Debatten om Sveriges ursprungsbefolkning samernas rättigheter har alltid vållatstarka känslor och motstridigheter. Konflikten i lappmarken berör en mängdaktörer och intressen. Frågan om samernas rätt till mark och vatten involverar intebara boende i närområdet utan är en fråga som mer eller mindre berör helaSverige. Ursprungsbefolkningars rättigheter diskuteras även på ett internationelltplan, framförallt inom FN:s ramar. 1989 färdigställdes konvention ILO 169, ettregelverk som ska verka för att stärka och skydda ursprungsbefolkningarsrättigheter till egendom, mark och kultur.

Det pågår idag två samhällsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten där omlokaliseringen kräver att ytterligare mark tas i anspråk. Speciella omständigheter råder i Kiruna där särskilda skydd och bestämmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgränsen. Syftet med studien är att ge ett brett perspektiv på den unika odlingsgränsen och visa på sambandet mellan den och förvärv statlig mark vid samhällsomvandling. För att uppnå syftet utreddes odlingsgränsens historia, samhällsomvandlingarna och riksintressen samt markförvärvsprocessen och hur denna kan förbättras. Metoderna som användes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes på plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan på 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige.

Det finns idag en påtaglig bostadsbrist i Stockholmsområdet och detta samtidigt som regionen förväntas få en kraftig inflyttning de kommande tjugo åren. Krav finns på kommunerna att friställa byggbar mark för ny bostadsbebyggelse. Detta arbete konkritiserar problemet genom en fallstudie av gammal industrimark som snart kommer att friställas för bostads- och verksamhetsbebyggelse. Fallstudien görs på Bergs oljehamn i Nacka kommun. Under det senaste decenniet har nyexploatering av hamnmark skett nationellt i Sverige liktväl som regionalt i Stockholmsregionen. När staden växer uppstår behov av centralt belägen mark för nyexploatering, där hamnarnas tidigare perifera läge nu blivit centralt belägna. Arbetet har undersökt förhållandet mellan typologi och de specifika kvalitéer de för med sig och hjälper till att förstärka på platsen.

Fytoremediering är en relativt ny saneringsmetod men har de senaste åren blivit mer uppmärksammad inom forskning. Fytoremediering bygger på växters naturliga förmåga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer där växter kan ta upp, omvandla eller stabilisera ämnen och på så sätt sanera föroreningar på ett biologiskt hållbart sätt. Våra städer blir alltmer tätbefolkade i och med befolkningsökningen i världen och en stigande inflyttning till städerna. Det finns många outnyttjade postindustriella områden i dagens städer som lämnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för människors hälsa, djur och natur. Dessa så kallade brownfields kan få en ny användning och på så sätt undviks exploatering av värdefull natur och åkermark. Med hjälp av växter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen får ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.

Lag om exploateringssamverkan (ESL) trädde i kraft 1987 och syftet med lagen är bland annat att fastighetsägare i samråd med kommunen ska ha möjlighet att iordningsställa mark och anläggningar för exploatering vid lantmäteriförrättning (Boverket, 2009).Exploateringssamverkan är en användbar metod när behov finns av samverkan i områden med splittrad fastighetsindelning (Proposition 1985/86:2). Vid splittrad fastighetsindelning kan exploateringssamverkan göra det lättare för fastighetsägarna och kommunen att utforma och genomföra en detaljplan utan att vara bundna till fastighetsgränser. Lagstiftningen upplevs komplicerad vilket troligen är en anledning till att ESL endast har använts i fåtalet fall enligt Plan- och byggutredningen (SOU, 2005).  Syftet med arbetet har varit att undersöka processen med exploateringssamverkan och dess möjligheter och begränsningar. Tillämpningen av ESL inom förrättningsförfarandet och kommunikationen mellan de olika aktörerna i exploateringssamverkan har studerats. De metoder som har använts i arbetet är litteraturstudie, fallstudier och intervjuer. De möjligheter som exploateringssamverkan ger enskilda fastighetsägare är att genomföra exploatering tillsammans med andra fastighetsägare och att exploateringssamverkan kan ske oberoende av fastighetsgränser.

Sammanfattning En bra grund är en grundläggande förutsättning för varje husbyggnation.  Den vanligaste grundläggningsmetoden är platta på mark som i sitt grundutförande kräver plant underlag. En konsekvens av rationaliserade byggmetoder har blivit att man vid grundläggning på berg spränger en plan yta att förlägga grunden på. Att spränga i berg skapar irreversibla skador. I Sotenäs kommun, en kommun belägen på Bohusläns kust, finns berg som genom sin särprägel blivit klassade som riksintresse enligt Miljöbalken. En tradition i Bohuslän är att anpassa bebyggelsen efter naturens förutsättningar, vilket bland annat resulterat i grunder byggda efter bergets formationer.

Centralt belägen offentlig mark är i regel ytor som används effektivt. Kommunerna behöver göra avvägningar mellan praktiska lösningar och rekreativa miljöer för att skapa en fungerande stadskärna. Parkering och parkmark är exempel på samhällsnyttiga faktorer som behöver erbjudas i stadsrummet. Österplan i Uppsala är en kommunalt ägd yta som består av lika delar parkering och parkmark. Uppsalas mest centrala delar saknar kvarterspark i närområdet, vilket Österplan skulle kunna erbjuda.

I uppsatsen jämförs Mark Haddons roman The Curious Incident of the Dog in the Night-Time och Ulrika Jannert Kallenbergs översättning Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Syftet är att undersöka skildringen av språket och personligheten hos den 15-årige huvudpersonen med autistiskt handikapp, för att ta reda på om läsaren lär känna samma person i de båda böckerna.Översättarens strategier samt relationen mellan källtext och måltext analyseras och diskuteras utifrån teorier inom Translation Studies, med tillämpning av begrepp som språkliga normer, domesticering & främmandegörning och kompensation. Dessutom ingår kommentarer från en intervju med översättaren.Analysen visar att huvudpersonens speciella språk framhävs tydligare i översättningen än i originalet, men att hans personlighet framstår som mindre konsekvent i översättningen. Med frasen ?göra jämmer? som uttryck för pojkens språk och beteende sätter översättaren sin prägel på den svenska boken..

På uppdrag av Nexans IKO Sweden AB har MK Bygg AB genomfört saneringsarbete avkontaminerad mark i Tranemo kommun.1947 ändrade Nexans IKO Sweden AB verksamhet från att har brutit torv till att tillverkakablar. Denna verksamhet genererade en del spillkabel och i denna fanns den värdefullametallen koppar. På Nexans IKO Swedens område brändes spillkablar för att komma åtkopparen. Detta skedde mellan åren 1947 och 1967. Då kabeln innehöll PVC bildades vidförbränningen dioxiner och furaner.

Lund är beläget i ett högintensivt jordbruksområde i sydvästra Skåne och andelen allemansrättslig mark i det tätortsnära landskapet är liten. För att tillgodose stadsinvånarnas behov av rekreation är tydliga strategier för grönstrukturplanering i kommunen viktigt. Ett verktyg i arbetet med tillgängligörandet av åkerlandskapet utanför staden är så kallade beträdor. Beträdor är smala strängar av insått vallgräs som lämnas obrukad längs åkerkanter och kan fungera som gångstråk ut i landskapet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Lunds kommun, med hjälp av beträdor, arbetar med tillgängliggörandet av det stadsnära jordbrukslandskapet för dess invånare. Studier av Lunds översiktsplan och Grönstruktur- och naturvårdsprogram gjordes för att utreda vilka intentioner och strategier kommunen har med grönstrukturplaneringen och vilken roll beträdor spelar i planeringsarbetet.

Skogsstyrelsen har tagit fram underlag där de visar hur mycket ungskog det finns i alla älgförvaltningsområden i Sverige. Detta gör de genom analys av satellitbilder. Skogsstyrelsen använder mängden ungskog som ett mått på hur mycket foder det finns för älgarna. De påpekar att man bör komplettera med fältinventeringar för att få en mer rättvis bild av fodertillgången, men i 2012- och 2013 års foderprognoser ingår inte fältinventeringar i underlaget. Problemen med metoden är att utan fältinventeringar får man inte en rättvis bild av fodertillgången i ungskogen. Det är inte alla ungskogar som erbjuder bra föda för älgen, t.ex.

Teknikutvecklingen i skogsbruket har under senare år avstannat och det finns en stor förväntan på nästa ?tekniksprång?. Samtidigt är debatten om skador på mark och vatten i skogsbruket högaktuell. Denna rapport behandlar möjligheten att kunna öka effektiviteten i skogsbruket samtidigt som hänsyn tas till mark och vatten. Genom att använda flygburen laserskanning (LiDAR) och digitala terrängmodeller (DTM) har analyser över vattenflöden kombinerats med optimeringar av skotarens körvägar. Kombinationen ger möjlighet att planera ett optimalt skotningsarbete för en slutavverkning utefter vart på trakten vatten potentiellt kan finnas och även vart på trakten virkesvolymen finns.

I den här uppsatsen har jag studerat översättning från svenska till danska respektive norska, med särskild inriktning på metaforer. Studie-materialet är novellen Skenäktenskap av Göran Tunström. Som utgångs-punkt har jag använt Peter Newmarks principer för metaforöversättning samt George Lakoffs, Mark Johnsons och Mark Turners teorier om konceptuella metaforer.Vid en undersökning av översättningarna har jag funnit att bildledet i de studerade metaforerna i källtexten, till största delen överförts till mål-språken. Det innebär att översättarna följt Newmarks princip nr 1. Vidare har jag funnit några fall av vad Newmark kallar overtranslation, det vill säga att översättaren tillhandahåller mer information än vad käll-texten ger, främst i den norska översättningen.

Denna studie har som mål att klarlägga vilka faktorer som är de största hindren för en expansion av vindkraft av lantbrukare på egen mark. Enligt Svensk Vindkraft finns det utmärkta förhållanden för en storskalig vindkraftsproduktion. Trots detta kommer endast 1,3 procent av den svenska elproduktionen från vindkraft.Metoden för detta arbete är kvalitativ och baseras på intervjuer. Personerna som valdes var fem vindkraftsexperter och två lantbrukare som har erfarenhet från investeringar i vindkraft. Vindkraftsexperterna valdes från representativa delar av vindkraftsbranschen och lantbrukarna var geografiskt orienterade till Uppsalas län.

In this essay I will analyze how the poor relief was used in Eskilstuna during the years of 1883 to 1913. In the records over who took allowance from the authorities it will also be mention the year of birth, which block the person lived in, sometimes if that person had any children, and if the person was a women it was often written down what profession the (often dead) husband have had when he was alive, or as an alternative what the fathers profession had been and finally its notified how much the person had every month in allowance.I want to see how the poor relief changed over time. I will do four close checkups, i choose the years 1883, 1893, 1903 and 1913. I will read in the records and compare how many it was that needed the poor relief for that year and further on I will mark out where these people was living in Eskilstuna city. For that propose I will use a map from 1890 and mark out every block in town that received the allowance.