Lärare har ett ansvar att stötta särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor i matematik, ofta förväntas de klara sig själva. Skollagen fastslår dock att "den [utbildningen] ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltså att alla har rätt att utvecklas efter sin förmåga. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som påverkar deras prestation. Studien visar att särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. Många faktorer verkar också påverka motivation och prestation, bland annat självförtroende, känsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, läraren, vårdnadshavare och även den fysiska klassrumsmiljön.

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lättare för matematik, än de elever som inte spelar något instrument. Den försöker också ta reda på om det är någon skillnad på de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag använt är att jag har låtit 180 elever i årskurs 1 på gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg från årskurs nio de fått i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever läser på ett studieförberedande program och 121 elever läser på ett yrkesförberedande program, vilket ungefär motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har också fått ange om de spelar något instrument och i så fall även hur länge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen är betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter än vad det är för såväl de elever som spelar ett instrument utan att läsa noter samt för de elever som inte alls spelar något instrument. Det visar också att i den här undersökningen blir betygen bättre ju längre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen är större för tjejerna än för killarna.

Syftet med vårt arbete är att finna vägar att stärka och utveckla självförtroende och självkänsla hos elever med lättare intellektuella funktionshinder i gymnasiesärskolan, med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med elever och deras föräldrar. Resultatet av vår undersökning visar, att ungdomarna upplevt sin tidiga skolgång problematisk, i större eller mindre omfattning. Övergången till gymnasiesärskolan har genomgående varit en positiv erfarenhet. Den kritik som elever och föräldrar framför mot skolan är att det ställs för låga krav och att man saknar utmaningar och variation i undervisningen. För att möta dessa krav och för att bemöta eleverna på ett riktigt sätt behövs ett specialpedagogiskt förhållningssätt hos alla som arbetar i skolan..

Studien har utvecklats som en del av ett samarbete mellan Taiwan, Finland och Sverige där avsikten är att jämföra elever i olika åldrars uppfattningar angående elektriska kretsar. Syftet med den här kvalitativa studien är att ta reda på vilka uppfattningar svenska elever i olika åldrar har angående den elektriska kretsen. Studien har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt har nio elever i år 5, i år 9 och på gymnasiets 3:e år intervjuats. Intervjuerna har analyserats dels utifrån Kärrqvists (1985) förklaringsmodeller som elever har uppvisat angående elektriska kretsar och dels med hjälp av en fenomenografisk metod.

Arbetets syfte är att utreda de hjälpinsatser som utformas för elever i specifika matematiksvårigheter. Den metod som används för att uppfylla syftet är kvalitativa intervjuer på tre skolor med en specialpedagog, en rektor och en matematiklärare på vardera skola. Resultatet baseras dock på åtta intervjuer på grund av ett bortfall. Studien av de tre skolorna visar att på de skolor där pedagoger har ett gemensamt synsätt på specialpedagogik utformas hjälpinsatser för elever i specifika matematiksvårigheter. Där det råder motsättningar mellan pedagogers syn på specialpedagogik utformas inte relevanta åtgärder för elever i specifika matematiksvårigheter.

Kultur är ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnämnt i de olika läroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och kunna göra jämförelser med egna erfarenheter, även känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Det här är mål som ska uppnås i årskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om läroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstämmer med vad styrdokumenten säger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika läroböcker för att se vilka engelskspråkiga länder som representeras, hur de representeras, om eleverna får insikt i den mångkulturalitet som finns i världen och om de även kan göra jämförelser och få en förståelse av talad engelska i olika situationer.

Lärare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever känner sig orättvist behandlade. Det innebär att elever inte får rätt bild av det svenska samhällets demokratiska värderingar som skolans ska förmedla. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte får lika mycket positiv uppmärksamhet av lärare när de beter sig okoncentrerat, det vill säga elever med aktivt okoncentrerat beteende får oftare positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lärare frångår det vanliga hjälpsystemet och väljer att uppmärksamma vissa elever oftare än andra.

Bakgrunden till denna uppsats är att tidigare forskning visat att elever läser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till läsningen, vilket kan göra att det inte är texten som står i fokus. Tidigare forskning har också visat att tonåringar inte läser lika mycket som yngre gör, samt att det är annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och få möjlighet att ompröva sina föreställningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasier elever på teoretiskt inriktade programs inställning till skönlitteratur både i och utanför skolan för att ta reda på vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för läsupplevelsen och om eleverna läser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som användes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berättande men att uppgifter inte alltid sågs som något positivt och att det kan vara lättare att komma i dialog med texten om läsning äger rum mer förutsättningslöst; Att kunna identifiera sig med texten är viktigt på så sätt att läsaren vill känna sig medskapande men det behöver inte vara så att det lästa ska vara nära kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas på handlingen, språkets uppbyggnad och vilka frågeområden som texten tar upp.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur loggboken kan användas i skolan och vilka attityder lärare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lärare i skolår sju till nio. De tio eleverna delades in i två grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas attityder till loggboken verkar även påverka elevernas inställning till loggboken.

Människor har olika riskuppfattningar beroende på tidigare erfarenheter, kulturell bakgrund och kunskap. Riskuppfattningarna kan skilja sig så att vissa människor upplever en inträffad händelse som en kris, medan andra upplever samma sak som en allvarlig händelse. Vid en kris eller allvarlig händelse prioriteras inte allmänhetens uppfattningar eller åsikter när ansvariga aktörer och myndigheter arbetar för att hitta orsaken till händelsen. Eftersom allmänheten är en stor grupp i samhället och är de som drabbas vid en kris eller allvarlig händelse, vill vi med denna studie undersöka hur de uppfattade det vattenburna Cryptosporidiumutbrottet i Östersund som pågick från november 2010 och tre månader framåt.För att genomföra studien har vi analyserat kvantitativa data från vår egen surveyundersökning som har genomförts med hjälp av enkäter. Den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen behandlar riskuppfattning samt kopplingar till risksamhället.

Som kandidatarbete valde jag att skapa en förskola, som även skulle ha övriga publika funktioner integrerade. Fokus lades på själva byggnadens gestaltning samt hur den placerades på platsen för att på bästa möjliga sätt samarbeta med kontexten. Då terrängen är väldigt kuperad, utnyttjades detta till att förtydliga programmet i plan. Själva förskolans privata delar fick ligga i suterräng på parknivå, med öppen fasad mot Tantolunden och personalrummen och de mer publika delarna så som restaurang/kök samt dansstudion placerades på gatuplan.När det gäller programmeringen av de individuella planen utgick jag ifrån praktikalitet samt ljusinsläpp. Parkplanet med förskoleaktiviteterna delades upp i två flyglar med en sammankopplande ateljé/korridor, där de yngre barnen, 1-3 år, placerades längst med spåret, och de äldre barnen, 4-6 år, placerades in mot Tantolunden. Dessa två flyglar omfamnar en mindre innergård som formges för de yngre barnen, och det utvändiga rummet hänges till de äldre.På gatuplan delas programmet in i två separata fackverksbalksburna volymer, varav ena hyser dansstudios och den andra restaurangen, entréer och personalrum.

Denna studies syfte är att undersöka hur några elever med matematikbegåvning vill bli bemöttaav skolan/lärare för att behålla sin motivation och lust att lära. Hur upplever de sin matematikundervisning?Vad inspirerar intresset för ämnet? Vad har eleverna själva för idéer om vad devill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lärare skulle kunna göraannorlunda för att bemöta deras begåvning? Hur gör elever för att motivera sig själva? För att fåsvar på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonernabestod av tre elever från låg-, mellan- och högstadiet, samt två högskolestuderande.Studien visar bland annat att några av dessa elever anser att nivågruppering är ett bra sätt för attbehålla sin lust att lära för ämnet, då de arbetar i en grupp där alla ligger på samma nivå. Detsom får dessa elever att tappa motivationen är då läraren ger dem repetitionsuppgifter.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med hörselnedsättning som använder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de får tillgång till de hjälpmedel och verktyg som de är berättigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar på att de deltagande pedagogerna har kännedom om vilka behov elever med hörselnedsättning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar på liknande sätt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna så bra förutsättningar som möjligt till inlärning och utveckling.

BAKGRUND: Modersmålsundervisning för flerspråkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för ämnet modersmål bland flerspråkiga elever och föräldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har många elever med utländsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken på vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förändring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av ämnet modersmål inom den ordinarie skoltiden under två veckor i två separata faser på två olika skolor som har en stor andel flerspråkiga elever.SYFTE: Syftet med studien var därför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet.METOD: För att få frågeställningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras.RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det här projektet ett intressant arbetssätt att arbeta på modersmålet även för övriga ämnen. Enligt respondenterna fick eleverna bättre samarbete än annars.

Fysisk aktivitet är betydelsefullt, då det både har positiva psykiska och fysiska effekter på människan. De senaste åren har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns många olika faktorer som påverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest återkommande faktorerna är dock att ha kul och känna sig kompetent..