Bakgrund:För att ge patientsÀker omvÄrdnad utifrÄn ett etiskt- och holistiskt förhÄllningssÀtt behövs vÀlutbildade sjuksköterskor. Den verksamhetsförlagda utbildningen inom sjuksköterskeprogrammet ska medverka till att praktiska omvÄrdnadskunskaper införlivas och grundlÀggs hos den blivande sjuksköterskan. Det Àr viktigt att sjuksköterskestudenten fÄr ut sÄ mycket som möjligt av sin verksamhetsförlagda utbildning för att vara förberedd för det kommande yrkeslivet. För att förbÀttra kommande studenters lÀrandemöjligheter Àr dÀrför en beskrivning av tidigare studenters erfarenheter och upplevelser av att lÀra sig omvÄrdnad pÄ verksamhetsförlagd utbildning relevant att studera.Syfte:Att beskriva avgörande situationer som leder till att sjuksköterskestudenten lÀr sig omvÄrdnad under verksamhetsförlagd utbildning.Metod:Kvalitativ studie. Litteraturöversikt av nio vetenskapliga artiklar. Teoretisk referensram Àr Benners novis-expertmodell.

Bakgrund: Plötsligt hjÀrtstopp Àr en av de vanligaste orsakerna till för tidig död i vÄrt samhÀlle och den största dödsorsaken runt om i vÀrlden.Syfte: Syftet med studien var att studera vilken kunskap, utbildning och beredskap i hjÀrt-lungrÀddning (HLR), som medarbetarna i primÀrvÄrden anser sig ha och om det fanns skillnader i detta mellan yrkesprofessioner och mellan vÄrdcentraler i stad respektive landsort.Metod: Designen Àr en deskriptiv och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. En enkÀt anvÀndes för att fÄ med sÄ mÄnga respondenter som möjligt.Resultat: Resultatet baseras pÄ svar frÄn 144 respondenter. Av samtliga medarbetare hade 87 ­% gen­omgÄtt en HLR utbildning det senaste Äret. Detta till trots ansÄg sig endast 66 % ha tillrÀckliga kunskaper i HLR. NÄgon signifikant skillnad mellan yrkesprofessioner gÀllande kunskap i HLR gick inte att signifikant sÀkerstÀlla (p = 0,107).

Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande Älder ökar risken för att fÄ denna sjukdom. Att fÄ en demenssjukdom innebÀr att sprÄket, tankeförmÄgan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna Àr nedsatta. MÄlet i omvÄrdnaden Àr att vÄrdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. VÄrdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvÄrdnad. Syfte: Syftet Àr att beskriva hur vÄrdpersonalen upplever omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom.

Denna studie handlar om lÀrarstudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbild­­ning och synliggör roller som uppkommer i interaktion mellan handledare och student under handledning. Studien genomförs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrarstudenter och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur upplever studenterna omedelbar interaktion med handledare under verksamhets­förlagd utbildning?Vilka roller kan identifieras bland lÀrarstudenter och handledare under verksamhetsförlagd utbildning?Resultaten framhÀver att studenterna, pÄ grund av relationens asymmetri, ofta rÀttar sig efter handledarens agerande och förvÀntningar. Handledningen sker i de flesta fall pÄ handledarens villkor. Enligt resultatet har handledarens synliga instÀllning till studenten och VFU betydelse för studentens agerande.

Slutet pÄ gymnasietiden har en stor betydelse för de flesta ungdomar och innebÀr en ny fas i livet. Vuxenlivet börjar och med det förvÀntningar och planer som ska utgöra deras framtid. Men lÄngt ifrÄn alla ungdomar har samma förutsÀttningar. Denna studie handlar om tankar och förhoppningar om framtiden hos ungdomar med utlÀndskbakgrund. Den behandlar Àven hur de upplever sin egen situation.

Den hÀr studien Àr ett försök att empiriskt pÄvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillvÀxt i U-lÀnder, vilket humankapitalteorin hÀvdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gÀllande utbildningens signifikans pÄ tillvÀxten, vilket kan bero pÄ vilka utbildningsvariabler man anvÀnt och den ojÀmna tillgÄngen av tillförlitliga data, vilket vi ocksÄ uppmÀrksammar i vÄr uppsats. I uppsatsen visar vi pÄ olika faktorer som kan pÄverka utbildningens effekter pÄ ekonomisk tillvÀxt i U-lÀnder. I vÄra undersökningar testas tvÄ olika mÄtt för utbildning som bÄda anses vara viktiga för ekonomisk tillvÀxt. Dessa Àr utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten.

Syftet med studien var att undersöka och analysera vilka förvÀntningar skolans företrÀdare har pÄ APU och vad nÀrlingslivets företrÀdare erbjuder eleverna under APU-perioden. Studien belyste bl a samarbetet mellan skola och nÀringslivet, nÀrlingslivets organisering och dess synsÀtt av APU. Studien har genomförts enligt en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod via enkÀter och intervjuer av skolpersonal och personal vid de företag dÀr elever ur Parkskolans Industriprogram utfört sin arbetsplatsförlagda utbildning under 2010 - 2011. Studiens resultat visade att skolans förvÀntningar i stort uppfylls, 57 % av de tillfrÄgade anser att samarbetet fungerar bra eller mycket bra, organiseringen av APU varierar frÄn dagsschema till total avsaknad av organisering. SynsÀttet pÄ APU varierar beroende pÄ vilken personalkategori personen tillhör.

Tidigare forskning gÀllande relationen hem och skola visar att förÀldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att förÀldrar skiljer sig Ät gÀllande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. FörÀldrar har olika vÀrderingar som bl a kan hÀnföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framstÀlls ofta som den förÀlder som frÀmst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande pÄ distans.UtifrÄn genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan nÄgra mammor och skolan. Min undersökning bygger pÄ antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa vÀrden nÀr det gÀller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur nÄgra mammor, till barn i grundskolans tidigare Är, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstÄs i relation till begreppet genushabitus.

Yrket som personlig trÀnare vÀxer allt mer, vilket bidrar till att fler personer vÀljer att utbildasig till personlig trÀnare. NÀr personerna skall vÀlja utbildning kan det vara svÄrt att finna vilken utbildning som passar individen bÀst, dÄ alla utbildningar bÄde har likheter och skillnader. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de olika utbildningarna inom personlig trÀning skiljer sig Ät i struktur, att belysa skillnader i nationell och internationell standard samt hur yrket personlig trÀning kommer kunna utvecklas i framtiden.Studien har en kvalitativ utformning, och med hjÀlp av telefonintervjuer har information samlats in. I resultatet framkom det att utbildningarna anvÀnder kursmaterial som framtagits pÄ snarlika sÀtt, dÄ samtliga producerar egen litteratur. Majoriteten av lÀrarna i utbildningarna hade specifik utbildning inom det omrÄdet som de undervisar i.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillÀmpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det SamhÀllsvetenskapliga programmet, belÀgna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgÀnglig har urvalet begrÀnsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar pÄ ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband Àr hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

BemanningsanstÀllda arbetar inte fysiskt pÄ det företag de Àr anstÀllda pÄ, utan istÀllet Àr uthyrda till olika kundföretag och arbetar under kundföretagens förfogande, dÀrmed anses branschen som unik. Studien undersöker bemanningsanstÀlldas uppfattning av lojalitet som utgÄr frÄn bakomliggande faktorer sÄsom utbildning, belöning samt kommunikation till bÄde bemanningsföretag samt kundföretag. .

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan ametropi och val av gymnasieutbildning.Metod: MÀtningarna utfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i Linköping. Utbildningarna grupperades i tvÄ grupper, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Försöks-personerna blev retinoskoperade och fick fylla i en enkÀt om sitt gymnasieval. De urvalskriterier som fanns var att försökspersonerna skulle vara 18 Är eller Àldre samt att de skulle gÄ ett yrkesförberedande eller studieförberedande program i Ärskurs 3.Resultat: 100 personer deltog i studien, 50 frÄn studieförberedande program och 50 frÄn yrkesförberedande program, i Äldrarna 18-20 Är. Det var 35 kvinnor och 65 mÀn som deltog i studien.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att lyfta fram hur sjuksköterskor bör förhÄlla sig för att stödja, hjÀlpa och bemöta de patienter som upplevt en NDU. Fem vetenskapliga artiklar som baseras pÄ vetenskapliga studier och sju litteratur-sammanstÀllningar analyserades. Resultatet kom fram till att utbildning om NDU, Àr nyckeln till förÀndrade attityder hos sjuksköterskor. Om en patient som upplevt en NDU blir positivt bemött av en sjuksköterska, som tar sig tid att lyssna aktivt till det patienten berÀttar, kan patienten fÄ det stöd och den hjÀlp som kanske behövs för att hÀndelsen ska upplevas som givande..

Bakgrund: NÀr olika professioner inom hÀlso- och sjukvÄrden ska mötas och samarbeta med patienten i centrum, kan det uppstÄ konflikter, vilket kan leda till att graden av god omvÄrdnad och att patientsÀkerheten hotas. Tidigare forskning beskriver att teambuilding och kommunikation mellan de olika professionerna leder till optimal samverkan i team, vilket stÀrker patientsÀkerheten. Syfte: Beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att samverka i team. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Det insamlade materialet bearbetades med Graneheim och Lundman (2004) manifesta innehÄllsanalys.

SjÀlvmord Àr ett stort folkhÀlsoproblem som pÄ grund av tabun och myter Àgnas allt för lite uppmÀrksamhet. Attityder pÄverkar mÀnniskors tankar, kÀnslor och handlingar. Syftet med studien var att belysa sjukvÄrdspersonalens attityder till suicidalitet och hur attityderna pÄverkar omvÄrdnaden av suicidala patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde mÄnga kÀnslor vid vÄrden av suicidala patienter.