Förett företags konkurrenskraft och överlevnad är det idag av stor vikt att ha enfungerande rekrytering och kompetensförsörjning som matchar företagets behovmed individens. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersökaupplevelser av arbetsrelaterad motivation och lojalitet vad det gällerdeltagande i ett Traineeprogram. Två fokusgruppintervjuer med fem deltagarefrån år 2011 och fem deltagare från 2012 ligger till grund för studien. Dataanalyserades med kvalitativ tematisk dataanalys och huvudresultatet visademycket positiva upplevelser av motivation och lojalitet. Resultatet visade attdeltagarna upplevde att de fått en god inblick i hela organisationen och därmedutvecklat bättre förståelse, engagemang och tillit.

När jag har varit ute i gymnasieskolan på praktik har jag mött elever med väldigt olika attityder och inställningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna länge, då de möter matematiken för första gången i förskolan. När eleverna sedan når gymnasiet är de olika motiverade för att lära sig matematik och som lärare kan det vara svårt att veta hur man ska motivera sina elever till att lära sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och analysera vilka yttre- och intre faktorer som påverkar elevers motivation i ämnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan på elever motivation på gymnasiet.Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära sig matematik under skolgången och att det finns olika teorier om när elevers motivation för att lära sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor påverkan på elevernas motivation på gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna påverka eleverna även när de går på gymnasiet.

Motivation är drivkraften till mänskligt agerande, värderande och produktivitet. I skolan är detta ett aktuellt begrepp då motivation till lärande är en betydande del av en elevs utveckling inom skolan. Lärare får därmed dagligen försöka hjälpa elever skapa motivation till lärande för att de ska klara de utsatta målen som finns i läroplanen. Det är en svår uppgift att som lärare stödja elever i deras skapande av motivation till lärande. Begreppet motivation till lärande är inget outforskat område, däremot ett viktigt fenomen som jag tyvärr känner inte uppmärksammas nog mycket inom lärarutbildningen eller tydliggörs i de beslut som tas inom skolan.

Föreliggande uppsats undersöker sambandet mellan självbild ochanvändning av inlärningsstrategier samt deras relation med motivationoch autonomi hos inlärare av svenska som andraspråk. Huvudfokus iuppsatsen ligger på inlärningsstrategier. Jag utgår från Rebecka L.Oxfords klassificering av inlärningsstrategier (1990) och redogör ävenför självbild, motivation och autonomi. I samband med detta ges enöverblick i ämnet svenska som andraspråk samt hur kursplanen i ämnetbehandlar självbild, inlärningsstrategier, motivation och autonomi. Somunderlag för studien ligger kvalitativa intervjuer med fyraandraspråksinlärare.

Examensarbetet är en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkänt duktiga tränare. Studien har på ett induktivt sätt undersökt hur dessa tränare praktiserar för att upprätthålla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem tränare är uppgiftsorienterade vilket innebär att de fokuserar på individens individuella framsteg, istället för på resultatet. Detta tillvägagångssätt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsätter idrotta längre upp i åldern. Samtliga tränare arbetade med individuella samtal och påpekar att detta är ett viktigt instrument för att få aktiva att komma över förluster och bibehålla en positiv motivation.

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vad som motiverar elever i årskurs fem i lärarledda lärandesituationer. Valet att utföra studien i årskurs fem beror på att vi under vår studietid har mött elever i denna årskurs och har ställt oss undrande till vad det är som motiverar dem. Motivation är ett begrepp som har genomsyrat lärarutbildningen och på grund av detta ville vi veta mer om hur eleverna uppfattar begreppet. Flera teoretiker menar att elevers motivation till lärande kan påverkas av såväl inre som yttre faktorer samt diverse behov. Jenner (2004) anser att det även finns en tredje faktor där eleverna tycks pendla mellan faktorerna.

Syftet med detta arbete var att genomföra en undersökning för att identifiera vilka faktorer elever som studerar Matematik B på gymnasieskolan, anser vara viktiga för deras motivation i matematik. Fokus låg på differenser mellan könen. Undersökningen omfattade totalt 107 elever och utfördes på en gymnasieskola i södra Sverige i november 2007. En enkät delades ut till eleverna där de fick ange i vilken grad de instämde med ett antal faktorers betydelse för deras motivation i matematik. Två enskilda faktorer kunde utläsas vara av klart större vikt för elevernas motivation än de övriga.

Work environment has been an important part of the Swedish working life for a long time and with the help of the Working Environment Law the work environment is mandatory. The purpose of this study was to gain a deeper insight into how the system of middle managers systematic work environment looks like. The question was: How do six middle managers perceive and deal with systematic work environment? A qualitative study was conducted with six middle managers from a global company. During the analysis, there were three main themes to be recognized (cooperation and support facilitates the work environment, problem with the systematic work and difficulties with staff) and six sub themes.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur projektledare självskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt på Karolinska Universitetssjukhuset och Scania.MetodStudien är kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att använda två frågeformulär, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. Båda formulären är undersökta av forskare vad gäller validitet och reliabilitet.ResultatResultatet i vår undersökning visade att projektledare på Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap än de på Scania. I båda organisationerna fanns även transaktionellt ledarskap i ganska stor utsträckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lägre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade våra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans låg högre på Karolinska.

AbstractSyftet med detta vetenskapliga arbete är att studera hur olika pedagoger i förskoleklassbeskriver sitt arbete för att barnet ska känna motivation och lust för att lära sig läsa.Forskningsbakgrunden lyfter fram olika forskares tankar och studier i ämnet, huruvidapedagogen kan påverka barnets motivation och läslust eller inte. Forskarna är inte överensom huruvida pedagogen kan påverka barnets motivation och läslust, då det finns forskaresom anser att pedagogen inte kan påverka barnets motivation medan andra menar attpedagogen har en viktig roll i barnets motivation och läslust. Personliga semistruktureradeintervjuer användes för att samla kvalitativ data från sex olika pedagoger som arbetar iförskoleklass. Samtliga har högskoleutbildning i någon form. Resultatet av intervjuernavisade att de sex informanterna var överens om att de kunde påverka barnets motivation ochläslust genom att själv vara positiva.

Motivation beskrivs som grundläggande för mänsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprätthålla beteenden. Det förekommer en mängd olika motivationsteorier i litteraturen men de som är mest intressanta för pedagogen är de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kännetecknas av att vi vill nå uppsatta mål och framgång. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltså för hur mycket vi väljer att engagera oss i en aktivitet. Några av dessa är värdet vi ser i att utföra en uppgift, förväntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande, förväntningar från lärare och föräldrar och självuppfattning.Som pedagog är det viktigt att förstå vad en dålig självkänsla innebär och vikten av att få uppleva framgångar.

??Försäljningsbranschen använder sig av både monetära och icke-monetära belöningar, vilka kan bidra till att få säljare motiverade. En fallstudie har genomförts på ett försäljningsföretag. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med sju säljare i två små organisationer, varav fyra i en liten organisation och tre i en mikroorganisation. Frågeställningen i studien var att förklara hur säljarna i den lilla organisationen samt mikroorganisationen motiverades av monetära och icke-monetära belöningar för att sedan förklara om det förekom skillnader mellan säljarnas motivation av belöningar beroende på organisationens storlek.

Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar elever att lära sig matematik samt undersöka den eventuella korrelationen mellan motivation och prestation i matematik. Motivation ses utifrån två huvudkategorier, inre och yttre motivation. Hur motivations- och prestationsnivån påverkar och påverkas av attityder mot matematikundervisningen samt påverkas av känslan av relevans är viktiga följdfrågor. Studien är kvantitativ och undersöker med hjälp av drygt 80 enkätsvar dessa frågeställningar. Analysen av det empiriska materialet visade att elever framför allt är motiverade att lära sig mer matematik på grund av yttre motivation (betyg, söka utbildning, föräldrar tycker det är viktigt).

Syftet med studien är att undersöka hur gamification använts och hur det kan skapa motivation till att utföra en uppgift. Den ämnar också undersöka inom vilka kontexter som gamification har använts, vilka delar av gamification som skapar motivation och om designen har någon påverkan på motivation. Studien tar sin grund i tidigare forskning om motivation,spelmotivation och gamification. Tre företag som alla arbetar med gamification på ett eller annat sätt har varit föremål för undersökningen och valdes ut med ett målinriktat urval.Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med semi-strukturerade intervjuer där respondenterna fick stor möjlighet att berätta fritt och styra samtalet inom ramarna för vårt syfte och våra frågeställningar. Resultaten visade att gamification har många element med egenskaper att skapa både yttre och inre motivation hos sina användare samt att det har stora möjligheter att användas som ett verktyg för att öka motivation och engagemang så länge stor hänsyn tas till aktuell målgrupp och kontext.

I denna studie undersöks orsaker till att vissa elever inte är aktiva i någon föreningsidrott samt hur idrott och hälsa kan få fler elever intresserade och engagerade i föreningsidrotten. Fokus har varit att undersöka de föreningsinaktiva elevernas perspektiv och hur deras motivation i ämnet idrott och hälsa ser ut.Studien utgår från strukturerade intervjuer med tio elever samt en svensk version avSport motivation scale och Academic motivation scale för att tydliggöra elevernas motivation. Resultatet visar att de elever som inte är aktiva i en idrottsförening har låg motivation till idrott och hälsa. De anledningar som framkommer till att eleverna inte är delaktiga i någon idrottsförening är främst att de inte har något intresse eller har andra intressen. Även tidsbrist och för seriös satsning inom idrottsföreningarna uppges som orsak till att inte delta i en idrottsförening.