Uppsatsen handlar om huruvida sociologin fortfarande är relevant när ekonomivetenskapen breddar sitt studiefält till att inte längre vara självklart ekonomisk utan också ställa frågor som traditionellt legat på sociologins bord. Genom en teoretisk analys av statistiska resultat angående användandet av inköpslista i samband med matvaruinköp undersöker uppsatsen huruvida ekonomins klassiska handlingsteori, rational choice, och dess antaganden om homo economicus är tillräckligt för att förklara de resultat som uppkommer. Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlande, och Webers handlingsteori används som exempel på utpräglat sociologiska handlingsteorier vars förklaringsförmåga av de uppkomna resultaten jämförs med rational choice theory. Arbetet visar hur ekonomivetenskapen i sin strävan att bredda sitt studiefält behöver ifrågasätta vissa klassiska antaganden, något som under senare årtionden har inträffat, och att sociologin kan ge förklaringar där klassisk ekonomisk teori faller kort..

Uppsatsen syftet var att förklara varför arbetarklassen är sjukare än andra yrkesverksamma grupper med hjälp av Marx och Webers teorier. Forskningsfrågan formulerades så här: Går det att använda Karl Marx och Max Webers teorier för att förklara det faktum att arbetarklassen är mer drabbade av ohälsa än övriga klasser? Studien gjordes uteslutande utifrån litteratur som behandlade ämnena klass och ohälsa. Marx och Webers teorier hämtades från översättningar av originalkällor. Materialet anlyserades sedan under tre rubriker: "arbetet", "företaget" och "samhället".

Max Webers teorier är klassiska inom sociologin. Denna d-uppsats syfte var att undersöka om Webers idealtyp byråkrati går att använda för att analysera en nutida organisation - Försäkringskassan. Kan Försäkringskassan utifrån valda teorier ses som byråkratisk och vad innebär detta för organisationen? För att få information om Försäkringskassan och dess organisation har olika typer av dokument undersökts. Denna information har sedan analyserats i förhållande till Webers byråkratibegrepp och en del kritiska röster om Weber.I uppsatsen framkom att Försäkringskassan är en byråkratisk organisation enligt Webers kriterier och att idealtypen byråkrati fortfarande är användbar - åtminstone på Försäkringskassan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon relation mellan den starka företagarkulturen och de många frikyrkoförsamlingarna i Gnosjöregionen. Uppsatsen bygger främst på intervjuer med tre medlemmar ur Alliansmissionen.Informationen som kommer fram i intervjuerna har till stora delar analyserats mot Webers bok Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism. I grunden bygger idén till uppsatsen på Webers teori om hur kalvinismen gynnade kapitalistisk framgång.Att det finns en relation mellan frikyrkorna och näringslivet i regionen framkom tydligt i intervjuerna. Bygdens historia har också haft stor betydelse för hur både religion och företag har utvecklats. Likheter med Webers teori finns men däremot har det under detta arbetes gång inte gått att se något direkt inflytande från kalvinismen i området.

Uppsatsen är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse i hur det är att leva med en ätstörning och vad det betyder för den drabbade. Vårt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en ätstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, där fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med ätstörningar. De hjälpte i oss i sin tur att få kontakt med de resterande tre kvinnorna. I vår uppsats har vi valt att koppla vårt resultat till Webers målrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess påverkan på individen.

Syftet med detta examensarbete är att redogöra för hur narkotikaverksamheten är organiserad rörande narkotikasmuggling. Dels genom att ta del av resultat presenterade i BRÅ-rapport 2005:11 Narkotikabrottslighetens organisationsmönster, dels för att sedan jämföra dessa resultat med resultaten framtagna genom utvalda domar avkunnade mellan år 2007-2011 i Skåne. Därefter applicerades Webers byråkratiska organisationsteori på de framtagna resultaten. De centrala frågeställningarna som detta examensarbete bygger på är: ?Hur kan BRÅ:s resultat ifrån rapport 2005:11 gällande narkotikahandeln och dess organisationer appliceras på utvalda domar rörande narkotikasmuggling, avkunnade mellan 2007-2011? ? samt ?Vad kännetecknar en organisation utifrån Webers organisationsteori och i vilken utsträckning kan hans teori appliceras inom narkotikasmuggling??. Resultaten visar att de organisationsmönster som framtagits av BRÅ, i stor utsträckning stämmer överrens med resultaten från de utvalda domarna, dock har ny data tillkommit genom denna undersökning som kompletterar den ovannämnda BRÅ-rapporten..

Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande.

Sammanfattning Som blivande Studie- och yrkesvägledare har författaren velat undersöka, vaför ungdomar väljer omvårdnadsprogrammet (OP). Syftet med studien är att undersöka varför de som går på OP valt att göra det och besvara ovanstående genom frågor om motiv, påverkan samt förhoppningar inför framtiden? Syftet och forskningsfrågorna har undersökts utifrån ett sociologiskt perspektiv med hjälp av Giddens struktureringsteori och Webers handlingsteori. Författaren har valt en kvantitativ ansats och som metod valt att konstruera en enkät om 29 strukturerade frågor samt en öppen fråga. Undersökningsmaterialet bestod av 77 omvårdnadselever på två strategiskt utvalda skolor med OP i sitt gymnasieprogram, fördelade på tre klasser. Studiens resultat baseras på 30 enkätfrågor och visar att det som fått eleverna att välja OP är ett intresse av att arbeta med människor i ett vård och omsorgsrelaterat arbete.

Syftet med undersökningen var att beskriva fyra högstadielärares syn på anmälningsplikten, som de omfattas av enligt SoL 14:1 andra stycket. Lärarna i undersökningen arbetar vid två olika skolor inom en och samma kommun. Studiens frågeställningar var: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om anmälningsplikten beskriver några lärare vid två högstadieskolor att de har? Finns det faktorer som kan skapa osäkerhet i en anmälningssituation? Vilka är dessa i så fall? Vilket stöd beskriver lärarna att det finns inom skolan för den enskilde läraren, om denne överväger att göra en anmälan? Vilket stöd skulle de behöva? Som datainsamlingsmetod användes den kvalitativa forskningsintervjun. Lärarna intervjuades var för sig.

Previous research regarding the European debt crisis has mostly focused on the purely economic aspects of the crisis. However, there is a strong ?Protestant-Catholic? dimension in Europe, where historically Protestant countries are more prosperous than their Catholic and Orthodox counterparts. This has especially been a fact since early 2010, when several countries within the European Union had their credit ratings downgraded. Is this phenomenon merely a coincidence? Or could the roots of the recent troubles in Europe have a basis in historic religions? To tackle this question, Max Webers ?s 110 year old study The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism is brought back into light and used as a tool for analysis of the crisis.The results show that not only are Protestant countries in general more prosperous, but they also have lower corruption and their citizens have a higher level of trust towards the government.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett åtgärdsprogram upplever hur skolan och åtgärdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgått från två forskningsfrågor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fått med sig från skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att åtgärdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien är kvalitativ och består av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 år som i nuläget befinner sig i två olika arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Resultat visar att våra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

Att självkontroll har en påverkan på mänskligt beteende har diskuterats under många år men vad menas egentligen med begreppet självkontroll? I sin undersökning av begreppet använder sig studien av jämförelse mellan två teorier som båda tar upp begreppet självkontroll vid sin definition av brott. Dessa är Michael Gottfredson och Travis Hirschis, självkontrollsteori och Per-Olof Wikströms, situationella handlingsteori. Syftet med studien är att utveckla vad begreppet självkontroll innefattar i allmänhet samt behandla begreppets roll och utveckling inom två teorier som båda har sitt ursprung inom kriminologin. Begreppet självkontroll har en mycket bred och omfattande definition inom kriminologins ramar därför fokuserar denna studie endast på två specifika kriminologiska teoriers användning av begreppet.

Ungdomar rapporterar i en högre utsträckning än övriga befolkningen att de har blivit utsatta för brott. Trots detta bygger studier mestadels på att kartlägga vuxnas upplevelser av utsatthet. Detta är en kvantitativ studie som på ett övergipande plan undersöker ungdomars utsatthet för stöld och våld i relation till flera faktorer som är kopplade till olika kriminologiska teorier. Inledningsvis undersöks sambandet mellan ungdomars exponering för kriminogena miljöer samt deras utsatthet för våld och stöld utifrån situationell handlingsteori (SAT). Därefter kontrolleras även om sambandet mellan kriminogen exponering och utsatthet, påverkas av den informella kontrollen från föräldrarna.

Bakgrunden till denna studie är den aktuella brist på jourfamiljer som finns runt om i landets kommuner. Syftet med studien är att öka kännedomen om hur jourföräldrar upplever sitt uppdrag samt varför de valt att vara jourfamilj. De tidigare studier som gjorts visar på att det finns en avsaknad av jourfamiljer, och att det där av finns ett behov av att identifiera fler familjer villiga att ta uppdrag som jourfamilj. Det aktuella kunskapsläget som tidigare forskning visar på ger en bild av att jourfamiljer är ett relativt outforskat område och att jourfamiljernas upplevelser av uppdraget är än mer outforskat. Denna studie har undersökt hur sju jourfamiljsföräldrar från fem olika jourfamiljer beskriver och upplever sitt uppdrag.

The aim of this study is to, by developing ideal types, describe why studententrepreneurs participate in self organised business network. The investigation is based on answers from 41 participants in the business network ?Företagare på Lnu?, as well astwo semi-focused groups, which where analysed by using Webers (1978) ideal types.The investigation shows that there are several reasons for student entrepreneurs to participate in self organised business network. For instance some people participate to gather knowledge from other student entrepreneurs for their own future, since they have an idea of soon starting their own business. Others participate just for the fun of knowing what?s going on at the university..