Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur lärare i ett urval skolor talar om sitt arbete med den tidiga läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3. Undersökningens fokus kommer i huvudsak vara lärares beskrivning av undervisningens utformning samt vilka faktorer och modeller som ligger till grund för deras läs- och skrivundervisning.Utifrån syftet görs en enkätundersökning där lärare Yrkesverksamma i årskurs F-3 deltar. Undervisningsmodellerna Bornholmsmodellen, LTG-metoden, Att skriva sig till läsning, Wittingmetoden och Whole language ligger till grund för en del av enkätens frågor. Undervisningsmodellerna presenteras under arbetets forskningsbakgrund och enkätsvaren redovisas under arbetets empiriska del.Avslutningsvis leds arbetet in i en diskussion med utgångspunkt i arbetets syfte, forskningsfrågor och enkätsvar. Undersökningen visar att lärare använder sig av olika modeller i den tidiga läs- och skrivundervisningen.

SammanfattningDetta arbete handlar om lärares bedömningsarbete i grundskolans år 1 t.o.m. 3 och går även igenom betydelsen av begreppet kunskap. Frågan om vad som är kunskap är svår att besvara, mycket på grund utav att svaret ständigt har förändrats genom historien. Vad kunskap innebär skiftar beroende på omständigheterna och med kunskapsbegreppets innebörd som grund för bedömningen av kunskap så innebär detta att det har kommit att utvecklas ett flertal metoder och teorier för hur denna bedömning ska göras och vad som ska ingå. Förutom att lärarna ska veta vad kunskap är och vilken kunskap som ska bedömas hos eleverna ska de dessutom ha kunskap om hur denna kunskap bildas för att kunna planera sin undervisning utefter bedömningarna.Syftet med studien är att belysa Yrkesverksamma lärares förståelse för kunskapsbegreppet samt hur de gör i sin bedömning av elevers kunskaper.

BAKGRUND: Debriefingens användande är relativt nytt inom sjukvården och dess effekt debatteras bland forskare. Sjuksköterskor utsätts för många extrema och känsloladdade situationer, debriefing kan då vara något som stöttar i vardagen. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur Yrkesverksamma sjuksköterskor ser på betydelsen av debriefing. METOD: En litteraturstudie gjordes och en deduktiv metod användes för att identifiera mönster och skapa kategorier. RESULTAT: I resultatet presenteras sex kategorier: meningsfullhet-, icke meningsfullhet, begriplighet-, icke begriplighet, hanterbarhet-, och icke hanterbarhet.

De flesta organisationer och privatpersoner använder någon form av informationssystem(IS). Målet med att implementera ett IS brukar ofta vara att förenkla och effektivisera enmänniskors arbetsuppgifter i en organisation. Det finns flertalet artiklar, böcker etc. somhävdar att användare och användarmedverkan är viktiga att integrera i implementationoch systemutvecklingsprojekt. Användarna är de som känner verksamheten och kanavgöra vilka funktioner i ett system som de verkligen har nytta av.

Syftet med detta examensarbete var att få kunskap om vad några Yrkesverksamma förskollärare har för uppfattningar kring bilder i barnböcker. I studien ställs fyra frågeställningar; Hur beskriver förskollärare en barnbok? Vad anger förskollärarna för skäl till att använda barnboken i verksamheten? Vad anser förskollärare är viktigt innehåll i en barnbok? Hur beskriver förskollärare bildens betydelse i barnböcker? Vi har samlat in information genom att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare från olika förskolor i norra Sverige. Våra analyser av resultatet visade att lässtunden kan ha olika syften och barnen kan lära sig olika saker utifrån böcker. Syftet kan till exempel vara att barnen ska varva ner, utveckla sitt språk eller ta del av ett budskap.

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk åren 1997-2008.Den statliga styrningen har också studerats samt hur verksamhetens utformning förhåller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi är viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvärdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk har i uppdrag att ge råd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar.

Övervikt och fetma är ett stort problem både globalt och nationellt och drabbar både vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. Föräldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men även i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

Tandhygienisters arbetstillfredsställelse och vad som påverkar denna är hittills relativt lite studerat. Det finns således ett stort behov av att undersöka detta område närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse inomtandhygienistprofessionen, samt hur vanligt förekommande det är att Yrkesverksamma tandhygienister upplever arbetstillfredsställelse. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Resultatet visade att flera faktorer av olika karaktär är av betydelse förtandhygienisters upplevelse av arbetstillfredsställelse.

Studiens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuterna arbetade för att främja delaktig-het i meningsfulla aktiviteter hos vuxna med ADHD. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med Yrkesverksamma arbetsterapeuter i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av data som resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom det att arbetsterapeuternas arbete bestod av ett klientcentrerat arbetssätt och att skapa förståelse om klienternas vardag för att främja delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Förskrivning av tekniska hjälpmedel och samverkan med aktörer och klien-tens nätverk var en stor del av arbetsterapeuternas arbete.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers egna tankar och upplevelse kring bild- och formskapandets möjligheter i förskolan. Utifrån vårt syfte har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer, med sex Yrkesverksamma förskollärare i olika förskolor inom Piteå kommun. Utifrån resultatet har vi sett att samtliga förskollärare upplever att pedagogens eget intresse för skapande är av stor vikt för hur bild- och formskapande möjliggörs och utformas i förskoleverksamheten. Resultatet visar även att förskollärarna inte upplever att andra faktorer såsom lokal, tid, ekonomi begränsar möjligheten att bedriva bild- och formskapande aktiviteter i förskolan. Vidare visar resultatet att samtliga förskollärare upplever att barnen i någon utsträckning utvecklas socialt, personligt, motoriskt och kognitivt via bild- och formskapande aktiviteter.

Satsningar på en vacker och rogivande utemiljö vid sjukhus kan på sikt ge sociala, hälsomässiga, ekonomiska och estetiska fördelar, bidra till ökat välbefinnande och minska stress hos såväl patienter som personal på sjukhus. Arbetets syfte är att undersöka hur utemiljöer kan fungera och gestaltas vid sjukhus, samt att applicera kunskapen på ett gestaltningsförslag för en uteplats vid Sollentuna sjukhus. Uteplatsen ska möta äldre och funktionsnedsattas behov av tillgänglighet, där målsättningen är att gestalta en vilsam, läkande miljö för både patienter, anhöriga och personal på sjukhuset. Som teoretisk grund för gestaltningsarbetet har jag studerat forskningsbaserad litteratur som behandlar naturens betydelse för återhämtning och hälsa. Gestaltningsaspekter att ha i åtanke vid utformning av utemiljöer för äldre och sjuka har sammanställts där tillgänglighetsanpsassning och medveten växtgestaltning är central.

Studien syftar till att beskriva HR-personers upplevelser av innebörden och nyttan av nätverk. Den skildrar även deras tankar kring betydelsen av hanteringen av en tyngre arbetssituation. Slutligen undersöks innebörden och svårigheten att arbeta professionellt inom HR. Materialet från fem djupintervjuer genomgick en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att nätverk framförallt handlar om att underlätta för den egna individen.

Föreliggande examensarbete behandlar det retorikdidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lärandemetod. Syftet är att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lärare tillika retorikstudenter förhåller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgångspunkt i syftet har två metoder använts; telefonintervjuer med fyra lärare som vidareutbildat sig i den retorikdidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt didaktiskt underlag från Yrkesverksamma didaktiker, och litteraturstudien ligger till grund för undersökningen av imitatios retoriska ursprung och didaktiska relevans samt imitationsbegreppets olika tvärvetenskapliga innebörder. Resultatet visar att imitatio som retorikdidaktiskt begrepp i betydelsen medveten efterbildning har ett begränsat inflytande i samtida didaktisk forskning, trots dess över tvåtusen år långa historia med omfattande tillämpning.

Kroppsberöring är ett viktigt redskap i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Genom kroppsberöring kan trygghet, omtanke, uppmuntran mm åstadkommas. Undersökningens syfte var att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva kroppsberöringens betydelse i omvårdnadsarbetet, samt att se kroppsberöringen ur ett transkulturellt perspektiv. Författaren valde att göra en kvalitativ ansats där respondenterna utgjordes av sjuksköterskestuderande och verksamma sjuksköterskor. I undersökningen framkom att kroppsberöringen användes som en handling för att skapa kontakt och för att få en helhets bild om hur patienten känner sig.

Purpose: The purpose of this work is to investigate teachers' professional attitude to homework as a method. The study will also provide answers to the purpose for which the homeworks are used in teaching and if the individual circumstances and needs are met by this method.Method: Qualitative research was conducted through interviews with four teachers from three different schools. In addition, published surveys were used in support of reasoning.Results: Neither the curriculum or the syllabus mentions homework. There are no directives for how much time should be dispensed with and the extent of a homework should be. In teacher training literature the homework is not discussed.