Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring lÀxans funktion och nytta i kÀrnÀmnena. Detta Àr av intresse dÄ debatten kring lÀxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lÀrare, politiker och förÀldrar, utan att man tillfrÄgar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick frÄn 6 frÄgestÀllningar, rörande; elevers uppfattningar om lÀxors för- och nackdelar för deras lÀrande, genomgÄng av studieteknik, tid spenderad pÄ lÀxor, lÀxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende pÄ gymnasieprogram, kÀrnÀmne och kön. Avslutningsvis tillfrÄgades eleverna om vad de tror att lÀrare har för intentioner med att ge lÀxor. Deltagarna var 84 mÀn och kvinnor frÄn tre gymnasieskolor, fördelade pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring lÀxans funktion och nytta i kÀrnÀmnena. Detta Àr av intresse dÄ debatten kring lÀxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lÀrare, politiker och förÀldrar, utan att man tillfrÄgar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick frÄn 6 frÄgestÀllningar, rörande; elevers uppfattningar om lÀxors för- och nackdelar för deras lÀrande, genomgÄng av studieteknik, tid spenderad pÄ lÀxor, lÀxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende pÄ gymnasieprogram, kÀrnÀmne och kön. Avslutningsvis tillfrÄgades eleverna om vad de tror att lÀrare har för intentioner med att ge lÀxor. Deltagarna var 84 mÀn och kvinnor frÄn tre gymnasieskolor, fördelade pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Denna kvalitativa utbildningssociologiska studie Àmnar till att skapa en inblick i likheter eller olikheter i aspekter som ligger bakom elevens val av gymnasieprogram, utifrÄn elevernas egna berÀttelser om framtid och instÀllning till vidare studier pÄ Högskola eller Universitet. Genom kvalitativa intervjuer som spelades in i en urvalsgrupp om fem stycken elever pÄ varje program i det tredje och sista Äret pÄ gymnasiet visar studien bland annat pÄ att elever som valt att studera pÄ det Naturvetenskapliga programmet motiverar sitt gymnasieval utifrÄn att de vill lÀsa ett program som underlÀttar för vidarestudier direkt efter studenten, medan elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet motiverar sitt val med att de bland annat vill skapa sig en yrkesidentitet efter studenten och att de vill ha mycket praktik, kul och roligt under studietiden. Gymnasievalet tyder pÄ en medvetenhet hos samtliga elever utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och utbildningskapital frÄn tidigare studier. Nio av tio elever totalt ger uttryck för att de nÄgon gÄng i framtiden kommer att studera vidare pÄ Högskola eller Universitet. Elever frÄn det Naturvetenskapliga programmet kommer frÄn mer studievana hem dÀr minst en av förÀldrarna har en examen frÄn Högskola eller Universitet.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta nÀrmare pÄ hur ungdomar och studie- och yrkesvÀgledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen pÄverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig pÄ vÄra praktikerfarenheter dÀr vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmÀrksammade pÄ detta Àmne av frÀmst vuxna i skolvÀrlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram Àr ett outforskat Àmne vilket motiverade oss att forska inom Àmnet med sÀrskild fokus pÄ ungdomarna. I vÄr undersökning har vi frÀmst utgÄtt frÄn Hirdmans genusteori. Vi har genomfört tvÄ fokusgruppsintervjuer i tvÄ könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta nÀrmare pÄ hur ungdomar och studie- och yrkesvÀgledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen pÄverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig pÄ vÄra praktikerfarenheter dÀr vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmÀrksammade pÄ detta Àmne av frÀmst vuxna i skolvÀrlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram Àr ett outforskat Àmne vilket motiverade oss att forska inom Àmnet med sÀrskild fokus pÄ ungdomarna. I vÄr undersökning har vi frÀmst utgÄtt frÄn Hirdmans genusteori. Vi har genomfört tvÄ fokusgruppsintervjuer i tvÄ könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig.

Hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan, vilka pÄverkar den enskilda individens förutsÀttningar för att bli antagen till den önskade högskoleutbildningen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka sex gymnasieelever, som gÄr sitt tredje Är pÄ sitt gymnasieprogram, och försöka fÄ kÀnnedom om dessa personers kÀnslor och upplevelser av de nya antagningsreglerna. Genom vÄr studie Àmnar vi Àven att undersöka om habitus, individens pÄverkan av uppvÀxtförhÄllanden och av familjen, pÄverkar mÀnniskors förutsÀttningar för vidareutbildning. Vi Àmnar Àven undersöka om handlingshorisonten, individens valmöjligheter, krymper eller vÀxer för dessa sex ungdomar vilka gÄr yrkesförberedande gymnasieprogram. Detta för att pÄ sÄ sÀtt kunna förstÄ hur individen resonerar om sina valmöjligheter kring studier och yrken.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Syften för denna studie har varit: ?att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever pÄ teoretiska gymnasieprogram vad gÀller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhÄllande till fenomen som eleverna sjÀlva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket? och ?att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmÀnt kÀnda teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförstÄelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lÀrare pÄ motsvarande gymnasieprogram.?Begreppet skolfusk har definierats och data har dÀrefter samlats in genom kvalitativt utformade enkÀter som besvarats av 36 gymnasielever frÄn det studieförberedande samhÀllsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys.Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som pÄ kvalitativt skilda sÀtt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbÀrande aspekt, nÀmligen elevernas uppsÄt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ?att klara av en tillfÀlligt besvÀrlig situation?, ?att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet?, ?att överleva i en skolsituation som upplevs för svÄr?, ?att höja betyg? och ?att slippa anstrÀnga sig?.Empirin har ocksÄ tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lÀrares förförstÄelse kring elevers skolfusk.

SAMMANFATTNING Den svenska gymnasieskolan Ă€r könssegregerad och det finns gymnasieprogram som domineras nĂ€stan helt av det ena eller det andra könet. ÄndĂ„ finns de ungdomar som gör ett otraditionellt gymnasieval och söker ett gymnasieprogram dĂ€r de kommer att vara i minoritet. Syftet med detta examensarbete Ă€r att studera hur killar som valt ett program som domineras av tjejer resonerar kring sitt val och de erfarenheter de gjort under sin studiegĂ„ng. OmrĂ„det har undersökts genom kvalitativa samtalsintervjuer med sju stycken killar pĂ„ OmvĂ„rdnadsprogrammet och Hantverksprogrammet, frisör. Dessa program Ă€r lĂ€sĂ„ret 2007/2008 tvĂ„ av de mest könssegregerade svenska gymnasieprogrammen.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har frÀmst gjorts genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de tvÄ huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehÄller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men Àven sÄdant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar omrÄden som lÀsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om de elever som ej deltar i gymasieskolans idrottsundervisning. Perspektivet var kultursociologiskt och syftade till att försöka urskilja om den sociala positionen, som i denna undersökning frÀmst utgÄtt frÄn elevernas val av gymnasieprogram, har nÄgon betydelse för elevernas instÀllning till idrottsÀmnet. Som idrottslÀrare Àr det viktigt att ha kunskap om dessa elever för att kunna medverka till att fÄ dem aktiva i undervisningen.(Hela sammanfattningen finns i uppsatsen.).

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lÀrare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i Ärskurs 1-6, elever pÄ studieförberedande gymnasieprogram och elever pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram. För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkÀt med endast en, öppen frÄga: Hur skulle du beskriva en bra lÀrare? För att fÄnga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten anvÀnts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tÀvling dÀr Sveriges bÀsta lÀrare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgÄngspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjÀlp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat pÄvisas gÀllande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer pÄ yrkes- respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika orter ser pÄ sin framtid. VÄra forskningsfrÄgor löd: Vilken syn pÄ framtiden har gymnasietjejer pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader gÄr att skönja i den syn pÄ framtiden som tjejer pÄ studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstÄ dessa eventuella skillnader? Svaret pÄ forskningsfrÄgorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för Àmnet. HÀr har frÀmst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det frÀmst finns skillnader mellan programmen och att det gÄr att förstÄ de hÀr tjejernas olika syn pÄ framtiden genom att titta pÄ deras bakgrund.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka nÄgra manliga studenters vÀg frÄn gymnasieval till studie- och yrkesvÀgledarutbildningen. UtifrÄn syftet har jag formulerat följande frÄgestÀllning: Hur har manliga studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarutbildningen kommit fram till sitt val av utbildning? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning. Mitt urval Àr tre manliga studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarutbildningen i termin ett pÄ Malmö högskola. Intervjupersonerna har under intervjuerna fÄtt tÀnka tillbaka till sitt gymnasieval och berÀtta hur deras vÀg fram till studie- och yrkesvÀgledarutbildningen har sett ut.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har frÀmst gjorts genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de tvÄ huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehÄller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men Àven sÄdant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar omrÄden som lÀsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.