I have been inspired by the Do It Yourself movement. DIY builds on the creativity of the individual, one?s capacity for initiative and one?s desire to realise one?s ideas. I have been inspired by sheets of pattern paper used in the manufacture of clothing, and my line of furniture is based on two-dimensional patterns of furniture. The sections of the pieces of furniture are printed on and relate to a standard sheet of plywood.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka taxitrafikskursens innehåll och jämföra dessa styrdokument med arbetsgivarnas krav på eleverna för att de skall kunna anses som anställningsbara efter fullgjord utbildning. Genom att jämföra de bägge identifiera likheter och skillnader. En slutsats som kan göras utefter denna undersökning är att trots en god samstämmighet mellan arbetsgivarnas krav på kunskaper och skolverkets styrdokument så behöver skolverket förtydliga hur rullstolsresenärer skall prioriteras i kurserna samt vilka krav som skall ställas på rullstolar och fastsättning av dessa. Denna slutsats kan dras efter intervjuer med taxiägare samt tidigare studier inom området..

I denna uppsats ställer jag mig frågan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator är en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte är att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger på dialog, engagemang och delaktighet. Inte sällan med inriktning på erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad är det jag gör när jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, när jag får deltagarna att se sakfrågan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsättningar till konstruktiva dialoger? När jag underlättar för deltagare att inte bara närvara fysiskt under ett möte utan säkerställer att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i Yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan åren 2011-2013, baserade på 18 års erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ämnesområdet Yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fått genom att öva och utveckla en känsla för olika människors och gruppers beteenden.

In this thesis the core of the nursing professional skill will be portrayed through the opportunities of the essay writing. Thus the tacit knowledge, which is at the verge of erosion in a zeitgeist where medical care shall be cost-efficient and where development is mainly based on scientific research, will be articulated. Scientific articulation of knowledge has gained increasing importance on the expense of the practical knowledge. Healthcare professional skill requires a refind ability of judgment, which absorbs its nourishment from both scientific knowledge and the proven proficiency expertise.Professional skill expresses itselfs through action, especially through the acting in unexpected incident. Experience is developed into knowledge through reflection.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans Yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Målen för gymnasieskolans läroplan Lpf 94 handlar om yrkesförberedelse och utveckling av insikter, en något ödmjuk inställning till komplexiteten i uppdraget. I Gy11 är man mer rak på sak, eleven förväntas kunna ett eller flera yrken när de lämnat skolan. Kanske är det införandet av lärlingsutbildningen som givit författarna en större självsäkerhet om skolans förmåga att producera yrkesmänniskor. Kan eleverna på Handelsprogrammet ett eller flera yrken då de avslutar sin treåriga gymnasieutbildning och vad innebär det i så fall att kunna yrket? Båda frågorna är högst relevanta för den som utbildare på ett yrkesprogram. Viktiga delar av vårt uppdrag som lärare handlar om att, efter läroplanens intentioner, utbilda och coacha eleverna mot ett yrke.

Varje år tar två sjökaptensprogram, ett fyraårigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treårigt program som kräver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmännen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvändiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmännen från de olika programmen. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmän, fem från varje program, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet från intervjuerna visade att styrmännen var nöjda med sina förkunskaper från Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans Yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,synligöra ett Yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kringdramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående avyrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen ärfenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap ochförförståelse.Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiskafrågor.

Hur upplever första linjens chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrån Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos åtta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings län i syfte att få mer kunskap om hur den gruppen ser på hur deras kompetens utnyttjas.Vi har utifrån fem grupper av efterfrågad kompetens i rekryteringsannonser  djupintervjuat åtta första linjens chefer. Vi har efterfrågat hur de upplever efterfrågad kompetens, eget Yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter.Vår analys visar att första linjens chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste Yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef får mer erfarenhet. Första linjens chefer upplever att de alltid måste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning.Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans Yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Stefan Holm har en unik förmåga att hoppa högt. Den förmågan bygger på fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lär mig tekniken för höjdhopp kommer jag också att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, då jag kanske saknar vissa fysiska förmågor. Förutom fysiska förmågor behöver en höjdhoppare även kunskaper som han förvärvar under sin träning tillsammans med sin tränare. De behöver tillsammans ett språk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt.En viktig ingrediens för att odla fram ett Yrkeskunnande är kommunikationen och med den, språket.

Syftet med detta arbete är att studera hur elever på hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen på skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förväntningar som eleverna har på sina lärare. Min metodologiska utgångspunkt är en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjälp av enkät.Jag har valt att studera endast en skola och då en i en liten stad. Jag har själv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa på en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att låta elever och lärare svara på enkätfrågor anonymt för att få så ärliga svar som möjligt. Detta är min främsta metod för att nå fram till mina svar.

Denna studie fokuserar på Yrkeskunnandet på Barn - och fritidsprogrammet, ett av gymnasieskolansyrkesprogram. Programmet utbildar till yrken inom pedagogiska och sociala yrkesområden samtinom fritids- och friskvårdssektorn och har yrkesutgångar som väktare, personlig assistent,elevassistent, personlig tränare, barnskötare och personal inom boende för personer medfunktionsnedsättning. Eleverna uppmanas att skaffa sig både en yrkesexamen ochhögskolebehörighet.Inom en socialkonstruktionistisk ram och med en diskursteoretisk ansats studeras hurYrkeskunnande konstrueras. Studiens empiri utgörs av styrdokument, informationsmaterial ochgymnasieskolors hemsidor. Syftet med studien är att öka förståelsen för Yrkeskunnandet på nyaBarn - och fritidsprogrammet.