Syftet med arbetet var att barnen skulle bli medvetna om sina känslor och hur det påverkar deras handlande. Barnen fick därför arbeta med sina känslor för att de skulle bli medvetna om hur, var och varför de får dessa känslor. Tanken var även att barnen skulle försöka sätta sig in i andra individers perspektiv. Vi använde oss av aktionsforskning och det är en metod som innebär ett förändringsarbete. Barnen fick utföra några övningar som utgick från olika känslor, då gavs barnen möjlighet att reflektera över sina känslor.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem använder skogen som en lärandemiljö för barnen. Studiens frågeställningar är:Vad uppfattar barnen och lärarna att barnen gör när de är i skogen?Vilka är barnens och lärarnas uppfattningar av om vad barnen lär sig i skogen?Vad har lärarna för syfte med att gå till skogen?Sju lärare och tolv barn på fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lärande miljö.Resultatet visar att barnen och lärarna uppfattar att barnen kan lära sig mycket i skogen och att lärarna är medvetna om barnens lärande. I skogen säger lärarna och barnen att det sker ett naturligt lärande genom att barnen kan se och uppleva det som finns där.

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra Yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

I Hyllie stadsdel har 47 procent av barnen i åldrarna 6-15 utländsk bakgrund. Vilka försök görs för att få dem att känna sig delaktiga och engagerade i sitt område? Vad görs från skolans, stadsdelsförvaltningens och ideellt håll för att skapa bättre framtidsutsikter för barnen? Här finns svaren..

Inskolning i förskolan -med fokus på innehåll!Introduktion into preschool - with focus on content!Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är viktigast för förskollärarna i val av inskolningsmetod. De inskolningsmetoder vi valt att undersöka är traditionell inskolningsmetod samt föräldraaktiv inskolningsmetod. Vi valde att intervjua åtta förskollärare vid den här studien, där samtliga hade lång erfarenhet av inskolningar med de Yngsta barnen. Studien beskriver vad förskollärare anser är betydelsefullt i val av inskolningsmetod. Det framkom att pedagogerna valde att utgå från sin yrkeserfarenhet, och därtill mixa samman delar från den föräldraaktiva inskolningen samt från den traditionella inskolningen.

Vi har skrivit detta arbete för blivande och yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att ta reda på vilka fördelar och nackdelar det finns med ett ålders¬blandat arbetssätt och hur gruppdynamiken påverkas av en åldersblandad sammansättning. Vi har belyst lärar- och elevperspektiven och genom intervjuer fått fram fem lärares och två elevers uppfattningar och erfarenheter om denna organisationsform. Vi har även tagit del av tidigare forskning genom litteraturstudier inom området. Det finns både pedagogiska vinster och förluster med att arbeta åldersblandat.

Titel: En mirakelkur som barnen klarar med bravur? En studie av Ale kommuns satsning på att ge alla elever i årskurserna 1 - 3 varsin egen bärbar datorFörfattare: Sofia PetterssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Uppdragsgivare: Ale kommun (i samarbete med medieinriktningen på lärarutbildningen vid Göteborgs Universitet)Handledare: Annika BergströmAntal ord: 19 355 ord, inklusive försättsblad och bilagor (49 sidor)Syfte: Syftet är att studera vilken betydelse datorn i klassrummet kan ha för synen på undervisning samt för relationen mellan elev och lärare.Metod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med sex stycken lågstadielärare inom två olika kommunerHuvudresultat: I denna studie har jag kunnat se att datorer i klassrummet (En-till-En) kan bidra till att göra barn mer källkritiska och att ge dem ett mer kritiskt förhållningssätt, jämfört med barn i en kommun utan En-till-En. Precis som att En-till-En driver fram ett kritiskt förhållningssätt verkar det även kunna bidra till att minska generationsklyftorna mellan elever och lärare. Lärarna i min studie tror att En-till-En tvingar fram en mindre klyfta mellan generationerna eftersom vuxna måste lära sig tekniken samt sitta mer vid datorerna för att kunna förstå barnens skolgång. Däremot tror lärarna inte att barnen litar mer på internet än på läraren och de känner inte att deras auktoritet har hotats sedan En-till-En startade.Beroende på om lärarna är en del av En-till-En eller inte har de olika syn på undervisning och på datorns roll i undervisningen, förmodligen på grund av erfarenheter och förkunskaper kring datorer och från projektet i stort.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad är det barnen gör på fritiden? Eftersom det är barns perspektiv som undersökningen utgår från, så har författarna valt att använda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkät.Fritidsaktiviteterna mellan barnen skiljer sig åt beroende på ålder och kön. Ett centralt resultat är att barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika människor på fritiden har. Alla barnen anser att det viktigaste för dem, under fritiden, är att ha roligt, och barnen förknippar då detta med att leka.Det är oftast föräldrarna som bestämmer barnens aktiviteter på fritiden.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger planerar verksamheten för de Yngsta barnen i förskolan. Avsikten med studien är att ta reda på vilket syfte pedagogerna har med upplägget av verksamheten och vem som har inflytande och styr över detta. Våra frågeställningar är: Hur resonerar arbetslaget kring sin roll i barnens utveckling? vilket syfte har pedagogerna med de planerade aktiviteterna? hur konkritiserar pedagogerna planeringen i det vardagliga arbetet? och vem har inflytande och påverkar verksamhetens planering? Dessa frågor har vi kunnat besvara genom att intervjua fyra pedagoger. Vi har valt att analysera våra data utifrån styrdokumenten och begreppet didaktik.

The objective for this Master?s thesis is to study literary programs for infants at six Swedish public libraries, their relevance and importance for infants and how the infant?s perspective in the program design and implementation is taken into consideration. The questions I pose are: In which way do the programs take the infants need for development and their literary prerequisites into consideration? Which functions can the programs have for infants? I have used a qualitative method, based on deep interviews with six library staff, working with literary programs. A model was developed based upon Daniel Stern?s theories of the interpersonal world of the infant together with Joseph Appleyard?s reading development theory.

Abstract Titel: Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen. (Important everyday encounters - Teachers Ethical Responsibilities during contact with Preschool children.) Författare: Anette Nilsson Bakgrund: Fokuserar på ?det nära? mötet med barnet, ansvaret i yrkesrollen, i vilka situationer pedagogen kan ställas inför val som utgör etiska dilemman, samt om betydelsen av den vuxnes personliga erfarenhet som redskap i förskolevardagen. Dessutom tas upp vad som är skrivet i styrdokument och i lärares yrkesetiska regler. Problemområdet: Etik och ansvar i mötet med förskolebarnen Syfte: Att undersöka hur pedagogerna tänker om etik, etisk och professionellt ansvar, om viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen samt om betydelsen av tidigare erfarenheter. Frågeställningar: Vad anser pedagogen vara viktigt i bemötandet av barnen? Hur tänker pedagogen om professionellt respektive privat ansvar? Vilka etiska konflikter/dilemman uppfattar pedagogen som svåra? Hur beskriver pedagogen förhållandet mellan egna erfarenheter (bakåt i livet) och sitt handlande i vardagen i verksamheten på förskolan? Metod: Intervjuer med förskollärare i två steg - en skriftlig och en med hjälp av ljudupptagning.

Studiens syfte har varit att studera hur några förskollärare förhåller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskolläraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgångspunkt ifrån observationer, där även intervjuer har använts som ett komplement för att identifiera förskollärarnas edagogiska samtal med barn. Förskollärarna i studien har ett medvetet örhållningssätt gentemot barnen där de aktivt lyssnar och är engagerade i det arnen har att säga och där de strävar efter ett givande samtal med barnen. För att på ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhållningssätt hos örskolläraren där de har förmågan att balansera sitt sätt att bemöta barnen utifrån en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..

Titel: To digitize or not to digitize ? that is the question Författare: Natasa Gavric & Dejana Skakic Uppdragsgivare: Härryda kommun Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal: 40 exklusive bilagor Antal ord: 14 967 Syfte: Att undersöka på vilket sätt invånarna i Härryda kommun vill få information i en tid av ett förändrande medielandskap och om Info-bladet idag är rätt kanal.Metod: Kvantitativ studie genom enkätundersökning Material: 276 svar Huvudresultat: Resultatet visar i linje med teorin att skillnaderna i medievanor skiljer sig bland de olika invånargrupperna. Tillgången till de olika medieteknikerna skiljer sig beroende på ålder, kön och utbildning men måste också ses i förhållande till mediestrukturen. Överlag ser man en positiv inställning till Info-bladet som kanal även om man bland de allra yngsta åldrarna i högre utsträckning är positiva till en digital kanal än andra. Viktigt att ha i åtanke är dock att den allra yngsta gruppen också är de som läser minst.

Vårt syfte med examensarbetet var att studera vilken betydelse barnen tillskriver sagorna samt undersöka hur sagorna påverkar barnens lek med avseende på barnen gör och säger. I vår undersökning ingick sammanlagt tio barn, fem från förskolan och fem från förskoleklassen. Vi har varje vecka haft kontinuerliga sagostunder tillsammans med barnen. De metoder som vi använt oss av är observationer och barnsamtal, samt intervjuer. Det resultat vi har fått visar att barnen tagit till sig ord, uttryck och fraser ur sagan.

Studiens syfte har varit att studera hur några förskollärare förhåller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskolläraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgångspunkt ifrån observationer, där även intervjuer har använts som ett komplement för att identifiera förskollärarnas edagogiska samtal med barn. Förskollärarna i studien har ett medvetet örhållningssätt gentemot barnen där de aktivt lyssnar och är engagerade i det arnen har att säga och där de strävar efter ett givande samtal med barnen. För att på ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhållningssätt hos örskolläraren där de har förmågan att balansera sitt sätt att bemöta barnen utifrån en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..