Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan Àr det enda styrdokument som finns förskolmÄltider. DÀr beskrivs hur pedagogisk mÄltid med fördel ska ingÄ i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger kÀnner sig osÀkra i sin roll under mÄltiden,vilket kan bero pÄ pedagogernas brist pÄ utbildning och kunskap om mat och nutrition. FrÄganÀr hur lÀrare kan förvÀntas att agera som förebilder vid mÄltiden nÀr det inte finns nÄgraofficiella riktlinjer som stöd, eller nÀr det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlÀgga pedagogernas syn pÄ sin roll under den pedagogiska mÄltiden ochvilken instÀllning de har till denna.

Bakgrund: Skadlig alkoholkonsumtion Àr en av de fem största riskfaktorerna till för tidig död. En viktig del vid behandling av alkoholrelaterade problem Àr motivationen. Sjuksköterskan kan pÄverka motivationen och förvÀntas identifiera och ingripa med mÄlet att skapa ett förÀndrat beteende hos patienten. Syfte: Belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans instÀllning till omvÄrdnadsarbetet att motivera patienter med skadlig alkoholkonsumtion till förÀndrade alkoholvanor. Metod: Denna uppsats Àr en litteraturöversikt dÀr 17 vetenskapliga artiklar frÄn tre olika databaser inkluderades.

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade förÀldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar Àn de som har förÀldrar med lÀgre utbildningsnivÄ. Bourdieu har lÀnge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns Àven ett samband mellan utbildningsnivÄ och hÀlsolÀge ur ett folkhÀlsoperspektiv. Syftet med undersökningen Àr att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrÄn Bourdieus teorier.

 The Swedish school of today reflect the society we live in. We live in a multi cultural society and in our schools there are pupils with different backgrounds, cultures and mother tongue, which make it necessary for every teacher to treat every single pupil?s need and condition. The education in Sweden must be equivalent, according to Skollagen, 1 kap. 2§.

Syftet med studien Àr att försöka förstÄ hur vi kan lÀra ut, och vad som pÄverkar lÀrandet av praktiska handgrepp vid automationsutbildningen pÄ gymnasieskolans el-program. Följande frÄga stÀlls, vilka uppfattningar om lÀrande har en grupp lÀrare pÄ gymnasieskolans el-program? InlÀrningsteorier har förekommit i alla tider och resultaten vid vÄra gymnasieskolor sÀgs bli sÀmre och sÀmre. Varför dÄ? Beror det pÄ undervisningen, eller kan det vara sÄ att eleverna har tappat stinget? Min förhoppning var att hitta en lÀmplig inlÀrningsmetod att anvÀnda vid praktisk utbildning vid elprogrammet. Studien Àr kvalitativ i sin utformning med en fokusgruppsundersökning i ett lÀrarlag som bas och en litteraturstudie som komplement och bekrÀftelse till undersökningen. Slutligen diskuteras resultatet som pekar pÄ anpassning av undervisning till gruppen snarare Àn att anvÀnda sig av en speciell metod..

Efter att ha arbetat som barnmorska och vÄrdlÀrare i Nepal i början av 2000-talet ficksynen pÄ reproduktiv hÀlsa ett bredare innehÄll. Att fördjupa sig i detta Àmne varintressant., dÄ det pÄverkade kvinnors liv pÄ mÄnga omrÄden. Syftet med denna studievar att beskriva faktorer som pÄverkade den reproduktiva hÀlsan för kvinnor i Nepal, ettfördjupningsarbete i kursen Reproduktiv & perinatal hÀlsa, som omfattar enlitteraturstudie av tio artiklar. Dessa har analyserats utifrÄn LeiningerssoluppgÄngsmodell, som var till stor hjÀlp att strukturera materialet i artiklarna.Resultatet visade att utbildning var en mycket central frÄga för kvinnors hÀlsosituationangÄende graviditet och HIV-smitta. TillgÄng till utbildning och vÄrd varierade pÄtagligtmellan landsbygd och tÀtort.

I en vÀrld dÀr finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man stÀlla sig frÄgan vilken effekt finansiell utbildning har pÄ finansiellt beteende; och vad det Àr som pÄverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ekonomistudenter pÄ Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet pÄverkas av de kurser inom finansiering de kan lÀsa vid institutionen dÄ det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument. Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta Àmne. Artiklar som fanns pÄ omrÄdet var bÄde geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. UtifrÄn den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hÄllande av lÄgriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hÄllande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi stÀllde Àven frÄgan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna sjÀlv tycker pÄverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning.

Den interaktiva tavlan, som Àr en dyr investering, Äterfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts pÄ flera hÄll i vÀrlden angÄende olika aspekter av tavlans anvÀndning och vilka konsekvenser dessa kan fÄ. I Sverige har det Ànnu inte gjorts sÄ mycket inom det hÀr forskningsomrÄdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda pÄ hur lÀrare i en svensk skola anvÀnder tavlan och hur de ser pÄ behovet av utbildning pÄ omrÄdet. De olika anvÀndningssÀtten har jag kategoriserat som AnvÀndning av tavlan som Whiteboard, AnvÀndning av tavlan som datorskÀrm och AnvÀndning av tavlan som interaktiv tavla, dÀr den andra kategorin var vanligast.

I denna uppsats undersöks förhÄllandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet Àr att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som Àr pÄ engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. TvÄ enkÀter delades ut till studenter pÄ Högskolan i Skövde. EnkÀt 1 innehöll korta frÄgor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var pÄ engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ÀmnesomrÄden. EnkÀt 2 innehöll samma frÄgor som EnkÀt 1, kombinerat med ett antal öppna frÄgor.

Denna uppsats handlar om vÀstra Sverigesgymnastikföreningar och dess ledare. Författarna harundersökt hur vissa aspekter i kommunikationen ser utmellan ledarna och Svenska gymnastikförbundet(SvGF).Syftet i denna studie var att undersöka hur SvGF kanutveckla sina ledarutbildningar i föreningarna för attanpassas till ledarnas behov och önskemÄl. Författarnahar valt att göra en enkÀtstudie för att fÄ en statistiskdata.Resultatet visade att SvGF har en fungerande utbildningmed ledarna, men att de fortfarande inte har kommit ikontakt med alla ledare. Utvecklingen blandledarutbildningarna verkar gÄ lÄngsamt framÄt dÄfortfarande mÄnga ledare tycker att utbildningarna kanbli bÀttre. MÄnga ledare kÀnner inte till ELD-projektetÀnnu.

Syftet med studien var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan Àldres socioekonomiska position och det goda Äldrandet i form av livstillfredsstÀllelse, vÀlbefinnande, livskvalitet samt kÀnsla av sammanhang. Jag studerade Àven hur ovanstÄende samband sÄg ut nÀr mÀn och kvinnor analyserades separat, respektive nÀr man anvÀnde olika mÄtt pÄ socioekonomisk position. De mÄtt pÄ socioekonomisk position som anvÀndes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod anvÀndes och materialet var SWEOLD frÄn 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmÀssigt urval, och antal medverkande var 537 personer i Äldern 77-99 Är.

Our main reason for this master thesis is to find out how librarians get knowledge and understanding about people with disabilities in order to make the library more accessible. Our aim is to study the so-called 4 x 4 education which is an education about accessibility to and within cultural institutions and find out if a specific education is helpful to librarians in this matter. We also discuss what librarians themselves find desirable in an education of this type. Socio-cultural perspective is our choice as background theory. The socio-cultural perspective states that learning depends on social activity and social interaction.

Syfte och frÄgestÀllning För att kunna utvÀrdera utbildningar inom Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) och ur ett större perspektiv utveckla anvÀndandet av FaR som behandlingsmetod, Àr det av intresse att veta vilken inverkan specifik FaR-utbildning har pÄ förskrivningen. Denna studie syftar till att undersöka detta med följande frÄgestÀllning: Vad har en specifik FaR-utbildning för kortsiktig effekt pÄ förskrivningsfrekvensen av Fysisk aktivitet pÄ recept?MetodSom studiedesign valdes kontrollerad interventionsstudie dÀr den undersökta specifika FaR-utbildningen utgjorde interventionen. För att kunna mÀta en effekt av den undersökta utbildningen studerades förÀndring av förskrivningsfrekvensen av FaR samt möjliga pÄverkansfaktorer. EnkÀtundersökning anvÀndes som datainsamlingsmetod och genomfördes, före och efter den undersökta utbildningen, pÄ kursdeltagarna samt pÄ en likvÀrdig kontrollgrupp.

Krav pÄ adekvat utbildning Àr beroende pÄ yrkesomrÄde. Inom vÄrdomrÄdet finns legitimationskrav för vissa yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav pÄ att den vÄrd som undersköterskor ger ska vara av god kvalitet.Syftet med denna studie Àr att belysa hur vÄrdlÀrare som undervisar vuxna inom vÄrd- och omsorgsutbildningen ser pÄ begreppet kvalité i vÄrdutbildning. Studien bygger pÄ kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vÄrdlÀrare med minst tvÄ Ärs erfarenhet av undervisning i vÄrd- och omsorgsutbildning för vuxna. FrÄgestÀllningar rör vad vÄrdlÀraren anser att kvalitet Àr, samt hur de arbetar med kvalitetsfrÄgor i utbildningen.I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité..

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga förĂ€ldrar utifrĂ„n egna erfarenheter har upplevt sin skolgĂ„ng men Ă€ven hur ett Ă„terupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras pĂ„ elevernas egna livsberĂ€ttelser dĂ€r inte bara de direkt studierelaterade frĂ„gorna berörts, utan ocksĂ„ en del allmĂ€nmĂ€nskliga/sociala aspekter. Även tvĂ„ professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvĂ€gledare. Bemötandet frĂ„n skolans professionella har framstĂ„tt som viktigt eftersom detta pĂ„verkar elevernas sjĂ€lvbild och hĂ€rigenom ocksĂ„ elevens förutsĂ€ttningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhĂ€llets övriga insatser Ă€r mycket viktiga nĂ€r det handlar om att uppmĂ€rksamma denna elevgrupp och att erbjuda det sĂ€rskilda stöd den kan behöva..