Sök:

Sökresultat:

1716 Uppsatser om Yttre förhćllanden - Sida 38 av 115

HöglÀsning i hemmet

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars instÀllning till höglÀsning, yttre betingelser kring höglÀsning och val av litteratur samt anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel. Studien har baserats pÄ en enkÀtundersökning som besvarats av 77 förÀldrar med barn i Äldrarna sex till tio Är. Resultatet visar att i stort sett alla förÀldrar lÀser högt för sina barn nÄgon gÄng i veckan och att de anser att höglÀsning framför allt frÀmjar barns sprÄk- och lÀsutveckling. De menar ocksÄ att höglÀsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring Àmnen som tas upp i böckerna. FörÀldrarnas höglÀsning minskar för Àldre syskon som uppnÄtt egen lÀsförmÄga och orsaken till detta Àr bland annat yngre syskons val av litteratur, att förÀldrarna anser att barnet ska trÀna upp sin egen lÀsfÀrdighet och tidsbrist hos förÀldrarna.

Utomhusmatematik : ur lÀrares perspektiv

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad lÀrare i grundskolan anser om utomhusmatematik, varför och nÀr de sjÀlva arbetar med det. Arbetet innehÄller utomhusmatematikens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lÀrare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbetssÀtt. Alla lÀrare arbetar i grundskolan och representerar tvÄ olika skolor. TvÄ av lÀrarna arbetar med utomhusmatematik en gÄng i veckan.

Barns lÀs- och skrivinlÀrning : Vilka delar hjÀlper barnen att lÀra sig lÀsa och skriva

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀs- och skrivinlÀrning innebÀr, bÄde det som barn sjÀlva kan rÄda över och sÄdant som Àr yttre faktorer. Detta arbete bygger pÄ studier inom litteratur, frÀmst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har Àldre böcker anvÀnts, dÄ nyare inte fanns att fÄ tag i.Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillÀgnar sig nÀr de ska lÀra sig lÀsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom lÀs- och skrivinlÀrningen.Min slutsats efter arbetets gÄng har inte tillfört forskningen nÄgot nytt eftersom det Àr en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har dÀremot fÄtt en bra grund att stÄ pÄ i mitt arbete som lÀrare för de yngre Äldrarna, nÀr jag ska lÀra elever att lÀsa och skriva..

"Barnen kan ju bara mindre och mindre..." : -normskapande ur ett lÀrarperspektiv

 Studiens syfte Àr att studera och förstÄ lÀrares roll som normskapare. Studien utgÄr ifrÄn den stÀmplingsteoretiska traditionen och undersökningen genomförs med hjÀlp av hermeneutisk metod. Genom att anvÀnda hermeneutisk metod ges författarna möjlighet att anvÀnda sin förförstÄelse. Materialet Àr insamlat via intervjuer. NÄgra olika aspekter som pÄ nÄgot sÀtt berör lÀrarens normskapande roll studeras och dessa aspekter Àr lagstiftning, diagnoskulturen, informella normer och resurser.

Fenolers inverkan pÄ vinkvalitet : en litteraturstudie för kartlÀggning av fenoler och faktorer som kan inverka pÄ fenolkoncentrationen

Detta kandidatarbete Àr en litteraturstudie om fenoler i vindruvor. Fenoler Àr en stor grupp kemiska Àmnen som i sin nÀrvaro eller frÄnvaro inverkar pÄ vinets slutliga kvalitet i form av fÀrg, arom, bitterhet och strÀvhet. Detta arbete kommer att ta upp fenolers kemiska indelning, vilken roll de har i druvor, deras inverkan pÄ vinets kvalitet, olika miljöförhÄllanden som pÄverkar koncentrationen samt ta upp hur vinframstÀllningsprocessen inverkar pÄ fenolhalten. Fenolkoncentrationen i vin pÄverkas av en rad yttre betingelser vilket bÄde vinodlaren och vinmakaren behöver ha i Ätanke hela vÀgen frÄn odlingen av druvor till det drickfÀrdiga vinet. Genom en ökad förstÄelse för hur de kemiska föreningarna beter sig och genom att optimera förhÄllanden under odlingen och vinframstÀllningsprocessen kan vin av bÀttre kvalitet med högre fenolkoncentrationer komma att produceras..

Gud som haver mÀnniskan kÀr, se till mig som vuxen Àr : en studie om att bli religiös i vuxen Älder

? Den hÀr uppsatsen handlar om att aktivt vÀlja och bli religiös i vuxen Älder.Det inledande syftet med uppsatsen Àr att studera den vuxna individens sjÀlvvalda religiositet och beskriva och förmedla den sÄ som den verkligen ter sig och upplevs för den troende sjÀlv.Jag har i min uppsats fyra huvudfrÄgestÀllningar:Vem? NÀr? Hur? Varför?? Jag har under arbetets gÄng intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt, arbetssÀtt och metoder och anvÀnt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkÀtundersökning för att uppnÄ bÀsta undersökningsresultat.? Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frÄgorna:Vem? En ?sökare? av olika anledningar och slag.NÀr? Efter yttre omstÀndigheter sÄsom dödsfall, skilsmÀssa eller dylikt. Efter inre omstÀndigheter, ofta beskrivet som en lÀngtan eller ett behov.Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem.Varför? För att möta ett behov..

Ledarskap och motivation inom bemanningsbranschen : Konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos konsulter

ABSTRAKTTitel: Ledarskap och motivation inom bemanningsbranschen - Konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos konsulterNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Christoffer Rönnqvist och Alice SchmuckHandledare: Maria Fregidou MalamaDatum: 2012-06-14Syfte: Genom att vara anstÀlld hos bemanningsföretag befinner man sig i en trepartsrelation som bestÄr av en sjÀlv, konsultchefen och kundföretaget. Detta innebÀr att konsultchefer kan ha det svÄrt att motivera sina konsulter, eftersom de utför sitt arbete pÄ olika platser. Syftet med detta arbete Àr att identifiera och analysera konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos sina anstÀllda i bemanningsföretag. TvÄ forskningsfrÄgor har undersökts: ForskningsfrÄga #1: Hur uppfattar konsultchefer vikten av inre motivation hos konsulter inom bemanningsbranschen? ForskningsfrÄga #2: Vilka verktyg anvÀnder sig konsultchefer av för att motivera sina konsulter?Metod: Vi genomförde intervjuer med öppna svarsalternativ som kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt för att uppfylla syftet.

PÄverkan av fysikaliska och mikrobiologiska faktorer pÄ vaslivet hos snittblommor

Det hÀr arbetet handlar om vilka mikrobiologiska faktorer som kan pÄverkar snittblommors livslÀngd. Koncentrationen av mikroorganismer i vasvattnet har en större betydelse för livslÀngden, mer Àn vilken sort av mikroorganismer som förekommer i vasvattnet. I vasvattnet till snittblommor har man funnit bland annat Pseudomonas, Bacillus och Enterobacter. För att minska pÄverkan pÄ snittblommorna av dessa arter sÄ bör habitatet för dessa arter Àndras för att missgynna dem och dÀrmed indirekt gynna snittblommorna. Arbetet tar Àven upp andra faktorer som kan pÄverka livslÀngden och prydnadsvÀrdet, sÄ som etylen.

Kan motorcyklarna vara i hemvrÄn? - En studie om smÄ barns könskonstruerande i förskolan

BakgrundVÄrt intresse kring barns könskonstruerande i förskolan har motiverat oss till att genomföra denna studie. VÄr bakgrund kommer dÀrför att belysa forskning kring könsskapande, könsteorier samt lek och lekmiljön.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur kön konstrueras i smÄ barns fria inomhuslek pÄ förskolan i samspel med andra barn och i samspel med pedagoger.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i vÄr studie. Som undersökningsverktyghar vi anvÀnt observationer. Observationerna har utförts pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola.ResultatVÄrt resultat visar att barn konstruerar kön genom att anvÀnda materialet som finns pÄ förskolan.Studien visar att pedagogerna pÄ förskolan, spelar en stor roll i barnens könskonstruerande dÄ barnen identifierar sig med vuxna i sin omgivning. Vi ser dÀrför att yttre faktorer, sÄsom miljön, andra barn samt pedagogerna, har en avgörande roll i hur barn konstruerar kön..

Att underlÀtta elevers lÀrande

Mitt mÄl med detta arbete var att ta reda pÄ hur elever lÀr sig pÄ olika sÀtt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. I litteraturgenomgÄngen tar jag kortfattat upp hur hjÀrnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlÀrningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig pÄ holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lÀrande.

Stressade IV elever : - okunniga eller omotiverade?

Gymnasieelevers hÀlsa har under de senaste Ären varit ett centralt diskussionsÀmne. Ungdomar upplever att skolan Àr en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett vÀxande program Àr individuella gymnasieprogrammet (IV) dÀr 11 % av eleverna som slutar grundskolan gÄr eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien Àr att undersöka IV elevers stresstÄlighet i relation till skolans ansvar att tillhandahÄlla ett gott skolklimat. FrÄgeformulÀret "KÀnsla av sammanhang" (KASAM) som mÀter individens förmÄga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet anvÀndes.

Förskolepersonalens och ledningens förstÄelse och uppfattning om kvalitet i förskolan. : Quality in preschools as understood and perceived by personnel and leaders in preschools.

Undersökningens syfte Àr att försöka fÄnga förskolans personals och lednings förstÄelse och uppfattning om vad kvalitet i förskolan Àr och vilka faktorer som indikerar att en förskola har god kvalitet. Syftet Àr Àven att se hur arbetet i förskolan ser ut nÀr det gÀller kvalitetsarbete och vad som skulle behöva utvecklas vidare.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och en barnskötare verksamma i förskolor samt tvÄ rektorer. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att de yttre förutsÀttningar som finns för förskolor, exempelvis lokalers utformning och barngruppens storlek, inte har avgörande betydelse för hur god kvalitet en förskola har. Det som Àr mest avgörande för en förskolas kvalitet Àr vilka personer som arbetar dÀr och vad de har för engagemang och kompetens för sitt arbete samt vilket förhÄllningssÀtt som personalen har mot barnen.Undersökningen avslutas med en diskussion dÀr det presenteras förslag till fortsatt arbete med att förbÀttra förskolors kvalitet..

Orsaker till utbrÀndhet : En kvalitativ studie av kvinnors syn pÄ orsaken till deras utbrÀndhet

Syftet med föreliggande studie var att undersöka kvinnors syn pÄ orsakerna till varför de drabbats av utbrÀndhet. Vid studien anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer för att kvinnorna sjÀlva skulle fÄ reflektera kring orsakerna till sin utbrÀndhet. Sju kvinnor intervjuades och intervjumaterialet analyserades genom en metod utvecklad av Burnard (1991). Resultatet av studien visar att kvinnorna upplever att det finns flera olika orsaker till att drabbats av utbrÀndhet i form av hög prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla, behov av yttre bekrÀftelse, svÄrigheter att sÀtta grÀnser till omgivningen, behov av att finnas till för andra, oförmÄga att lyssna pÄ kroppens signaler, en negativ sjÀlvvÀrdering, lÀtt till att kÀnna skam och misslyckande samt lÄg sjÀlvkÀnsla. Orsakerna samspelar med varandra och gemensamt för dem Àr att de samtliga bottnar i en lÄg sjÀlvkÀnsla.

Orsaker till Anorexia- och Bulimia Nervosa: hur ser sjukgymnaster och patienter pÄ orsaker till Anorexia- och Bulimia Nervosa?

Syftet med studien var att undersöka hur patienter och sjukgymnaster utifrÄn egna upplevelser och erfarenheter ser pÄ orsaker till att kvinnor drabbas av anorexia- och bulimia nervosa (AN och BN). Intervjuer gjordes och data analyserades med innehÄllsanalys. Analysen ledde fram till tvÄ huvudkategorier: Inre och yttre faktorer. Resultaten visade att orsakerna till att nÄgon drabbas av AN eller BN Àr komplexa, men det som framkom av informanterna var att den som drabbas mÄste ha en sÄrbarhet för att kunna utveckla nÄgon av dessa diagnoser. Otydliga familjeförhÄllanden och samhÀllets syn Àr enligt informanterna tvÄ av de största orsakerna till att nÄgon drabbas av AN eller BN.

Gymnasieungdomars bedömningar av en person som förtalar genom sociala nÀtverk

Sociala bedömningar gör mÀnniskor dagligen. Det klassiska sÀttet att studera attribution har varit att dela upp beteendet i inre och yttre orsaker. InformationsmÀngden pÄverkar bedömningen och kan spegla stereotypiska uppfattningar. Normer finns överallt i samhÀllet och pÄverkar sociala bedömningar. Studiens syfte var att se hur gymnasieungdomar bedömer en mÀnniska som förtalar en annan mÀnniska.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->