Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Rydsgård är ett stationssamhälle som ligger i Skurups kommun ungefär mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skånska sydkusten. Rydsgård, som har anor från slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invånare och innehåller bebyggelse från olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. Pågatågen trafikerar Rydsgård gelbundet på sträckan Malmö-Ystad från tidig morgon till sen kväll. Tidigare har intresset för att bosätta sig i Rydsgård varit ytterst begränsat, men allt eftersom efterfrågan på bostäder i Malmö- och Öresundsregionen ökat så har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende.

Omställningen till ett mer hållbart samhälle spelar en betydande roll för att uppnå deEuropeiska mål och klimatavtalen, 20/20/20-målen. Ett av målen anger att andelen förnybarenergi ska öka vilket ställer högre krav på elnätets kvalitét. Framtidens elnät måste blimodernare, att det genom utvecklad styrning och övervakning kan balansera ökadeeffektvariationer och därmed erhålla en ökad stabilitet, så att god samverkan mellan förnybarelproduktion och elanvändning uppnås. Redan i dagsläget finns tekniska lösningar som gördet möjligt att konstruera ett sådant modernt elnät.Projektgruppens uppdragsgivare var Ystad Energi AB som ville undersöka möjligheten attansluta ett batterilager i samband med landanslutningen i Ystad hamn.När färjorna vid kaj ansluts till det fasta elnätet kan effektbehovet i Ystads lokala elnät öka iden utsträckningen att abonnerad effekt på överliggande elnät överskrids. I dagsläget är detinte möjligt att uppgradera till ett högre effektabonnemang eftersom transformatornsbegränsade maxeffekt som förser Ystad med elenergi redan är uppnådd.För att undersöka möjligheterna till ett batterilager, har dels Ystads effektbehov ochlandanslutningens tillkommande effektbehov analyserats.

Rydsgård är ett stationssamhälle som ligger i Skurups kommun ungefär mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skånska sydkusten. Rydsgård, som har anor från slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invånare och innehåller bebyggelse från olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. Pågatågen trafikerar Rydsgård gelbundet på sträckan Malmö-Ystad från tidig morgon till sen kväll. Tidigare har intresset för att bosätta sig i Rydsgård varit ytterst begränsat, men allt eftersom efterfrågan på bostäder i Malmö- och Öresundsregionen ökat så har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende. Det har medfört att det hänt en del i Rydsgård på sistone; det finns inte längre några tomma hus och priserna har så smått börjat stiga, det har gjorts satsningar från kommunens sida på upprustning av det centrala ?torget? och orten har fått en helt ny stationsutformning.

Förslaget syftar till att utveckla och förbättra området omkring Bergåsa centrum, ett lokalt stadsdelscentrum i Karlskrona, samt parkområdet Monsunen . Detta ligger i linje med de intentioner som kommunen redovisar i sin översiktsplan (2002) där man redovisar avsikter att rusta upp lokala centrumområden i kommunen. Bergåsa centrums funktion som lokalt stadsdelscentrum ska stärkas och göras mer tydlig, parken skall förnyas i syfte att förbättra dess funktion och användning. Förslaget avser samtidigt att hitta en bättre lösning för trafiksituationen i området vilket omfattar korsningen Sunnavägen/ Valhallavägen, järnvägsövergången samt trafikmiljön i övrigt. Tillsammans ska dessa åtgärder ge Bergåsa centrum en viktigare roll som stadsdelscentrum med större attraktivitet och med förbättrade kvalitéer i många avseenden.

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

På Västervångskolan i Ystad hade eleverna skolval den 15 september 2006. SD blev det tredje största partiet, efter Moderaterna och Socialdemokraterna. Syftet med min undersökning är att försöka finna svaret på frågan varför SD fick sådan framgång i skolvalet på Västervångskolan. Den metod jag har använt mig av i denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en av skolans samhällslärare, gruppintervjuer med 19 av skolans elever samt intervjuat en representant från SD som besitter ett mandat i kommunfullmäktige i Ystad kommun.

En stads centrum är dit du går för att möta andra människor, bli överraskad, få nya intryck, föreviga ögonblick och skapa nya ögonblick. Luleås centrum dör ut under kvällstid, delvis eftersom den största attraktionen är detaljhandeln. Denna uppsats ger förslag på hur Luleå kommun kan tillgodose sina invånares önskan att få en central mötesplats i staden. Förslaget är att ge parkeringsplatsen Trekanten i Luleå centrum en ny funktion som mötesplats. Uppsatsen börjar med att ta undersöka vad en mötesplats är och vad som är de grundläggande förutsättningarna för att en mötesplats ska uppstå. Sedan redovisar den reultatet på en enkät ställd till Luleås invånare samt platsanalyser gjorda på Trekanten.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrån ett diskursivt fält bestående av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik där Östhammar, Höganäs och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det präglar stadspolitiken, något som inte är oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata.

Detta examensarbete handlar om växtval för trafiknära områden. Dessa områden är problematiska på grund av deras väldigt speciella ståndortsegenskaper. Växterna måste tåla stadsmiljö värmen, torka, sol, kompakt jord, gasutbyte, vind och ett typiskt problem saltpåverkan.Rondeller och refuger ligger ofta vid vägar med mycket trafik och dessa saltas mycket vissa vintrar för halkbekämpning. Därför ställs det stora krav på de växter som planteras i dessa områden. Arterna måste vara anpassade för att tåla luftsalt och marksalt.Rondeller och refuger är också komplexa miljöer att göra växt- och gestaltningsförslag till på grund av trafiksäkerheten.

Det unga Kiruna tvingas nu flytta vissa delar av staden då de ligger för nära gruvan och de deformationer som sker i samband med malmbrytningen i Kiirunavaara. Bland annat så kommer ett nytt centrum byggas upp tre kilometer öster om nuvarande placering. Då det är gruvbolaget LKAB som står för skadorna som sträcker sig mot Kiruna så är det de som måste betala för förflyttningen av de olika stadsdelarna. Syftet med uppsatsen är att granska hur stadens nya centrum ska byggas upp. Fokus ligger på centrumets attraktivitet samt hur den karaktär som idag finns i Kiruna ska bevaras även efter stadsomvandlingen, hur förflyttningen och uppbyggnaden genomförs samt hur invånarna har möjlighet att påverka och vara delaktiga i processen.

Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning.