När en ungdom mellan 15-17 år misstänks för ett brott ska åklagaren begära in ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda besta?mmelser om unga lagöverträdare. Målet med att begära in ett yttrande är att ge rättsväsendet ett underlag som klarlägger den unges situation och ett eventuellt vårdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan påverka hur både åklagaren och rätten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjänsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrån traditionella föreställningar om kön.

Samtalsanalys har tidigare använts som ett komplement till traditionellt använda standardiserade tester för att undersöka mer funktionella aspekter av kommunikation (Wells & Local, 1992; Yont, Hewitt & Miccio, 2002; Samuelsson 2009). Syftet med föreliggande studie är att utifrån sytematiska analyser av vardagliga samtal och logopedisk intervention utforska relationen mellan kommunikativa behov i vardagen och mål med intervention för barn med språkstörning.Tre barn med språkstörning filmades i vardagliga samtal hemma och på förskolan samt vid ett behandlingsbesök hos logopeden. Materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. Intervjuer och retrospektioner genomfördes med föräldrar, förskolepersonal samt behandlande logoped för att ytterligare belysa barnens kommunikativa situation.I föreliggande studie framkommer att de kommunikativa behov barnen har relaterar till de mål som sätts upp i logopedisk behandling. På grund av deras fonologiska svårigheter påverkas barnens kommunikation då det ofta uppstår problemkällor, deras Yttranden ignoreras och deras talutrymme inskränks.

Har du någon gång varit med om att du inte förstår att din samtalspartner är ironisk, eller att du själv blivit missförstådd av samma anledning? Ironi är svårt att uppfatta och om hänsyn inte tas till kontexten, vad särskiljer då ironi från andra emotionella uttryck? Akustiska ledtrådar, som grundtonsfrekvens, intensitet och duration, har tidigare kartlagts för att till viss del kunna förklara skillnaderna mellan olika emotionella uttryckssätt. Ironiska och sarkastiska Yttranden har i tidigare studier visats ha högre grundtonsfrekvens, intensitet samt längre duration i jämförelse med andra emotionella uttryckssätt. I detta arbete har 20 deltagare fått bedöma olika emotionella uttryckssätt för 26 ljudfiler, från ett testmaterial skapad av Peder Palmér, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande vid Linköpings universitet. Emotionerna som gestaltades var ironi, sarkasm, ilska, glädje och allvarlighet.

I uppsatsen jämförs verbalsyntaxen i småbarnsbilderböcker med målgruppensspråk, med syfte att avgöra hur barnspråksnära författarna skriver. Urvalet av böcker utgår från en lista utgiven av Regionbibliotek Västra Götaland med rekommenderade böcker för barn upp till 2 år. Följande författare är representerade i studien: Barbro Lindgren, Anna-Clara Tidholm och Catarina Kruusval.Uppsatsens teoretiska ram är den generativa grammatiken och metoden är kvalitativ. Generativ analys används för att undersöka korrelationen mellan barnboksspråkets och barnspråkets syntaktiska komplexitet, dvs. närvaro/frånvaro av funktionella fraser som Inflection Phrase (IP) och Complementizer Phrase (CP) som medger komplexa, finita satser.

Children?s utterances have been studied in different languages; however, only a few studies refer to Swedish. The aim of the present study is to describe utterance types, subordinate clauses and utterance length for a group of three and four year old Swedish children without known functional impairments.The study included 29 children, 17 girls and 12 boys, in a larger city in the south-east of Sweden. The children, all native Swedish speakers, were aged 3;0 to 4;11. Sound recordings were made during a playing session with one of the authors in the children?s day care centers.The utterances were divided into the categories elliptical responses, incomplete and partly unintelligible utterances, imitative utterances and independent utterances.

Syftet med förevarande uppsats är kort och koncist att pröva huruvida vi kan hitta spår av realistiska teoribildningar i de Yttranden och argumentationslinjer som förekom inom lyckta dörrar i Vita huset vid tidpunkten för Kubakrisen 1962. Mer specifikt ämnar vi att försöka hitta spår av de teoribildningar som brukar benämnas defensiv och offensiv realism..

Syftet med denna uppsats är att studera hur övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap upplevs av informanterna vad gäller hälsa, arbetstrivsel, kommunikation och effektivitet. Följande frågor står i fokus i denna studie: Upplever de anställda att övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap har påverkat deras hälsa? Upplever de anställda att övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap har påverkat deras arbetstillfredställelse? Upplever informanterna att kommunikationen mellan de anställda påverkas av övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap och hur har i sådana fall det påverkat effektiviteten? Uppsatsen bygger på fem intervjuer, varav samtliga informanter var kvinnor i åldrarna 27-60 år. Författaren fick via ett kriterie- samt snöbollsurval kontakt med samtliga informanter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med olika teman och förslag på frågor.

Vilka föreställningar finns det om kulturarv? Syftet med detta arbete att undersöka vilken plats frågor om kulturarv intar i den kommunala planeringen samt hur kulturarvsfrågor hanteras i planeringen. Syftet är även att öka förståelsen för de konflikter som kan uppstå kring kulturarv och föreställningarna om detta i planeringen. Arbetet består av en empirisk undersökning av två fallstudier. De båda fallstudierna ligger sedan till grund för en jämförelse mellan två detaljplaner, Kvarteret Axel och Stadsmarinan från Karlskrona kommun, Blekinge län.

I forskningsstudien har specialpedagogers syn på lärares anpassning av arbets-och förhållningssätt, inkludering och lärandemiljö för elever med autismspektrumstörning, studerats. Studien syftar till att utöka lärares kunskap om vad som gynnar elever med diagnosen samt hur anpassningar kan tillämpas i verksamheten. Det som beskrivs i denna studie, baseras på intervjuer som har gjorts med specialpedagoger. Intervjuerna har använts för att få en fördjupad bild av specialpedagogernas uppfattningar utifrån olika specialpedagogiska perspektiv och har sedan kopplats samman med forskning som har gjorts tidigare inom ämnet. De specialpedagogiska perspektiv som studien har kopplats till är det kategoriska perspektivet och det relationella.

Vilka föreställningar finns det om kulturarv? Syftet med detta arbete att undersöka vilken plats frågor om kulturarv intar i den kommunala planeringen samt hur kulturarvsfrågor hanteras i planeringen. Syftet är även att öka förståelsen för de konflikter som kan uppstå kring kulturarv och föreställningarna om detta i planeringen. Arbetet består av en empirisk undersökning av två fallstudier. De båda fallstudierna ligger sedan till grund för en jämförelse mellan två detaljplaner, Kvarteret Axel och Stadsmarinan från Karlskrona kommun, Blekinge län. Båda har hanterat kulturarvsfrågor i planprocessen.

Vilka normer och värderingar bidrar till en god vänskapsrelation? Ien kvalitativ undersökning intervjuades tre män och tre kvinnormellan 20-30 år. Respondenterna som rekryterades via ettbekvämlighetsurval svarade på 15 frågor om deras syn på vänskap.Resultatet visade att respondenterna hade vissa gemensamma svarsom delades upp efter följande teman; tillit, acceptans, intimitet.Vänskap visade sig ha en betydande roll för välmående eftersom detär en grundläggande del av människans liv. Studien visade även attdet ur ett genusperspektiv fanns förväntningar som skiljde sig åt i envänskapsrelation och att dessa skillnader grundade sig på normer ochvärderingar. Resultatet visade slutligen att normer och värderingargenom åren har skapats genom kulturen som har sin grund isamhället..

Till följd av Vattenfalls uppmärksammade investeringar i fossilbränslebaserad energiverksamhet har vi genom att analysera den riksdagspolitiska debatten kring Vattenfall, sökt efter återkommande Yttranden, genom vilka vi  konstruerat diskurser som står för vad riksdagspolitiska aktörer anser i frågan om det statliga styret av Vattenfall. Vi kommer fram till att det inte helt oväntat går att skapa två övergripande diskurser, där de olika politiska blocken verkar inom varsin diskurs i frågan om hur Vattenfalls miljöintentioner ska uppnås..

Samarbetsformen joint venture är inte rättsligt definierat i svensk rätt. Joint venture betraktas dock i allmänhet som enkla bolag.Frågan uppkommer hur resultatfördelning skall ske enligt gällande rätt mellan bolagsmännen inom joint venture som bedrivs i form av enkelt bolag.Enligt 4 kap. 1 § BL kan bolagsmännen genom dispositiv reglering fritt avtala om hur resultatfördelningen mellan dem skall se ut. Avtal kan ingås muntligt, skriftligt eller genom konkludent handlande. Om resultatfördelning inte avtalats gäller att resultatet skall fördelas lika mellan bolagsmännen, detta enligt 4 kap.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka könsspecifika mönster i talutrymmet, med fokus på de kvinnliga andraspråkseleverna. Avsikten var även att undersöka karaktären av klassrumsprat där eleverna har socialiserats i skilda kulturer, där språket för instruktioner gavs på svenska och där uppmärksamheten i en sådan kontext fokuserades på könsskillnader i talutrymme. Undersökningen genomfördes i en förberedelseklass. Datainsamlingen bestod av videoinspelningar från vilka samtliga Yttranden skrevs ner och färgkodades för att tydliggöra det språkliga utrymme som deltagarna använde. Resultatet visar att läraren står för den största delen av talutrymmet.

I denna uppsats undersöks katalogtexter producerade eller reproducerade av Moderna Museet i Stockholm om Pablo Picasso och Marcel Duchamp. Texterna undersöks, med utgångspunkt i museets egna påstående att konstnärerna ofta utmålas som varandras motsatser, ur ett narratologiskt perspektiv. Förekomsten av argumenterande passager, performativa Yttranden, textagentens positionering samt värdering av konstnärskapen undersöks och en jämförelse görs mellan katalogerna och de två konstnärskapen. Undersökningen syftar till att ge en ingång till en förståelse för hur katalogtexter genom en aktiv narration skapar en normerande bild av konstnärskap..