To the world you may be one person, but to one person you may be the worldThese words sum up my account of social worker expertise. How does one become skillful?a master?in the profession? I answer this question by exploring how social worker proficiency can be developed and grow with the help and support of supervisors, clients and colleagues. Development through professional supervision and in the encounter with clients is an essential part of the work. I also discuss what it means to be new in the field (a novice) in relation to being experienced (a master).

Den här uppsatsen handlar om facilitatorns roll och Yrkeskunnande. En roll som är relativt ny och för de flesta fortfarande helt obekant. Facilitatorn anlitas för att underlätta för grupper att föra samtal och dialog, men också för att gemensamt reflektera. Viktiga förutsättningar för att hitta formerna för fruktbara samarbeten, vilket står högt på många organisationers agendor idag. I uppsatsen redogör jag inledningsvis för den möteskultur som råder inom organisationer idag. En kultur där medarbetare och chefer avsätter mycket tid i möten som vare sig ger dem själva, organisationen eller samhället något av värde.

Det mesta som är skrivet om bedömning i utbildningen gäller hur läraren i skolan bedömer elevens kunskaper. Däremot finns det inte så mycket studier om hur handledare bedömer eleven i det arbetsplatsförlagda lärandet. Då vi är blivande yrkeslärare och de elever som vi kommer att undervisa har en del av sin utbildning på arbetsplatsen kändes detta ämne intressant, aktuellt och viktigt för oss att undersöka. Studiens syfte är att undersöka handledarens strategier och grunder för bedömning av eleven i det arbetsplatsförlagda lärandet. Vi har utgått från den socio-kulturella teorin och har som datainsamlingsmetod använt oss av kvalitativa intervjuer.

Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mån den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett Yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person när inte förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet är möjlig.    Konsumentverket omlokaliserades från Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen på myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen då överföras från de anställda som slutade till dem som nyanställdes?I centrum för studien står ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp är: ?tyst kunskap i arbetslivet?, ?Yrkeskunnande?, ?överförande och mottagande av tyst kunskap?, ?synliggörande och utveckling av tyst kunskap? samt ?lärande?.

Syftet med denna studie var att få en insikt i och kunskaper om vad som gömmer sig bakom uttalanden som att man måste ha en blick och en fallenhet för det. I studien har två manliga lastbilsförare med lång erfarenhet av lastbilsföraryrket intervjuats om deras sätt att se på vilka kunskaper som behövs för att ses som en kompetent och yrkesskicklig lastbilsförare. Kunskaperna som lastbilsförarna lyfter fram är att ha en blick och en fallenhet för yrket.Studien visade att lastbilsförarna hade svårt att sätta ord på vad de menar med att ha en blick och en fallenhet för yrket. Resultatet i studien visade att det som lastbilsförarna pratar om när det gäller att ha en blick och en fallenhet för yrket bottnar i Aristoteles kunskapsbegrepp techne som ses som färdighetskunskap och fronesis som ses som förtrogenhetskunskap.Inom färdighetskunskapen ryms att ha en fallenhet för något, du har förmågan att utföra en handling. Denna förmåga utvecklas genom övning och erfarenhet, och det går inte att förutsäga hur långt en enskild förmåga kan utvecklas.

Genom fem lantbrukares ögonsammanfattar jag och belyser kravet på elevens yrkeskunskaper efter djupgående empiriska intervjuer.Den tysta kunskapen genomsyrar lantbrukarnas kompetens och förtydligas genom litteraturen. Svaren ger underlag till innehåll i ett gymnasiearbete där Yrkeskunnande som ska spegla lantbrukarnas perspektiv och skolverkets krav i ett samråd med det lokala programrådet.  .

Jag är yrkeslärare inom gymnasieskolans naturbruksprogram och har valt detta yrke av en anledning. Jag ville få möjlighet att påverka och motivera unga till att vilja lära. För mig är det viktigt att använda undervisningsmetoder som fångar elevernas intresse. För en tid sedan valde jag att lämna gymnasieskolan för att söka nya utmaningar. Utmaningar som består av att utveckla kunskaper hos personer med AST (autismspektrumtillstånd).

I denna uppsats är utgångspunkten att affärsförhandlingar blir allt viktigare som ett område för Yrkeskunnande, kompetens och lärande. Trots detta saknas forskning ur ett pedagogiskt perspektiv på området.Syftet med uppsatsen är att undersöka området affärsförhandling och dess potential som pedagogiskt forskningsområde. Detta har skett genom att studera ett antal företag med grund inom kunskapsekonomin och vars verksamhet omfattar komplexa affärer. Undersökningen har genomförts i form av form av kvalitativa intervjuer med yrkespersoner som besitter stor erfarenhet och kunskap av affärsförhandlingar på sina respektive områden. Resultatet dessa intervjuer har sedan jämförts och analyserats med hjälp av ett antal i bruk varande teorier och modeller på det pedagogiska området.Studien visar att affärsförhandling kan ses som en social, situerad, dialogisk och resultatorienterad process där det ofta saknas en gräns mellan försäljning och förhandling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personalen upplever att arbetet inom Marinen har utvecklats över tid. Vilka skillnader upplevdes under perioden år 1957-2010? Hur utvecklades verksamheten och arbetsuppgifterna? Vilken kompetens behövdes? Ändrades kompetenskraven under perioden, och i så fall hur? Hur påverkade tekniska framsteg arbetssättet? Dominerade civilt eller militärt betonade uppgifter?.

Jag börjar allt mer inse vattnets betydelse för sjöfarten.Så lär kung Gustav V ha sagt en gång i samband med dop av ett fartyg. Uttalandet har senare kommit att bli ett sätt uttrycka att något är så uppenbart att det knappast ens behöver sägas.Vilken betydelse har datorer för tänkandet? Frågan är relevant att ställa i en tid när datorer gör intrång på allt fler områden och har blivit en så naturligt integrerad del av våra liv att användningen av dem sällan ifrågasätts. Svaret på frågan är dock inte lika uppenbart som den om vattnets betydelse för sjöfarten.Denna masteruppsats i Yrkeskunnande och professionsutveckling rör sig i gränslandet mellan maskiner och människor och handlar om hur datorer och datoranvändning påverkar det mänskliga tänkandet och den mänskliga kunskapen. Utgångspunkten är den brittiske matematikern Alan Turings arbete och hans berömda artikel från 1950, med titeln Computing machinery and intelligens, där han definierar ett test (Turingtestet) avsett att kunna avgöra maskiners tankeförmåga.

Svenska skolelever presterar allt sämre på internationella matematiktester och det förs enständig öppen debatt om detta. Detta är min granskande studie i vad som händer i enmatematikgrupp som havererar. Genom att gå på djupet i en berättelse försöker jag reda utvad som händer under ytan när undervisningen inte fungerar. Allt oftare stämmer inteverkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation.Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet Yrkeskunnande och teknologi och fokuserar påtyst kunskap och kollektiv kunskap..

Skolinspektionens granskning av arbetsplatsförlagt lärande, APL, visar att denna inte alltid håller måttet. Syftet är att visa hur man kan stärka och utveckla APL inom Hantverksprogrammet/Frisör. Teoridelen visar hur viktigt detta är för elevernas utbildning. Undersökningen handlar om handledarnas syn på utbildningen och APL. Några av de frågeställningar som jag har är 1. Hur upplever handledarna APL och sitt uppdrag som handledare? 2.

Den 21 oktober 2009 tog Sveriges riksdag beslut om en ny gymnasiereform, gymnasieskola 2011. Målet var bland annat att de elever som väljer att utbilda sig på yrkesprogrammen skulle få en större yrkeskunskap och därmed öka möjligheterna till att komma i arbete. Syftet med denna studie är att ta reda på hur den nya gymnasiereformen påverkar utbildningen för anläggningsmaskinförare.Studien pekar på att den utökade tiden för yrkesämnet, rätt använd, ger ett större Yrkeskunnande och därmed en större anställningsbarhet. Däremot minskar anställningsbarheten med anledning av avsaknaden av körkortsutbildning. När det gäller yrkeskunskap och anställningsbarhet, finns dock de faktiska svaren först till sommaren 2014 när den första elevkullen av gymnasieskola 2011 går ut..

Svenska Metallindustriarbetarförbundet lade 1985 fram en rapport med namnet Det goda arbetet (Svenska metallindustriarbetarförbundet, 1985). I rapporten formulerades nio principer för vad som avsågs med "det goda arbetet" och hur det bör vara beskaffat. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning Metalls koncept för "det goda arbetet" fortfarande bär relevans inom ett modernt företag. De nio principerna tar tillsammans upp aspekter som trygghet, belöning, medbestämmande, samarbete, Yrkeskunnande, utbildning, arbetstider, jämlikhet och arbetsmiljö. Vår uppfattning och utgångspunkt är att konceptet bär på en allmängiltighet som gör att det fortfarande är relevant för förståelsen av vad som konstituerar det goda arbetet.

I studien undersöks sambandet mellan elevers upplevelser av lärarnas formativa bedömningar och effekten av lärandet i ett yrkessammanhang. Tidigare forskning visar att kommunikation kring lärandet är viktigt för att en vidare utveckling ska ske. Framförallt måste de kunskaper som saknas i förhållande till målen definieras av både lärare och elever, samt att målens kvalité är tydlig för båda parter. Avsikten är att öka förståelsen av hur yrkeslärare kan ge eleverna ett Yrkeskunnande i linje med nationella målbeskrivningar via sin formativa bedömning. Undersökningen är gjord med kvalitativa forskningsintervjuer i en yrkesförberedande utbildning på två Hotell- och restaurangprogram.