Vi upplever att det i dagens samhälle gärna uttrycks åsikter om vad som anses vara rätt eller fel i olika sammanhang, likaså när det gäller ledarskap, många bär på tankar kring vad som anses vara det perfekta ledarskapet. Ställs frågan får man inte sällan ett detaljerat svar med specifika kvalifikationer. Vi misstänker att åsikter och värderingar som florerar i samhället kan få oanade konsekvenser. Följande kvalitativa studie syftar till att genom en fallstudie på fyra djupintervjuer försöka avslöja olika strategier som tillämpas för att exkludera unga chefer i företag. Genom att blottlägga dessa strategier hoppas vi samtidigt göra dem mindre verkningsfulla.

En kvantitativ studie har gjorts på två grupper inom vården i Västra Götalandsregionen, där en av grupperna hade använt sig av verktyget Samspelsdialogen. Syftet med studien var att undersöka om Samspelsdialogen är ett effektivt verktyg för att påverka känsla av sammanhang (KASAM). Detta gjordes genom att jämföra de två grupperna. Det under-söktes även om arbetskontrollokus (WLOC) skiljde sig mellan dessa grupper samt om det fanns samband mellan internt WLOC och högt KASAM. Dessutom undersöktes om äldre respondenter hade starkare KASAM än yngre respondenter samt om KASAMs komponenter förklarar olika stor del av totalt KASAM.

Bakgrund: Andelen fullbordade självmord ökar med stigande ålder. Många av de äldre som begår självmord har varit i kontakt med sjukvården kort innan dödsfallet. Äldre pratar mindre om sina självmordstankar än yngre och har en tendens att använda sig av mer dödliga metoder än yngre personer. Kunskapen inom området är låg. Syftet med denna studie var att belysa orsaker till att äldre begår självmord.

Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen.

Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen.

I Sverige kan det ske oväntade krissituationer. Hösten 2010 drabbades flera tusen invånare i Östersunds kommun av att det lokala dricksvattnet förorenats av parasiten cryptosporidium. Östersunds kommun hade ingen tidigare erfarenhet av en sådan omfattande händelse. Några månader senare skedde ett liknande fall i Skellefteå. Vid en sådan krissituation är informationen till invånarna en avgörande faktor för antalet smittade.

Läxa är en uppgift som ges av läraren till eleven att genomföra efter avslutad skoltid. En meningsfull läxa har som syfte att utmana elevens förmågor gällande prestationer och personlig utveckling. De läxor som inte ger samma stimulans som meningsfulla läxor är exempelvis traditionella läxor (en läxa för alla), ineffektiva läxor (som inte påvisar elevens kunskaper) eller repetitionsblad. Syftet med denna litteraturstudie är att åskådliggöra effekterna kring läxan, och hur de påverkar elevernas skolprestationer. Forskning visar att de äldre eleverna presterar bättre akademiskt när de fullföljer sina läxor.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Kultur är ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnämnt i de olika läroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och kunna göra jämförelser med egna erfarenheter, även känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Det här är mål som ska uppnås i årskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om läroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstämmer med vad styrdokumenten säger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika läroböcker för att se vilka engelskspråkiga länder som representeras, hur de representeras, om eleverna får insikt i den mångkulturalitet som finns i världen och om de även kan göra jämförelser och få en förståelse av talad engelska i olika situationer.

Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.

Människor har olika riskuppfattningar beroende på tidigare erfarenheter, kulturell bakgrund och kunskap. Riskuppfattningarna kan skilja sig så att vissa människor upplever en inträffad händelse som en kris, medan andra upplever samma sak som en allvarlig händelse. Vid en kris eller allvarlig händelse prioriteras inte allmänhetens uppfattningar eller åsikter när ansvariga aktörer och myndigheter arbetar för att hitta orsaken till händelsen. Eftersom allmänheten är en stor grupp i samhället och är de som drabbas vid en kris eller allvarlig händelse, vill vi med denna studie undersöka hur de uppfattade det vattenburna Cryptosporidiumutbrottet i Östersund som pågick från november 2010 och tre månader framåt.För att genomföra studien har vi analyserat kvantitativa data från vår egen surveyundersökning som har genomförts med hjälp av enkäter. Den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen behandlar riskuppfattning samt kopplingar till risksamhället.

Som kandidatarbete valde jag att skapa en förskola, som även skulle ha övriga publika funktioner integrerade. Fokus lades på själva byggnadens gestaltning samt hur den placerades på platsen för att på bästa möjliga sätt samarbeta med kontexten. Då terrängen är väldigt kuperad, utnyttjades detta till att förtydliga programmet i plan. Själva förskolans privata delar fick ligga i suterräng på parknivå, med öppen fasad mot Tantolunden och personalrummen och de mer publika delarna så som restaurang/kök samt dansstudion placerades på gatuplan.När det gäller programmeringen av de individuella planen utgick jag ifrån praktikalitet samt ljusinsläpp. Parkplanet med förskoleaktiviteterna delades upp i två flyglar med en sammankopplande ateljé/korridor, där de yngre barnen, 1-3 år, placerades längst med spåret, och de äldre barnen, 4-6 år, placerades in mot Tantolunden. Dessa två flyglar omfamnar en mindre innergård som formges för de yngre barnen, och det utvändiga rummet hänges till de äldre.På gatuplan delas programmet in i två separata fackverksbalksburna volymer, varav ena hyser dansstudios och den andra restaurangen, entréer och personalrum.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

Fysisk aktivitet är betydelsefullt, då det både har positiva psykiska och fysiska effekter på människan. De senaste åren har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns många olika faktorer som påverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest återkommande faktorerna är dock att ha kul och känna sig kompetent..