĂ„gan att motionera regelbundet i vuxen Ă„lder.

Reglering av enskilt och gemensamt vid ÀgarlÀgenhetsförrÀttningar : En analys av de tvÄ första Ärens praktiska tillÀmpning

ÄgarlĂ€genheter Ă€r en speciell form av tredimensionella fastigheter, vilken endast Ă€r avsedd att innehĂ„lla endast en bostadslĂ€genhet. Det har varit möjligt att bilda Ă€garlĂ€genheter sedan maj 2009. De 24 Ă€garlĂ€genhetsförrĂ€ttningar som registrerats i fastighetsregistret under de tvĂ„ första Ă„ren har kartlagts och en analys av olika aspekter pĂ„ hur förhĂ„llandet mellan enskilda Ă€garlĂ€genheter och gemensam egendom reglerats i förrĂ€ttningarna har genomförts.I ca 20 % av Ă€garlĂ€genhetsprojekten bildades Ă€garlĂ€genheterna innan byggnaden blivit upp­förd. Förfarandet Ă€r bra för finansiering av byggprojektet, men leder till en osĂ€kerhet om ifall lĂ€genheterna i den fĂ€rdiga byggnaden överensstĂ€mmer med den beslutade fastighets­indelningen. Att ta fastighetsbildningsbeslutet som en preliminĂ€rfrĂ„ga i dessa fall medför att förrĂ€ttningen inte avslutas förrĂ€n byggnaden Ă€r klar och dĂ€rigenom kan lantmĂ€terimyndig­heten sĂ€kerstĂ€lla att fastighetsindelningen överensstĂ€mmer med byggnadens slutliga utformning.Byggherren Ă€r nĂ€stan alltid ensam sakĂ€gare i förrĂ€ttningen.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->