The Smart Grid technology has during the last decade been established as a way to create a greater flexibility on the electricity grid that will be needed as the development moves towards an increased share of renewable primary energy sources in the electricity production. One part of the Smart Grid technology is the ability to shift loads in time, to adapt to either price or emissions, known as Demand Response. This project, which was conducted at KTH in collaboration with the consulting corporation Capgemini, examines the economic, environmental and social aspects of the Demand Response technology. In the project, three household products are used in a model that derives the potential savings in costs and emissions of CO2e. The results show that the actual savings measured in SEK are small, but that the savings measured in percent can be as high as 20 percent. Reduction of CO2e emissions is slightly lower.

Bakgrund Cancer?verlevare st?r inf?r nya utmaningar efter behandling, varav fysisk sm?rta, tr?tthet och emotionell p?verkan i det dagliga livet ?r vanligt f?rekommande. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll i rehabiliteringen genom att hj?lpa ?verlevarna att ?terg? till vardagslivet och hantera utmaningarna som kan uppst?. Genom Model Of Human Occupation (MOHO) kan arbetsterapeuter skapa personcentrerade interventioner f?r att st?dja cancer?verlevares v?lbefinnande.

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmÀtning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA ? Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att fÄ kÀnnedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartlÀggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att faststÀlla dess energibalans. MÄlet Àr att resultaten frÄn klimatmÀtningen och datorsimuleringarna ska kunna anvÀndas som underlag vid utarbetande av ÄtgÀrdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka.

Bakgrund: BÄde kateteranvÀndning och residualurin kan leda till flera komplikationer i efterförloppet. Att studera detta ansÄgs betydelsefullt ur ett kvalitetssÀkerhetsperspektiv.Syfte: Att beskriva förekomst av postoperativ residualurin efter neurokirurgi relaterat till kateteranvÀndning. Syftet var Àven att belysa hur sjuksköterskor dokumenterade detta och om eventuella riktlinjer fanns och hur de i sÄ fall följdes.Metod: Kvantitativ, retrospektiv studie med deskriptiv ansats. En journalgranskning genomfördes och de 144 patientjournaler som studerades pÄ den aktuella vÄrdenheten valdes ut genom ett konsekutivt urval.Resultat: NÀstan samtliga patienter vars journaler studerades hade haft urinkateter under operationen. För de patienter dÀr residualurin hade förekommit var detta dokumenterat i standardvÄrdplanen hos samtliga.

Electricity production from renewable energy resources such as wind energy and photovoltaics is variable. Integration of these intermittent resources into the electricity system leads to new challenges in how to manage imbalance between supply and demand on the grid.One way to meet these challenges is to develop so-called smart grid solutions. One idea, called demand response, is to adjust the amount or timing of energy consumption, e.g. by control of household appliances, to provide flexibility that could be used to balance the grid. In aggregate, when applied to many units across the system, large volumes of energy could be made available when needed and this grid flexibility can be used as a product on the electricity regulation market.Despite the potential benefits, the number of demand response bids is currently low.

Starka samband har tidigare framkommit mellan den maximala styrkan i knÀböj pÄ tvÄ ben och sprintkapacitet rakt fram pÄ varierande distanser men inte pÄ sprintkapacitet i agility. Gemensamt för de flesta studier Àr dock att styrketesterna endast utförts pÄ tvÄ ben.Syftet med studien var att undersöka korrelationen mellan maximal styrka i enbensknÀböj i smith-maskin och sprintförmÄgan i löpningar, bÄde rakt fram och med riktningsförÀndringar.Testgruppen bestod av 19 mÀn (23,9 ± 2,5 Är) med regelbunden trÀningserfarenhet av intermittenta lagsporter. Sprinttester gjordes pÄ 5, 10 och 20 meter rakt fram samt ett zigzag agilitytest för att testa sprintkapacitet med riktningsförÀndringar. EnbensknÀböj i smith-maskin genomfördes med stÄngen pÄ axlarna och ett djup pÄ 110 grader vinkel mellan femur och tibia.Resultaten av studien visade pÄ signifikanta korrelationer mellan den maximala styrkan i enbensknÀböj och sprintkapaciteten pÄ 5 och 10 meter samt i agility. NÀr den maximala styrkan var relaterad till kroppsvikten hittades signifikanta korrelationer mellan 5 och 20 meter samt i agility.

Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

Forskare har konstaterat att ca 30 % av alla nötkreatur som bÀr pÄ O157:H7 Àr superutsöndrare. Detta innebÀr att deras terminala mukosa Àr koloniserad och leder till att de utsöndrar höga bakteriehalter under lÄnga perioder. Undersökningar har visat att superutsöndrare kan stÄ för upp till 96 % av alla bakterier som utsöndras. NÀrvaron av en superutsöndrare i en grupp leder till att fler djur blir lÄgutsöndrare samt att dessa lÄgutsöndrande djur utsöndrar mer bakterier Àn de lÄgutsöndrare som inte huseras tillsammans med en superutsöndrare. Detta kan resultera i en ökad kontaminering av kött pÄ slakterier och sÄ smÄningom till en ökad risk för mÀnniskor att bli smittade.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Den hÀr rapporten Àr gjord för ett kandidatexamensarbete pÄ KTH inom programmet industriell ekonomi med inriktning mot energisystem och hÄllbar utveckling. Bakgrunden till studien Àr den ökning av andelen elektricitet i Sverige som genereras frÄn förnybara energikÀllor, dÀr lagstiftning och politiska mÄl kring utslÀpp av vÀxthusgaser har varit drivande faktorer. Vindkraft Àr en av dessa förnybara energikÀllor och produktionen av elektricitet frÄn vindkraft har pÄ senare tid ökat kraftigt i Sverige.Den ökade mÀngden vindkraft som ingÄr i det svenska energisystemet stÀller ökade krav pÄ regleringen av produktionen i elnÀtet dÄ vindkraftens effekt varierar med vindhastigheten, den Àr intermittent. I dagslÀget Àr det frÀmst vattenkraften som anvÀnds för reglering av vindkraften, men den Àr till största del utbyggd i norra Sverige och transmissionsbegrÀnsningar i elnÀtet gör att dess förmÄga att reglera elproduktion i södra Sverige Àr begrÀnsad.Studiens mÄl Àr att svara pÄ om det finns teknologier för lagring av energi som Àr lÀmpliga och ekonomiskt hÄllbara för anvÀndning i Sverige samt hur dagslÀget för vindkraften ser ut i Sverige. En omfattande studie av de i dagslÀget aktuella teknologierna för lagring av energi utförs.

Both the German and the Nordic power markets are seeing dramatically changed conditions due to an ongoing process of expanding the share of renewable production in the systems. For the German part this comes from heavy subsidies which have led to an explosive development in installed capacity of photovoltaic and wind based production. After the Fukushima incident it has been decided to shut down all Germanys nuclear plants. This capacity drop is however not of the same magnitude as the increase in renewables, but will impact the stability of the power system. The Nordic power system which already has a surplus of power sees an even further increase, coming mainly from construction of new nuclear plants in Finland and a general increase in wind farms.

Salmonellos Àr en av de viktigaste gastrointestinala infektionerna i vÀrlden. Den ger i vanliga fall en okomplicerad gastroenterit hos mÀnniskor men kan i sÀllsynta fall spridas i kroppen och leda till allvarlig sjukdom och dödsfall. Bakterien Àr zoonotisk och dÄ det idag anses att alla reptiler bÀr pÄ salmonellabakterier Àr det ur folkhÀlsosynpunkt viktigt att fÄ en uppskattning om hur vanlig salmonella Àr pÄ sÀllskaps/hobby reptiler och terrarier i svenska hushÄll. Syftet med studien var att uppskatta förekomsten av salmonella hos svenska reptiler och deras miljö samt ta reda pÄ vilka underarter och serovarer som förekommer. DjurÀgarna kontaktades via olika internetforum för reptilÀgare och skickade in kloksvabbprov med tops frÄn max en reptil per terrarie samt bottenmaterial frÄn upp till 10 terrarier. Salmonella spp.