Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar de anställda inom handikappomsorgen i Piteå kommun att bedriva sitt Yrke, som innebär omhändertagande av brukare. Genom intervjuer med 15 anställda söktes svar på: ?Vilka faktorer påverkar trivsel och arbetsmotivation och vilka individuella egenskaper är av vikt för arbetet?? och ?Hur inverkar organisation och ledarskap på motivationen?? Teorierna som detta arbete bygger på är Herzbergs tvåfaktorteori och den arbetskaraktäristiska modellen av Hackman och Oldham. Resultaten visar att de anställda var motiverade på sin arbetsplats på grund av en god arbetsgrupp, ledarskapet och responsen från brukarna. Genomgående var svaren i intervjuerna likartade med få avvikelser.

Sjuksköterskans Yrke innebär oundvikligen oregelbundna arbetstider. Detta påverkar hälsan och prestationsförmågan. Denna studies syfte är att undersöka hur arbetstider påverkar sjuksköterskans hälsa och arbetsförmåga, samt påverkan på patientsäkerheten. Metoden för detta arbete är en litteraturöversikt som genom systematiska sökningar och en modifierad kvalitetsgranskning resulterade i 10 utvalda artiklar. Efter analys blev resultatet presenterat under två teman och fyra underteman: Risk för sjuksköterskans hälsa; Påverkan av arbetstider, Antal år med nattpass i schemat, Risk för patientens säkerhet; Nattarbete och sjuksköterskans prestationsförmåga, Arbetstidens påverkan.

Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att få en förståelse för hur individens sociokulturella influenser kan bidra till en god hantering av stressorer. Detta genom att jämföra en grupp brandmän från Värends Räddningstjänst i Växjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet Kasam (Känsla av sammanhang) kan vara en möjlig förklaring till att brandmän klarar av de stressorer de utsätts för i deras Yrke. Det sekundära syftet var att undersöka om individers uppskattade hälsa samverkar med graden av Kasam då dessa antas samspela. I studien deltog 75 respondenter varav 26 personer i gruppen brandmän och 49 personer i kontrollgruppen. Respondenterna från båda grupperna fick besvara 29 frågor i frågeformuläret Kasam-29 samt skatta sin upplevda hälsa.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva vad verksamma trä- och metallslöjdlärare anser om sitt Yrkesval samt att försöka utröna vilka bakomliggande faktorer som har lett fram till dessa personers val av Yrke. Det finns en stor spridning både gällande ålder på mina respondenter och gällande antal år som de har undervisat. Av de sex respondenterna är tre kvinnor och tre män. För att svara på studiens syftet genomförde jag semistrukturerade intervjuer med mina respondenter. Undersökningen visar att den enda fråga där mina respondenter var helt överens var frågan om hur de upplevde skolslöjden under sin egen skolgång.

En homogen och gemensam polisutbildning i Eu-anda? Är det så vi vill se polisen i framtiden? Gränserna inom Europa suddas ut mer och mer och likheterna mellan länderna blir större. Hur lika/olika är polisväsendet och polisutbildningen i olika länder i Europa? I den här undersökningen har jag studerat skillnader och likheter mellan Sverige och Holland i det avseendet. Intervjuer med holländska poliser har legat till grund för den jämförelse jag har gjort.

SammanfattningI de senaste åren har finanskrisen drabbat hårt Eurozonen speciellt medlemmar i Sydeuropa.En oroväckande statistik är den stigande arbetslösheten i Euroländerna. Enligt dn.se stegarbetslösheten i maj-13 till en högsta nivå 12,1% . Dessvärre har Sverige följt samma trend desenaste åren och enligt SCB(2013) senaste mätning ligger Sveriges arbetslöshet på 8,2 %.På grund av den osäkra framtid vi befinner oss i väljer många individer att studera vidare ihögskolor i Sverige som en långsiktig investering. En stor mängd väljer att studera ekonomimed revision som inriktning. Mitt Yrke (2012) visar att det finns en god marknad förnyexaminerade revisor ekonomer i jämförelse med andra inriktningar inom ekonomi.

Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt Yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.

Syftet är beskriva och analysera tillsynen som arbetssätt samt att utifrån några miljö- och hälsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det går att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. Frågeställningar är: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna när det gäller tillsynsmetodiken? Hur ser de på sin Yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tänker inspektörerna kring möjligheter och svårigheter när det gäller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjälp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att många miljö- och hälsoskyddsinspektörer ofta är utelämnade att på egen hand utarbeta sätt att arbeta på. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna är begränsade.

Studien genomfördes i syfte att undersöka vad som driver en människa att arbeta mot en låg eller ingen monetär belöning. Det teoretiska ramverket Self- Determination Theory möjliggör kategorisering av en individs motivation i såväl inre som yttre motivation och även att mäta graden av motivation. Tidigare studier på området har indikerat att individer kan välja Yrken med låg lön tack vare inre motivationsfaktorer. Denna studie ämnar fylla ett forskningsgap i redogörelsen för huruvida yttre motivationsfaktorer som social bekräftelse och kändisskap kan driva personer till att arbeta mot en låg monetär ersättning. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer med människor som arbetar som fotomodell.

Vår upptäcktsresa bygger på att få fram så mycket information som möjligt om vad tyst kunskap är. Vi har intervjuat Yrkesmän som besitter lång rutin från både våra Yrken, elektrikerYrket samt kökschefYrket, samt ett par professorer och höra vad de hade att säga om vad begreppet tyst kunskap innebär. Vi frågade även hur vi som lärare på bästa sätt skall lära ut kunskap som är tyst till gymnasieelever och hur vi skulle kunna lära ut och sätta ord på ett handlande som är svårt att sätta ord på. Med våra intervjuer och genom bilddokumentation försöker vi visa vad fallenhet för Yrket är och hur man ser eller genomför ett jobb på ett fackmannamässigt sätt. Efter analys av intervjuerna kom vi fram till att man skall försöka lära ut och att man skall berätta om den tysta kunskapen.

Patienter med förmaksflimmer finns inom alla områden i hälso- och sjukvården och allmänsjuksköterskan kommer troligen att träffa på dessa i sitt Yrke. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med förmaksflimmer samt vilket kunskapsbehov de har angående sin sjukdom. Metoden är en litteraturstudie enligt Goodmans (1993) sju steg. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell rörande dagligt liv ? funktionellt hälsotillstånd används som teoretisk referensram.

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur elever och deras lärare värderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som ämne och metod och jämför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har på ett kvalitativt sätt intervjuat fyra elever i en årskurs fem samt deras lärare för att analysera resultatet utifrån urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mätbara ämnena som viktigast och ser främst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett Yrke eller för eget behov. Drama uppfattas främst som retorisk färdighetsträning där fokus på resultat skuggar arbetsprocessen.

 Syftet med den här studien är att undersöka vilka Yrkes- och studiebakgrunder Yrkesverksamma datalärare har och om olika bakgrund leder till skillnad i uppfattningar om deras Yrke och utbildning. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur datalärare håller sina ämneskunskaper ajour och om det finns skillnader i fortbildning beroende på utbildning och Yrkesbakgrund. För att besvara arbetets frågeställningar används en kartläggande kvantitativ enkätundersökning som besvaras av Yrkesverksamma datalärare från hela landet. För att få fram resultaten görs vissa sambandsanalyser och dessutom presenteras deskriptiv statistik. Undersökningen visar att majoriteten av datalärarna saknar lärarbehörighet samt att ungefär hälften tidigare har arbetat utanför skola och har professionella tillämpningar inom sitt ämne.

Syftet med min examensuppsats är att få inblick i några lärares relation till reflektion i det egna Yrket. Reflektion har idag blivit ett brett begrepp med många tolkningar och i min undersökning tolkas begreppet bland annat på så vis att man efter gamla erfarenheter skapar nya som man sedan går ut och testar, allt för att utvecklas och komma ett steg längre i sitt lärarYrke. Undersökningens fokus ligger i att ta reda på några lärares kännedom om begreppet, hur de ser på att använda det i sitt Yrke, hur de ser på kollektiv reflektion samt hur de reflekterar över sin egen verksamhet. I undersökningen intervjuades totalt sex lärare.Undersökningen visar att lärare reflekterar över sitt arbete och trots att de inte säger sig ha fått någon förklaring av begreppet har de ändå en definition av det. Samtliga lärare i undersökningen är positivt inställda till reflektion och vill använda det som en metod att utvecklas men det som hindrar dem är tiden.

Revision är ett Yrke som präglats av sin trista image och revisionsbyråerna har haft svårt att attrahera nyutexaminerade studenter. Denna bild gäller inte längre då många studenter utbildar sig till revisorer och redovisningsinriktningen är ett populärt val. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad ekonomistudenter anser om Yrket revision samt hur de stora revisionsbyråerna kommunicerar med studenterna. Detta har vi tagit reda på med en enkätundersökning gjord bland studenter på ekonomlinjen, Stockholms Universitet, samt med intervjuer av respondenter från revisionsbyråer och Svenska Revisionsakademin. Flera faktorer har i kombination med varandra påverkat Yrkets image.