I takt med att den svenska arbetsmarknaden förändras, ändras också synen på den anställde. Denna uppsats ämnar undersöka huruvida företagens behov av att hålla sin yttre fasad i gott skick, påverkar inställningen till att anställa, eller säga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur ställer sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhället bär och finns det särskilda typer av beteende eller brottslighet som anses värre eller sämre än något annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmänhet förkastas också förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare är låg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svårigheter att ånyo etablera sig på arbetsmarknaden efter avtjänat straff..

Självkänsla har befunnits ha en relation med de olika personlighetsdimensionerna i Big Five. Dock har olika självaspekters roll inte belysts i tidigare studier. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan inre och yttre aspekter av självkänsla och personlighet. Studien baseras på en enkätundersökning där 74 psykologistudenter på Stockholms universitet deltog. En multivariat variansanalys visade att en signifikant effekt av bassjälvkänsla och förvärvad självkänsla på Big Five dimensionerna fanns.

Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsättningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fått fram dels genom tidigare forskning inom området och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollärare, grundskollärare och specialpedagog. Några centrala hinder vi fått fram rör lärarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfällig ämneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssätt i förhållande till styrdokumentens mål och intentioner försvåras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

Läroplanen är föränderlig över tid och har kunnat återspegla sin samtid samhällets rådande grundintentioner. Piaget, Dewey och Vygotskij har alla påverkat den svenska läroplanens utformning på olika sätt och skapat olika förutsättningar och svårigheter för individen och dennes utveckling. En undersökning som byggde på 15 lärares upplevelser fokuserade på huruvida den senaste läroplanen skapade problem för eleverna och hur de i så fall uttrycktes. Resultaten visade att läroplanen i sig inte var den avgörande, utan att yttre faktorer såsom media, samhällets struktur och föräldrar hade en större betydelse för hur eleverna fungerade i skolan. Flera lärare kommenterade nya fenomen som råare attityder mellan flickor, lustbarn och starkt präglad individualism vilka alla kan ses som vidare underlag för framtida forskning..

För nästan hundra år sedan började motivationsteorierna spira vilket innebar att hög produktivitet skulle belönas med hög lön följt av bland annat arbetsmiljöns påverkan samt inre och yttre drivkrafter. Även hur utökat ansvar och hur högt satta mål kan motivera oss i arbetslivet varför syftet med denna studie var att få en bild av vilka faktorer som motiverar den anställde om arbetet erbjuder utveckling eller ej. Fördelat i två grupper intervjuades totalt sex personer och det transkriberade materialet analyserades tematisk. Resultaten pekar på att utan möjlighet till utveckling finns fortfarande en önskan om utveckling och lärande. Av störst betydelse för motivationen är uttalad uppskattning och den sociala omgivningen.

Syftet med studien var att ta reda på hur 16 av deltagarna på den stresshanteringsyogakurs vi har följt uppfattar yogapasset och kursen som helhet. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att finna variationer mellan yogadeltagarnas uppfattningar om stresshanteringsyogakursen. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuform för att yogadeltagarna skulle få utrymme att tala fritt om sina uppfattningar utifrån de teman intervjun innehöll. I undersökningen är urvalet 16 yogadeltagare mellan 26-61 år som har valt att fullfölja kursen. Av dessa är 14 kvinnor och 2 män.

I det här arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och ställts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor såväl som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som står inför liknande förändring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett års tid genom deltagande observationer, enkät- och inkätundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremål för studien är en enhet med grundskola och träningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö.

This thesis aims to study how teachers develop pupils' motivation to read. Using qualitative interviews, three Swedish middle school teachers describe their experiences regarding pupils' motivation to read. They comment on how they attempt to stimulate motivation and the conditions and circumstances they experience while carrying out their work. As a basis for the teacher interviews, their pupils completed a web based survey about how they value reading as an activity and how they see themselves as readers. An analysis of the interviews raises several issues for discussion: pupils have different needs, good readers are described through their abilities, not through their experiences or reading habits, and teachers feel they can be limited to implement the teaching they think is necessary to promote reading abilities.

Ledarskapet har förändrats över tid, samtidigt har också samhället förändrats. Behoven och de egenskaper som stämde överens tidigare för ledarskap har förändrats och kommer att förändras i framtiden. Förr i tiden har ledarskapet visat auktoritära drag där lite hänsyn tagits för de anställdas behov men även mindre förståelse om de anställdas betydelse. Idag är ledarskapet mer situations anpassat där ledaren har insikt om de anställdas behov men där det även ställs högre krav på flexibilitet samt social kompetens hos ledaren. Denna studie syftar till att belysa vilka egenskaper en ledare bör ha för att motivera och engagera medarbetarna och denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer.Uppstådda situationer kan kräva att ledaren anpassar sin ledarstil och det tycks finnas ett samband mellan ledares ledarstilar och hur det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö och engagemang.

Syftet med undersökningen är att försöka skapa en bild av hur några lärare ser på matematikundervisningen, är den en del av den övriga undervisningen eller är den en egen verksamhet, ser lärarna några fördelar med att integrera matematiken med övrig undervisning och hur ser lärarna på begreppet ämnesintegration. Intervjuer har varit den metod som använts och resultatet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. De intervjuade lärarna beskriver alla vikten av att föra samman matematikundervisningen med övrig undervisning och har olika sätt att göra detta på och gör det i olika hög utsträckning. Yttre påverkan såväl som egen planering upplevs vara hinder till integration mellan matematik och övriga ämnen. Alla intervjuade lärare är eniga om att matematiken egentligen är en del i något större men att den i skolan ofta kan upplevas som en egen verksamhet..

SammanfattningDe känslor som serviceanställda visar upp i sitt arbete påverkar kundernas sinnestämning och deras inställning till en organisation. Därför kan företag ha nytta av de anställdas uppvisade känslor för sitt vinstsyfte. Känslomässigt arbete med mycket kundkontakter visade sig kräva att den anställde måste undantrycka sina verkliga känslor och ständigt visa upp ett glatt yttre. I dessa möten tvingas man hantera både sina egna och andras känslor vilket leder till att den anställde kommer att känna sig avpersonifierad och oäkta. Hon upplever en kognitiv dissonans där agerandet krockar med hennes egna värderingar.

Självkänsla, och särskilt strävan att öka självkänslan genom yttre bekräftelse, har visat sig vara en betydelsefull komponent för hälsa och välbefinnande. Kompetens- och relationsbaserad självkänsla är två typer av betingad självkänsla och den föreliggande studien fokuserade på betydelsen av dessa för upplevd stress samt självskattad psykisk och fysisk hälsa. En surveyundersökning genomfördes där 111 deltagare i åldrarna 19-64 år deltog. Resultatet visade att betingad självkänsla, särskilt den relationsbaserade, hade ett starkare samband med psykisk hälsa än fysisk. Det fanns även skillnader i psykisk hälsa beroende på kön, ålder och nivån av betingad självkänsla.

Vårt syfte är att problematisera lojalitetsbegreppet och lojalitetsteorier när de appliceras på barn. En explorativ metod har använts då vi ville få en djupare förståelse för relationen mellan barn och kundlojalitet. För att få en grundförståelse har vi gjort en sammanställning av det teoretiska fältet. Därefter har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med sakkunniga samt fokuserade gruppintervjuer med föräldrar och barn. En abduktiv ansats har antagits för att försöka finna och förstå samband och underliggande mönster.

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest. Patienten hamnar i en situation de ej kan kontrollera. Det blir en förlust av trygghet där de måste förlita sig på sjukvården. Trygghet är en känsla som bygger på en inre och en yttre trygghet. Syftet med studien var att undersöka vad patienterna tycker är viktigt för att känna trygghet vid hjärtinfarkt.

  AbstractLitteraturstudien är en kvalitativ ansats att beskriva mänsklig ondska genom aktuella teoretiker; Philip Zimbardo och Ervin Staub. Syftet var att beskriva ondska i beteenden genom att slutligen pröva teorier om ondskefulla beteenden mot en fallstudie av Josef Fritzl. Analysens utgångspunkt är person v.s. situation där uppväxtvillkor, sociala beteenden, miljö/situation och de grundläggande basala behoven hos oss som individer är i fokus. Resultaten påvisar vikten av att ur ett inlärningspsykologiskt perspektiv beskriva ondskan i inre och yttre beteenden för att konkretisera och beskriva dess beteendekomponenter.