Personporträttet som genre, då framför allt i landsortspress, är ett relativt outforskat område inom medieforskningen. Syftet med studien är att undersöka hur journalister framställer män och kvinnor för sina läsare, eftersom vi anser att journalister bör vara medvetna om hur framställningar reproducerar normer som i sin tur inte ifrågasätter gällande maktstrukturer, och har ett ansvar att reflektera över detta. Vår hypotes är att män och kvinnor framställs olika på grund av vilket kön de har.Med en grund i social konstruktivism och genusvetenskap, har vi gjort en kvalitativ textanalys på 17 personporträtt i de så kallade ?familjesidorna? i tidningarna Västerbottens-Kuriren och Borås Tidning.Vi undersökte under en tvåveckorsperiod vilka tillskrivna egenskaper, utifrån traditionella manliga och kvinnliga stereotyper, som finns i dessa personporträtt. Genom fyra steg; råanalys, textanalys, skribentanalys och tidningsanalys, identifierade vi ett flertal mönster i personporträtten.

Human Resources (en benämning för personalarbetet) är ett Yrke som idag blir allt populärare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor både studerar och arbetar med personalfrågor. Studien har därför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojämn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhällets förändringar, där en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgångspunkterna består dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hård Human Resources Management.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom lärarYrket och vi undersöker varför lärarstudenter vid Malmö högskola väljer att utbilda sig till lärare. Vi vill även se om det föreligger något rationellt investeringsbeslut bakom lärarstudenternas beslut att läsa till lärare eller om det finns andra faktorer, såsom inre eller yttre motivation. Vi genomförde en webbenkätundersökning som bestod av 3 sakfrågor och 10 åsiktsfrågor. Totalt deltog 277 av 880 första års lärarstudenter vid Malmö högskola i vår undersökning. Vi har analyserat lärarstudenternas motiv till att välja lärarYrket dels utifrån en arbetsmarknadsekonomisk teori, nämligen humankapitalteorin, och dels utifrån fyra generella motivationsteorier, som är behovsteori, balans- eller jämviktsteorin, förstärkningsteorin och förväntningsteorin. Som motiv till att bli lärare har flertalet av lärarstudenterna bland annat angett att de vill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, påverka och förändra samhället, sprida kunskap samt att de tycker att lärarYrket är ett meningsfullt Yrke. Majoriteten av lärarstudenterna har svarat att de upplever att lärarlönen är låg och ingen har valt lärarYrket på grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket säger emot humankapitalteorins beslutsregel. Vår slutsats är att mycket tyder på att det inte är ekonomiska faktorer som motiverar lärarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lärare. Flertalet av lärarstudenterna har angett orsaker som går att relatera till inre motivation..

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande Yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Fastighetsmäklarens Yrke bygger på bland annat förmågan att värdera en bostad. För att komma fram till ett värde går fastighetsmäklaren igenom en beslut- och prissättningsprocess. Det finns forskning om värdefaktorer, beslut- och prissättningsprocesser men huruvida en fastighetsmäklare tar hänsyn till detta i sin bedömning är begränsad. Syftet med denna studie är att förklara hur en fastighetsmäklares beslut- och prissättningsprocess ser ut och hur detta i sin tur påverkar värderingen på en bostadsrätt.  I den teoretiska referensramen beskrivs motiven som påverkar fastighetsmäklarens värdering i form av beslutsprocesser, prisstrategier och värdefaktorer I denna studie har en kvalitativ metod använts och datainsamlingen valdes att utföras med semistrukturerade intervjuer.

Den här uppsatsen låter sex unga journalister komma till tals med avseende på hur de tänker kring förhållandena på arbetsmarknaden. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tänker kring sin karriär, framtid och livet vid sidan av Yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utsträckning kringgår lagen om anställningsskydd (LAS). Det innebär att många journalisters första arbetslivserfarenheter består av vikariat och tillfälliga anställningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser på det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det är att komma ut i arbetslivet från en journalistutbildning. En viktig slutsats från studien är att de sex intervjupersonerna på olika sätt fått anpassa sina liv efter branschens krav på flexibilitet, tillgänglighet och rörlighet.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande Yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande Yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

RevisorsYrket har traditionellt sett varit ett manligt Yrke. På senare år har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande är det flest män som blir auktoriserade. Bland nyanställda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkända kvinnliga revisorer utgör år 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor är cirka 27%.Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som är orsaken till att en del av de kvinnliga godkända revisorerna fortsätter att arbeta som godkända revisorer alternativt lämnar Yrket innan de blivit auktoriserade.Med hjälp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriärteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan påverka kvinnors karriärutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av webbenkät och telefonsurvey.

AbstractAim: The purpose of this study was to gain a deeper knowledge of how nurse anesthetists feel about their own profession. It was hoped that by gaining a deeper understanding of how the nurse anesthetist is experiencing its own profession, it will create better conditions for development and evolution of the nurse anesthesia profession and skills. Method: for the study a qualitative approach was used in which ten anesthesia nurses were interviewed, aged 27-55 years, four men and six women participated in the study. The interviews were processed and analyzed based on qualitative content analysis. As a theoretical framework Patricia Benner seven skill domains was used.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande Yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Bilder finns överallt i vår vardag. Barnen upplever mycket av sin omvärld just genom bilder. Därför är det viktigt att barnen får ett eget bildspråk att möta massmediebilden med. Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa våra kunskaper inom området barn och konstverk. Vi fick en positiv erfarenhet av detta under vår utbildning och vi ville ta reda på hur andra pedagoger arbetar med konstverk.

Utifrån hur fritidsgården diskuteras idag vill denna uppsats problematisera och diskutera fritidsgårdens verksamhet.Syftet med uppsatsen är att med en meningskonstitutionsanalys analysera och tolka fyra fritidsledares syn på sitt Yrke i en intervjukontext. Denna analys syftar till att finna en kärna i denna specifika fritidsgårdsverksamhet, som nås genom ett sökande i intervjupersonernas subjekt.Huvudfrågan är: Vad är kärnan i en fritidsgårds verksamhet? Underfrågor i uppsatsen är: Hur berättar fritidsledarna om sitt arbete på en fritidsgård? Hur ser fritidsledarna på ungdomarna som besöker fritidsgården? Hur ser fritidsledarna på fritidsgården som plats?Författaren har metodologiskt utgått från de intervjuer som genomförts. Dessa intervjuer har skrivits ut och analyserats utifrån en meningskonstitutionsanalys.Resultatet av analysen visar på att fritidsledarna jobbar på två olika platser som givits namnen däruppe- och därnereverksamheten. I därnereverksamheten, som varit fokus i uppsatsen, framstår samtalet eller pratet som kärnan.

Vårt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gällande arbete med barn med funktionsnedsättningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, påverkar pedagogers arbete. Kräver barn med funktionsnedsättningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville få en bra helhetsbild, därför valde vi att granska arbetet i både grundskola och förskola.