Hur stor den naturliga kväveavskiljningen är från utsläpp av kväve tills att utsläppet når havet, är väldigt svårt att mäta. Den procentuella avskiljningen, skillnaden mellan brutto- och nettobelastning även kallad retention, skattas därför ofta med vattenkvalitetsmodeller som försöker beskriva de naturliga processer som sker. Beräkningsmodellerna är en förenklad beskrivning av verkligheten och ett hjälpmedel för att få en överblick över t.ex. närsaltsbelastning och retention i ett område.I svenska vatten, sker kväverening främst i sjöar, genom denitrifikation, dvs omvandling av oorganiskt kväve i form av nitrat till kvävgas och permanent sedimentering av föreningar som innehåller oorganiska och organiska kväve. Därför är det viktigt att beskriva processer i sjöar adekvat om trovärdiga modeller för att förutsäga flöden av kväve ska utvecklas och användas.Målet med projektet har varit att förbättra resultatet för beräkning av kväveavskiljning i sjöar för storskalig modellering med S-HYPE främst med avseende på denitrifikation men också i djupare sjöar där modellen idag överskattar kväveavskiljningen.

Den här uppsatsen handlar om de sovjetiska psykologerna Vygotskij och Leontjevs teoretiska perspektiv på lek, så som Vygotkji presenterar sin teori i förläsningen Lekens roll i barnets psykiska utveckling 1933 (1981) och så som Leontjev presenterar sin teori i artikeln Lekens psykologiska grundvalar i förskoleåldern 1944 (1982). Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ hermeneutisk textanalys av dessa två källor, och ställer sig frågan vad Vygotskijs och Leontjevs teorier betyder? Analysen anlägger dels ett hermeneutiskt historiskt perspektiv och dels ett nutids historiskt pedagogiskt perspektiv. För det nutidspedagogiska perspektivet använder jag mig av det skandinaviska forskningsfältet lekpedagogik, framför allt Birgitta Knutsdotter Olofsson, Fredrik Ole Lillemyr och Gunilla Lindqvist. För det hermeneutiskt historiska perspektivet använder jag mig av en kvalitativ textanalys där jag har systematiserat de två texterna i vardera tre analysteman.

BakgrundDet dominerande nutritionsrelaterade problemet på svenska äldreboenden är undernäring, vilket associeras med bland annat försämrad livskvalitet, depression, fallolyckor samt för tidig död. Undernäring kan bero på att näringsintaget kompliceras av åldersrelaterade funktionshinder och sjuklighet, och kan förhindra ett hälsosamt åldrande. Forskning har visat att förändringar kring måltidssituationen kan påverka de boendes matintag positivt vilket skulle främja det hälsosamma åldrandet. Det är känt hur äldre tycker att en måltid ska vara för att känna tillfredsställelse vid denna. Det är dock angeläget att även lyfta personalens uppfattning om situationen samt deras åsikter om eventuellt förändringsarbete.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka personalens erfarenheter och inställningar kring måltiden och måltidssituationen inom äldreomsorgen.MetodSju kvalitativa intervjuer genomfördes med personal på två äldreboenden.

Detta examensarbete är det avslutande momentet för programmet ?Byggteknik och Design? på ?Kungliga Tekniska Högskolan? i Haninge. Arbetet utfördes för byggföretaget Einar Mattsson Byggnads AB. Uppgiften var att ta reda på varför kalkylerade och verkliga kostnader för nybyggnadsprojekt skiljer sig. Studien baserades på produktionskalkylerna för fyra projekt och ntervjuer med minst en inblandad från varje projekt.

Syftet med uppsatsen är att visa på likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att påvisa romanens didaktiska möjligheter. Utifrån Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populärromanens likheter med sagan utifrån Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkätundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever på en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehåller sagans struktur, med endast några få avvikelser från den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstämmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag från sagan, och överrensstämmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, så som exempelvis dualism, magi, i överförd bemärkelse, och ett lyckligt slut.

Uppsatsens syfte är att undersöka om revisorernas uppfattning om uppdragsbrevet, avseende på syfte, innehåll och förhållningssätt ter sig vara olika. Som följd härav ska vi även undersöka om det finns skiljaktigheter i uppfattningen mellan revisionsbyråerna. Vi har skrivit uppsatsen med en induktiv ansats och således tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativt metod i form av personliga intervjuer. Intressenter och uppdragsgivare har olika förväntningar på revisorerna, vilket resulterar i ett förväntningsgap dem emellan.

This study sets out to investigate the social significance and political use of three historical places, from the theoretical starting points of landscape, objects, society and rituals. The Teutoburger Forest in North Germany has had an international effect, being a german national icon during the reformation and through two world wars, Old Uppsala is a place of great importance for the creation and reproduction of Swedish national identity during several hundred years, and Eketorp ring fort on Öland in Sweden is of more regional importance. All these places have been used for social and political reasons through history. History can be used in a constructive or a destructive way. This study stresses the importance of a critical scientific tradition..

Syftet med denna C-uppsats är att försöka ta reda på hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara så att Scientologikyrkans syn på undervisning kan vara något för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda på detta finns några frågor jag behöver reda ut:Hur ser undervisningsmiljön ut?Vilka är det som sköter undervisningen?Hur går kurserna till?Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut?Kan man försvara så pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan använder sig av då Hubbard var verksam för ungefär 50 år sedan, alltså under mitten av 1900-talet?Hur stämmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning säger och hur stämmer det överens med vad som står i LPF94?.

Ett gott inomhusklimat är viktigt för att prestationsförmågan ska hålla sig på en bra nivå. Små avvikelser i ventilationen kan medföra besvär som till exempel trötthet, huvudvärk och försämrade koncentrationssvårigheter. Elever på V-sektionen vid Chalmers tekniska högskola har upplevt bristande inomhusklimat i framförallt de stora föreläsningssalarna där många föreläsningar hålls för ett stort antal människor. Syftet med detta projekt var att kartlägga i vilket skick inomhusklimatet var i dessa salar och vad det fanns för möjliga åtgärder att vidta för att göra det bättre. För att kartlägga klimatet har det bland annat gjorts mätningar av koldioxidhalt och temperatur under föreläsningstid samtidigt som studiebesök har gjorts för att få fram underlag så som reglerparametrar och driftkort för ventilationssystem.

Avsättningar till pensioner har i Sverige länge varit en stor och osäker post i många företags balansräkningar, eftersom en enhetlig rekommendation om hur pensionsåtaganden ska redovisas har saknats. Från och med 2004 gäller Redovisningsrådets rekommendation RR 29, men den fick tillämpas redan 2003. Införandet av redovisning av pensionsåtaganden enligt RR 29 beskrivs som ett omfattande och komplicerat projekt som kräver planering, tid och resurser. För att kunna beskriva hur förändringen har genomförts, upplevts och utvärderats, har vi genomfört en fallstudie av tre företag som valt att redovisa enligt RR 29 redan 2003. Undersökningen visar att företagen trots regelns komplicerade karaktär lyckats erhålla tillräcklig mängd och rätt typ av information för att kunna ändra sina redovisningsrutiner inom den stipulerade tiden.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera om inrättandet av Frontex har bidragit till att immigrationen i EU framställs som en utveckling vilket riskerar EU:s inre trygghet. Frontex samordnar verksamheten för EU medlemsländers gränskontrollmyndigheter. Det hävdas att EU:s yttre gränser står inför starka immigrationstryck vilket innebär att en effektivisering av gränsarbetet är nödvändig för att stärka säkerheten.Materialet analyseras utifrån säkerhetiseringsprocessen som innebär att en politisk fråga pekas ut som risk. Denna risk behöver inte nödvändigtvis existera utan enbart presenteras och argumenteras som sådan. Den frågeställning som besvaras görs så utifrån utvalda dokument publicerade om Frontex samt intervjuer.

EN SALIG BLANDNING AV BOENDE, ARBETSPLATSER, OFFENTLIGA VERKSAMHETER OCH OFFENTLIGA RUM, SOM SLINGRAR SIG UPPFÖR BERGSSIDAN UTAV HORNSBRUKSGATAN. ENKLA BOXAR STAPLAS TILL SYNES HULLER OM BULLER OCH SKAPAR MÄNGDER AV SPÄNNANDE YTTRE RUM. VISSA RUM BLIR STADSRUM, VISSA BLIR MER PARKLIKA TERRASSER, OCH VISSA BLIR PRIVATA BALKONGER.FÖR ATT UNDERSTRYKA HYRESGÄSTENS PLATS I STADEN FÖRSES VARJE ENHET MED EN PERSONLIG TOUCH - VALFRITT FASADMATERIAL OCH FÄRG. JAG TROR ATT DET GER ETT MERVÄRDE ATT KUNNA PEKA OCH SÄGA ?DÄR UPPE I DEN BLÅ PLÅTFASADEN BOR JAG!?JAG SER DETTA SOM ETT FÖRSTA STEG I ATT HÖGALIDSPARKEN BEBYGGS.

Studien var en del i ett större projekt som syftade till att undersöka hur värphöns påverkas beteendemässigt och nutritionellt av ökad konsumtion av olöslig fiber. I det nu aktuella projektet undersöktes hur ökat intag av olöslig fiber påverkar äggkvalitén. Fiberkällan utgjordes av halmpellets som antingen blandades i fodret med 3 % inblandning, alternativt utgjorde strömaterial för att undersöka strömaterialets betydelse som fiberkälla. Två olika hybrider ingick i försöket, 720 Lohmann Selected Leghorn (LSL) och 720 Lohmann Brown (LB), varav halva antalet av varje hybrid hölls i frigående system och andra hälften i inredda burar. Totalt insamlades och undersöktes 180 ägg från varje inhysningssystem då hönorna var 31-32 veckor gamla.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lära sig mer. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se: 1. Vilka faktorer motiverar elever att lära sig? 2. Vilka motivationsfaktorer kan påverkas av lärare och vilka ligger utanför lärares påverkan? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra.

Syfte och frågeställningar: Mitt syfte med c- uppsatsen är att beskriva vad som är karaktäristiskt med det delade ledarskapet inom lagidrotten. De frågor jag ställer mig om det delade ledarskapet är hur rollfördelningen ser ut samt vilka inre och yttre förutsättningar som krävs för att lyckas med att leda ett lag med ett delat ledarskap. Avslutningsvis undersöker studien vad en spelare upplever som är karaktäristiskt med ett väl fungerande tränarpar?Metod: Studien är en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Till denna fallstudie av ett tränarpar breddas studien genom att intervjua andra elittränare, en form av ?Multiple ?Case Design.? De metoder som används är djupintervju samt deltagande observation.