Affektfokuserad psykoterapi är på frammarsch i västvärlden och forskningen indikerar goda resultat. Vidare är handledning ett viktigt moment för många Yrkesgrupper, inte minst för psykoterapeuter. Det finns mycket forskning om handledning i allmänhet, däremot finns det inte så mycket forskning om effekter av grupphandledning. Syftet med denna studie var dels att undersöka vad en teoretisk utbildning samt metodhandledning i grupp i affektfokuserad psykoterapi kommit att betyda för fem deltagande psykoterapeuter, dels att se på vilket sätt de använder sig av affektfokuserad psykoterapi. Metoden som använts i studien har en kvalitativ ansats och den baseras på semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika Yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det självklara subjektet.

Syftet med denna studie är att utifrån professionellas perspektiv få en ökad kunskap och förståelse för den ökande andelen av elever som skrivs in i särskolan. Huvudfrågan som denna studie försöker belysa är: Vilka faktorer ligger bakom elevökningen i särskolan? För att uppnå mitt syfte kommer jag fokusera på de följande frågeställningar: Vad innebär elever i behov av särskilt stöd? Vilka är kriterierna för rätt till särskoleundervisning? För att kunna ge svar på mina frågor tillämpade jag en kvalitativ metod, där utförde jag intervjuer med olika Yrkesgrupper som jobbar med dessa elever. Resultaten av studien analyserades med hjälp av teorier om socialkonstruktivism och social kategorisering. Analysresultaten visade att det finns olika orsaker till elevökningen i särskolan.

Syftet med denna studie är att utifrån professionellas perspektiv få en ökad kunskap och förståelse för den ökande andelen av elever som skrivs in i särskolan. Huvudfrågan som denna studie försöker belysa är: Vilka faktorer ligger bakom elevökningen i särskolan? För att uppnå mitt syfte kommer jag fokusera på de följande frågeställningar: Vad innebär elever i behov av särskilt stöd? Vilka är kriterierna för rätt till särskoleundervisning? För att kunna ge svar på mina frågor tillämpade jag en kvalitativ metod, där utförde jag intervjuer med olika Yrkesgrupper som jobbar med dessa elever. Resultaten av studien analyserades med hjälp av teorier om socialkonstruktivism och social kategorisering. Analysresultaten visade att det finns olika orsaker till elevökningen i särskolan.

Tre frågor har legat till grund för arbetet och LVU 2 § är det lagrum som varit utgångspunkten för dessa frågor. För det första vilken bild av verkligheten är det som presenteras i det rättsliga materialet, för det andra hur denna bild har skapats och för det tredje och sista vem har bidragit till verklighetsbilden med sina förförståelser och värderingar. För att besvara frågorna hur verklighetsbilden skapats och av vem har förarbeten och praxis undersökts. Tyngden vid undersökningen av förarbeten har legat på vilka Yrkesgrupper som deltagit i utredningar samt hur annat än juridiskt forskningsmaterial använts och presenterats. Rättsfallen har studerats dels med avseende på användandet av sakkunniga inom andra områden än juridik och dels med avseende på om och i så fall hur aktuella forskningsresultat från andra ämnesområden använts och presenterats i domskälen.

Vi fattade intresse för det här ämnet för något år sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rädsla som ett tema på en praktikperiod. Där såg vi att det fanns mycket rädsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berätta för någon om olika rädslor. Anledningen till att vi började jobba med detta område är bl.a.

Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande förutsättning för patientsäkerheten inom vårdorganisationen. Tidigare forskning inom området handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och läkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning.Syfte: Att ur omvårdnadspersonalens perspektiv kartlägga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i omvårdnaden av patienter som vistas på korttidsboende.Metod: EnkätstudieResultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har både bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvårdnadspersonalen är kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska få en god vård, men även eftersom olika Yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvårdnadspersonalens erfarenhet är att dessa fungerar bra.

Socionomer är en av de Yrkesgrupper som ständigt möter människor som upplevt olika typer av förluster däribland personer som förlorat en närstående. Genom förändringen i DSM-5, där man tagit bort exklusionskriteriumet för sorg efterlyser man nu socionomers syn på fördelarna och nackdelarna. Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp kuratorer ser på vad sorg kan vara i relation till vad egentlig depression kan vara, utifrån debatten kring borttagandet av exklusionskriteriumet okomplicerad sorg i DSM-5. En kvalitativ studie genomfördes där fenomenologisk metod användes vid datainsamlingen. Fem stycken intervjuer utfördes med socionomer som arbetar som kuratorer på olika hälsocentraler i Norrbottens läns landsting.

En studie som är baserad på intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien är att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvårigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken på koncentration och koncentrationssvårigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen på diagnos fram. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio pedagoger i olika Yrkesgrupper.

Humor är något som varit viktigt för människan genom historien. Den för med sig välbefinnande och välmående. Upplevelsen av humor är ofta förknippat med en persons livserfarenheter och uppväxt. I en vårdrelation där det råder obalans i makten är det speciellt viktigt att tänka på hur man skämtar, samt om vad man skämtar med patienten. Syftet med denna studie är att beskriva hur humor används och dess betydelse på arbetsplatsen mellan vårdpersonal samt i omvårdnadssituationer mellan sjuksköterskor och patienter.

Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa Yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.

Många undersökningar styrker att yrkesval och yrkesintresse är ett uttryck för personligheten samt att personer med en viss yrkestillhörighet har många personlighetsdrag gemensamt med denna grupp och att olika Yrkesgrupper skiljer sig från varandra beträffande personlighetsdrag. Då psykologyrket blivit alltmer breddat och differentierat väcktes intresset att undersöka om det också inom gruppen psykologstudenter fanns skillnader i personlighetsdrag. Studien syftade till att med hjälp av personlighetstestet 16 PF (16 Personality Factor Questionnaire) undersöka och försöka kartlägga psykologstudenters personlighetsdrag på gruppnivå med avseende på olika faktorer såsom val av terapiinriktning (kognitiv beteendeterapi, KBT, kontra psykodynamisk terapi, PDT) samt yrkesintresse (organisatoriskt / konsultativt kontra psykiatriskt / kliniskt). Resultaten analyserades statistiskt med hjälp av variansanalys där variabeln kön konstanthölls (ANCOVA). Resultaten visade på signifikanta skillnader för sex av sexton personlighetsvariabler i terapiinriktningsgruppen (n = 52) samt för tre av sexton personlighetsvariabler i yrkesintressegruppen (n = 57).

Att arbeta tillsammans inom vården benämns som att arbeta inom team. Teamet består vanligen av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Arbetsterapeutens främsta ansvar är att öka delaktigheten hos patienten under rehabiliteringen. För att uppnå bästa resultat under rehabiliteringen krävs interventioner där gott samarbete mellan Yrkesgrupperna är en förutsättning. Arbetsterapeutens professionella identitet är viktig gentemot andra Yrkesgrupper inom vården, och förstärks genom att arbetsterapeuter följer gemensamma modeller och teorier.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har.

Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters möte med och erfarenheter av att behandla patienter i vuxen ålder med diagnosen fetma. Studien genomfördes genom intervjuer av åtta sjukgymnaster i Norrbottens län. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier. Sjukgymnasternas erfarenheter av möten med patienter som har fetma, sjukgymnasters erfarenheter av samverkan med andra Yrkesgrupper och sjukgymnasters erfarenheter av behandling av patienter med fetma. Resultatet visade att det var sällan som sjukgymnasterna fick en remiss med diagnosen fetma men att de trots det hade erfarenhet av att möta patienter med fetma i samband med att patienterna sökte sjukgymnast för besvär i rörelse och stödjeorganen.