Syftet med denna studie är att försöka förklara vad som ligger bakom fenomenet att kockar vilka arbetar på restaurang med stjärna i Guide Michelin arbetar mycket gratis. Studien avser ge svar på om detta sker av eget val eller genom tvång. 4 kockar har i denna kvalitativa studie intervjuats i syfte att ta del av deras egna upplevelser och subjektiva åsikter rörande fenomenet. Studiens resultat tyder på att Yrket har en stark identitetskapade effekt och att dessa kockar har en hög känsla för det egna arbetet. Att vara kock är mer än ett Yrke, det är en livsstil.

En betydelsefull period i många tonåringars liv är gymnasietiden. Avgångsbetygen i gymnasiet spelar en viktig roll för framtida möjligheter att välja Yrke eller komma in på universitet eller högskola. Kontexten kan vara avgörande för hur självbilden utvecklas. Syftet med studien var att se om det fanns en skillnad mellan pojkar och flickor i den sena adolescensen angående self-esteem, self-efficacy och sensitivity to criticism. Speciellt intressant var att se eventuella samband mellan dessa psykologiska fenomen och betygen i engelska, matematik och idrott/hälsa samt programvalet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt Yrke. Inom polisYrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent är kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rådande könsnormerna. Följande frågor belyses i studien: Vilka könsskillnader råder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur påverkar de rådande normerna Yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har använts, kvinnorna som medverkar i studien kommer från tre olika arbetsplatser och är av olika åldrar och befattningar inom polisen.

Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka av vilken orsak brytpunkter initieras i individens karriärutveckling och hur individerna i vår undersökning har hanterat dessa och hur deras karriäridentitet har förändrats efter brytpunkten. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta respondenter som genomgått både frivilliga och ofrivilliga brytpunkter i karriären. Alla respondenter har genomgått högskolestudier. Resultatet av vår studie visar att en vanlig orsak till brytpunkt är, speciellt vid frivilliga brytpunkter, att individen har lust att lära nytt och utvecklas som människa. Andra brytpunkter i livet som exempelvis skilsmässa och föräldraskap har också varit en bidragande orsak till brytpunkter i karriären.

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd på arbetsplatsen och arbetstillfredsställelse samt skillnader mellan män och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: värderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, ålder , år inom Yrket, anställningstid på nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 män. Den totala medelåldern var 43 år. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkätfrågor.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första Yrkesverksamma år och om utbildningen ger en tillräcklig förberedelse inför Yrket. Metod: Åtta nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser och innehållet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Sju kategorier och 19 subkategorier framkom. Resultat: Studien visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förväntansfulla inför sitt nya Yrke men kände samtidigt rädsla och oro inför det stora ansvaret och kraven som ställs inom sjuksköterskans profession. Arbetet upplevdes som stressigt och svårt men med hjälp av stöd och gott bemötande från kollegor och arbetsledare kunde arbetet underlättas och sjuksköterskan kunde känna trygghet.

Varje år är det ett antal företag som på grund av besparingskrav tvingas till personalnedskärningar, eller till att avveckla sin verksamhet. Hur personalen påverkas vid sådana förändringar beror bland annat på hur delaktiga de får vara i beslutsprocessen, och på att kommunikation mellan ledning och medarbetarna fungerar så att alla får den information och det stöd de behöver.Ett Företag meddelar att deras verksamhet ska avvecklas och att delar av den ska flytta. Beskedet kommer mycket oväntat och beslutet innebär att en del anställda får möjlighet att flytta med Företaget, men att de flesta anställda kommer att sägas upp. Den här studien utgår från de anställdas perspektiv av upplevelsen då deras arbetsplats ska avvecklas. Materialet till undersökningen har samlats in via intervjuer och genom brev där anställda har fått skriva om hur de upplever situationen.Det visar sig att de anställda är missnöjda med hur avvecklingen har skötts, och de anser att de inte fått tillräckligt med information för att få en förståelse för beslutet.

Syftet med detta arbete är att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av möjligheter för att vidareutveckla omvårdnaden inom sitt ansvarsområde. Sju intervjuer med operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier. Temat blev: att ha goda förutsättningar till ytterligare utveckling men sakna tydliga strategier för att kunna gå vidare. Kategorierna var: att bli trygg i Yrkesrollen och kunna se andra framtida roller, att inse att det är ett ständigt lärande, att känna behov av regelbundna möten för reflektion, att ha visioner om utveckling men även vara medveten om hinder.

Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rätt till legitimation samt om fritidspedagogernas Yrkesroller. Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspedagoger ser på sin egen professionalitet. Fokus riktas på fritidspedagogernas egen syn på deras centrala färdigheter och kunskaper, hur de tror att lärarnas och föräldrarnas syn är på dem, hur fritidspedagogerna själva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation påverkar deras Yrkesroll. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjälp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.

Vi vill med detta arbete beskriva dagens respektive gårdagens fordonsförarutbildning hos polisen samt försöka ta reda på hur utbildningen kommer att se ut i framtiden och föra en diskussion kring detta. Polisens förarutbildning har varit ett aktuellt ämne i media och detta har utgjort en av de källor vi har hämtat vår information ifrån. Vi har också skickat ut sju stycken enkäter, sex stycken till poliser i olika län med anknytning till förarutbildningen samt en till rikspolisstyrelsen. Vi har även tagit del av aktuell litteratur inom området som kunskapskälla. Vidare har vi sammanställt de tre polisutbildningars kursplaner för att jämföra dessa med varandra.

Syftet med denna uppsats är att undersöka det sociala rekryteringsmönstret bland kvinnliga elever vid Falu folkskollärarinneseminarium under perioden 1876-1948. Källmaterialet utgörs av uppgifter om faderns Yrke hämtade ur seminariets matriklar. Uppsatsen syftar också till att jämföra resultatet med en liknande kartläggning av de manliga seminaristerna vid Karlstads folkskollärarseminarium, detta för att söka utröna huruvida den vedertagna uppfattningen om skillnaderna i socialt rekryteringsmönster mellan könen stämmer. Resultatet visar att de kvinnliga seminaristerna kom från skilda sociala förhållanden. Även om flertalet rekryterades ur samhällets mellanskikt, så hade anmärkningsvärt många jordbruks- eller arbetarbakgrund, framför allt under undersökningsperiodens tidigare skede.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskor i Sverige har en unik roll i och med att de har ett eget Yrkesansvar som ger behörighet att utföra anestesiarbetet självständigt. Det finns många utmaningar som en anestesisjuksköterska ställs inför vid sövning av barn, både ur fysiologisk och psykologisk synvinkel. Få studier finns gjorda kring anestesisjuksköterskors erfarenheter av barninduktion.Syfte: Studiens syfte var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter vid barninduktion.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2011. En kvalitativ intervjumetod användes med innehållsanalys av materialet. Sammanlagt intervjuades 14 anestesisjuksköterskor med varierande Yrkeserfarenhet.Resultat: Alla studiedeltagare ansåg att det är en utmaning att söva barn.

Vår undersökning påbörjades med ett starkt intresse och en uppriktig undran vad det var som drev människor som arbetade inom riskfyllda Yrken att fortsätta med sina Yrken efter att de utsatts för en konkret risk, till exempel att som polis bli skjuten i tjänsten. Eftersom vi hade lite föreställningar om varför och eftersom det inte heller verkade finnas någon forskning på området valde vi att själva generera en Grundad Teori för att få en förklaring. Detta gjorde att vi kunde undersöka vårt forskningsområde förutsättningslöst. Som respondenter valdes personer inom riskYrken. Dessa intervjuades och svaren analyserades. Det svar vi kom fram till var att dessa personer känner engagemang, intresse och trivsel i sitt arbete.

Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus.

Jag har genom det här arbetet inriktat mig mot att fördjupa mina kunskaper om ämnet mobbing och vad skolan och lärare har för ansvar vad det gäller detta. Jag vill på så sätt bidra till handlingsberedskap på området. Jag började med att söka information om ämnet genom en litteraturstudie. Utifrån studien specificerade jag frågeområden som fokuserar på lärarnas kunskaper och erfarenheter, men även på det arbetet som förs mot mobbing i skolan. Jag har sedan använt mig av dessa frågeområden i mina intervjuer gjorda med fyra lärare från grundskolans senare årskurser.