För att effektivisera säkerhetsintroduktionen för anställda och entreprenörer har företag mer och mer börjat anamma trenden med interaktiva webbaserade utbildningar och utnyttjar idag datorn för utbildning av personal. Sveriges kärnkraftverk och LKAB är exempel på företag som satsat på denna utbildningsform. Dessa båda företags introduktionsutbildningar utgör undersökningsobjekt för denna studie. Syftet med studien är att undersöka användbarheten av dessa utbildningar ur ett användarperspektiv. Den teoretiska referensramen har utgjorts av teorier om människa-dator interaktion samt riktlinjer framtagna med utgångspunkt i dessa teorier.

Arbetet har utförts hos företaget CGI som idag är ett av världens största IT-företag. Genom att sätta sig in i hur CGIs centrala system, beståendes av tre fristående webbplatser, fungerar har designförslag på gränssnitt utvecklats för att skapa en tydligare visuell samhörighet dem emellan. Arbetet har också resulterat i designförslag på hur dessa webbplatser på lång sikt skulle kunna integreras ur gränssnittssynpunkt för att, istället för tre, utgöra en gemensam enhet. Användbarhet är ett återkommande begrepp och en röd tråd genom hela arbetet. Användbarhet kan definieras på många olika sätt men här reds det ut vilka faktorerna somhar störst påverkan på en webbplats användbarhet och några konkreta tips ges på hur de bör utformas för att uppnå bäst resultat..

Utvecklingen av användargränssnitt har sedan persondatorns intåg i vårt samhälle utvecklats enormt för att i dag vara relativt välutvecklade i användar- och tillgänglighet. Tyvärr har inte utvecklingen av webbaserade gränssnitt utvecklats i samma takt och kan erbjuda funktionshindrade samma möjlighet till god användarvänlighet och tillgänglighet. Vi vill med vår uppsats finna några orsaker till varför det i dag inte utvecklas fler webbsidor och portaler med användarstöd för funktionshindrade. I vår fallstudie har vi funnit att några av orsakerna till varför inte fler webbsidor och portaler är mer tillgänglighetsanpassade än dagens, ligger inom områden såsom ekonomi, ramvillkor och systemutveckling..

Denna rapport tar upp för och nackdelar med att göra en webbaserad mobilapplikationgentemot en plattformsspecifik applikation för ett tidrapporteringssystem. Tre prototyperutvecklades för det existerande tidrapporteringssystemet XLTime hos Nlight Solutions.Prototyperna gjordes mot Android, Iphone och webbläsaren för dessa två plattformar.Efter att prototyperna iterativt gått igenom olika funktioner från en givenkravspecifikation går rapporten sedan in på att utvärdera hur funktionaliteten skiljer sigmellan de webbaserade och de plattformsspecifika applikationerna. Här kunde man se attswipe-funktionalitet betedde sig konstigt för vissa webbläsare, och att implementationenav input-element av datumtyp skiljer sig i webbläsaren. Felsökning och uppdatering avapplikationer var dock mycket snabbare för den webbaserade prototypen.Efter att funktionaliteten utvärderats startades användartest med 6 olika användare. Defick utföra ett antal uppgifter på varje prototyp och här kunde man se att olika problemuppstod.

Persson, E. (2014). IKT-verktyg vid lärande och kommunikation. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi Denna undersökning syftar till att undersöka användandet och det upplevda stödet av IKT-verktyg i kommunikation med och undervisning av studenter bland lärare vid Högskolan i Gävle.

Många webbgränssnitt idag misslyckas med att möta användarnas behov och blir därför bristfälliga gällande användarvänligheten. Detta leder till att användarna begår stora misstag och anstränger sig vid användningen av Webbaserade system. Visuell design och struktur i ett gränssnitt spelar en stor roll i hur användarna förstår sig på och tolkar ett gränssnitt då de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till användarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och användbarhet i ett gränssnitt underlättar användarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.

Webbaserade informationssystem innehåller allt fler inslag av multimedia och multimediateknik tillämpas av många typer av informationssystem. World Wide Web som plattform för informationssystem är mycket speciell och har egenskaper som gör den unik, som t ex distributionsegenskaper och flexibilitet. Begränsningar i form av överföringskapacitet och bandbredd gör att multimedia på webbplatser måste användas med försiktighet för att dessa multimediabaserade webbplatser ska bli användbara. Användbarhet är ett mycket viktigt begrepp och bör ligga till grund för all webbdesign. Denna undersökning redogör för vilka konsekvenser multimedia får på webbplatser med avseende på användbarhet och redovisar ifall multimedia förhöjer användbarheten på webbplatser eller inte.

Icke-kommersiella organisationer har fått en ökad betydelse för samhället vilket har medfört samhällsgranskning och kritik mot dessa organisationer. Utvecklingen kan leda till förändrade attityder för organisationerna med minskad kredibilitet som följd. Detta har en avgörande betydelse för deras utveckling och fortlevnad eftersom de interagerar med och är beroende av samhället. Ett alternativ för att bemöta den bristande kredibiliteten är Internet som via webbplatser tillhandahåller kommunikation med samhället både enkelt och ekonomiskt. Det har dock visat sig att icke-kommersiella organisationer ofta brister i uppdatering av dessa.

Vi ser en förändring i hur vi använder applikationer. Från att tidigare varit associerat till en dator och begränsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebär att man måste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrågan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har därför ökat. Vi tittar närmare på hur det går att använda sig av HTML5, och övriga tekniker som en modern webbläsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer.

This study has researched how user click heatmaps and eye tracking can be utilized in usability testing. We have used the tools SessionCam and Tobii. We designed a website for a small clothing store and conducted usability tests, in order to evaluate the users clicks and eye movements in relation to design choices on the website. The aim of this study was to research how these tools can be integrated in usability testing and how results from the tests can be used to improve usability. We were able to use the recordings of clicks and eye movements and make design changes based on the findings.

Användare av webbaserade inloggningssystem hotas av sessionskapningsangrepp, där angripare kan ta över andras konton, oavsett hur stark autentiseringsmekanismen är. HTTP-protokollets tillståndslösa natur tvingar klienter att skicka ett sessions-ID, oftast genom kakor, för att låta servern autentisera varje meddelande efter inloggningen; en angripare behöver endast få tag på detta ID för att fullfölja angreppet. Detta arbete har, utifrån en omfattande litteraturstudie och med ASP.NET Forms Authentication som exempel, visat hur diverse svagheter kan låta angripare få tag på sessions-ID:t på olika sätt ? även om HTTPS används för att kryptera kommunikationen. Arbetet har dessutom sammanställt en uppsättning riktlinjer som webbutvecklare kan använda för att försvara sina webbsajter mot dessa angrepp, bland annat genom att sätta HttpOnly-flaggan för sina kakor för att försvåra avläsning på klientdatorn, samt att eventuellt förknippa inloggningssessionen med användarens IP-adress.

Vi ser en förändring i hur vi använder applikationer. Från att tidigare varit associerat till en dator och begränsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebär att man måste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrågan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har därför ökat. Vi tittar närmare på hur det går att använda sig av HTML5, och övriga tekniker som en modern webbläsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer. Vi tar reda på om det finns några hinder eller begränsningar i detta och om det finns några fördelar i att använda webben som plattform. Resultatet indikerar att med de nya tekniker som är på ingång kan man utveckla webbbaserade applikationer med prestanda motsvarande Java eller C#.

Att studera på vuxenutbildningen kan innebära att du som studerande inte har möjlighet närvara fysiskt för vägledning på skolan. Orsaken kan exempelvis vara att du som studerande inte bor nära skolan, du arbetar eller har någon diagnos (exempelvis social fobi).  Syftet i studien är att undersöka vilken typ av kommunikativa medel som erbjuds sådana studerande. Examensarbetet är en kvantitativ studie, där 26 enkäter skickades via e-post till studie- och yrkesvägledarna hos utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Resultatet visar att 18 utbildningsanordnare av 22 erbjuder vägledning för dessa studerande, samt att det finns variation i de kommunikativa medel som används för vägledning.

Jag kommer i denna uppsats beskriva den designprocess som pågått vid skapandet av en webbaserad informationsplattform från koncept till slutprodukt.Mitt uppdrag har varit att effektivisera en webbyrås nuvarande sätt att hantera och sprida information på, som bestod av en blandning mellan digital och analog information, och skapa en ny webbaserad informationsplattform. Den nya webbaserade informationsplattformen ska kunna samla all information på en plats och skapa ett effektivare informationsutbyte mellan de anställda på företaget.Jag har använt mig av två teoretiska ramverk; Nielsens tio heuristics samt Krugs visuella design hierarki.Jag har arbetat nära beställaren för att kunna skräddarsy webbplatsen till deras behov.Resultatet efter ett omfattande arbete med designmallar och front-end kodning blev grunden för webbyråns webbaserade informationsplattform, utvecklad för att effektivisera spridningen av information på företaget..

Undersökningen bygger på en fallstudie som genomförts på företaget AstraZeneca. De är ettläkemedelsföretag vars produkter finns till försäljning i över 100 länder. Deras tre speciellaforskningsenheter i Sverige, Clinical Pharmacology Unit (CPU), behöver hela tiden flerfrivilliga som kan agera försökspersoner för forskning och utveckling av nya läkemedel.Syftet i denna studie är att beskriva hur företag kan använda viral marknadsföring iwebbaserade sociala nätverk för att nå sin målgrupp. Vi genomförde intervjuer med försökspersonerför att få en bild av hur de idag får information om AstraZeneca CPU, och för att fåveta hur de blev försökspersoner. Därefter konstruerade vi en webbenkät och frågorna gav osssvar på respondenternas internetvanor och hur de tillämpar informationsspridning på internet.Många människor runt om i världen är idag medlemmar i ett webbaserat socialt nätverk.