The aim of this thesis was to investigate how the use of the IT-personnelsystem influences human resources and the new challenges and future requirements that may occur, while IT-personnelsystem is used more extensively in the HR-function.Previous research referred to in this study, has focused on how the HR-transformation has contributed to the development of an IT-personnelsystem, which has been used with increasing frequency. This use has created a significant change in the HR-function. This thesis focuses on investigating, describing and analyzing how the practice and development of the IT-personnelsystem meets the needs of the HR-transformation.This study uses qualitative research methods to investigate sixteen users? experiences and our understanding and conclusion is based on both semi-structured interviews and webb surveys. Initially deductive, later on our study took a more abductive approach.The result indicated a variety of uses for a specific IT-personnelsystem dependent on the users? function and positions and also how HR-activity was organized within the business.

The aim of this thesis was to investigate how the use of the IT-personnelsystem influences human resources and the new challenges and future requirements that may occur, while IT-personnelsystem is used more extensively in the HR-function.Previous research referred to in this study, has focused on how the HR-transformation has contributed to the development of an IT-personnelsystem, which has been used with increasing frequency. This use has created a significant change in the HR-function. This thesis focuses on investigating, describing and analyzing how the practice and development of the IT-personnelsystem meets the needs of the HR-transformation.This study uses qualitative research methods to investigate sixteen users? experiences and our understanding and conclusion is based on both semi-structured interviews and webb surveys. Initially deductive, later on our study took a more abductive approach.The result indicated a variety of uses for a specific IT-personnelsystem dependent on the users? function and positions and also how HR-activity was organized within the business.

Knowledge is today one of the most important resources for an organization to handle. But knowledge can also be difficult for organizations to manage. The internet is still growing and new tools take form that allows users to effectively share information. The purpose of this report was to describe how organizations can make use out of internal social media to facilitate knowledge management processes. Three issues involving mapping, coding and dissemination of knowledge to were produced to answer the thesis. The study was limited to examining the identification, coding and dissemination of knowledge through the internal social media plattformen, IBM Connections. The theoretical framework emphasizes how social networks can promote knowledge sharing, how a knowledge mapping can promote knowledge dissemination and sharing, how knowledge can be stored in data sources and how important interaction is to spread awareness. The theory has been supplemented by descriptions of how the system IBM Connections works. Surveys were conducted on four companies that use IBM Connections as an internal communication plattformen. The four companies were selected to illustrate how they use the plattformen of knowledge management processes and we chose to interview the people who were responsible for the introduction of the plattformen. The study identified several similarities between the different companies and that although there were some technical and cultural recalcitrant units against this new type of system within the organization so favored IBM Connections knowledge in several ways. The built-in search automatic created a map of knowledge through the plattform's user profiles. Saved files and documents could be found even after the employees left the company, which encodes knowledge into the company knowledge resources. The opportunity to interact with one another, often over great distances, favored the sharing of knowledge. A comparison with the theoretical framework provided us with the conclusion that internal social media can be used in several ways to Knowledge management through automated knowledge maps, the ability to store knowledge within the company and to communicate knowledge across functional and geographical boundaries in interactive discussions..

Papperstidningen är död! Länge leve webbtidningen!Inte riktigt så. Men sant är i alla fall att människors medievanor har förändrats mycket sedan internet blev en del av våra liv. Allt fler människor väljer att ta del av nyheter på nätet i stället för i papperstidningen. Utvecklingen gäller i synnerhet kvällstidningsgenren.Webbtidningens och papperstidningens olika förutsättningar och format har lett till att olika medielogiker har uppstått. Och där tar denna studie avstamp.

Uppsatsen undersöker fyra navigationsmönster som kan tillämpas på responsiva webbsidor. Ett navigationsmönster består av själva placeringen av en webbsidas navigationsmeny samt eventuell interaktion en användare måste göra för att få tillgång till denna. Frågeställningen ämnar att utröna vilket av dessa fyra mönster som är bäst lämpat för att implementeras på webbsidor vars menyalternativ även har underkategorier. Studien använder sig av fritt tillgängliga mönster som modifieras och implementeras i fyra webbsidor, en för vardera navigationsmönster. Resultaten utifrån de intervjuer och observationer som utförts visar på att fliksystemet som finns i ?Paneled? prototypen är det navigationsmönster som majoriteten av användaren upplevde som minst tidskrävande och mest överskådligt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och identifiera funktions- och designprinciper för en ny typ av webbaserat system, Designbank. Systemet kom att bestå av en webbplats och ett verktyg vars uppgift var att generera den nödvändiga programmeringen vid skapandet av en dynamisk webbplats. För att utmärka sig från konkurrenter så beslutades Designbank drivas som en webbyrå för frilansdesigners. En layout för webbplatsen designbank.se byggdes med hjälp av en teoretisk ?verktygslåda? som kom att bestå av i litteraturen funna teorier för användarvänlighet och genredesign.

The technological development contributes to an increase in advertising when it comes to media. Those who are working to develop advertising are constantly looking for new ways to reach consumers in unexplored contexts. Web TV is a relatively new technique that involves the distribution of television across the Internet. This study intend to investigate how users perceive advertising appearing on web TV, and contribute to the knowledge about how advertising adapt to new media. To reach the results of this study, we used quantitative data, collected in the form of web-surveys and qualitative data collected through semi-structured interviews.

Denna rapport presenterar design och implementation av ett system för hantering av länkar i ett innehållshanteringssystem för webben ? Roxen CMS. Länkhantering innebär att länkar inom en webbplats lagras i en central databas för att senare kunna uppdateras och behandlas då resurser ?yttas, så att länkar alltid hålls aktuella och konsistenta.Det hela utmynnar i en lösning där länkar i dokument ersätts med länkreferenser, som slås upp mot databasen när dokumentet visas. Design och implementation tar hänsyn till dagens funktionalitet i Roxen CMS..

Denna rapport behandlar push-teknik, en teknik för att skicka data i realtid inom webbapplikationer.Många gånger i dagens mer interaktiva webb kan ett behov finnas av att behandla data på ett alternativt sätt. På grund av detta kändes det valda ämnet relevant inom ramen för webbutveckling.Syftet är att undersöka hur vida denna teknik skiljer sig mot andra tekniker för att transportera data. För att kunna undersöka push-tekniken har en applikation skapats med hjälp av ett ramverk för detta ändamål. Som ramverk för arbetet valdes APE som innehåller en komplett lösning för push-teknik på webben.Som underlag för rapporten utvecklades en spelapplikation samt en utvärdering av ramverket APE och ett antal prestandatester gjordes..

Watching television (TV) has been given a new meaning, you don?t have to book a specific time, a specific date if you don?t want to miss the program you were planning to see. In Sweden now days we can watch TV in lot of different ways, whenever we choose to do so. In this thesis I attempt to explain and document the process of shaping a tvformat, the development and adaptation to a time when the TV medium is in a change. Plus a look at how the television audiences relate to their use of it.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Smartphone-marknaden är idag en mångmiljardindustri; för utvecklare har det skapats en helt ny marknad för mobil-applikationer. Ett problem med marknadenidag är den fragmentering som finns mellan olika mobila operativsystem, detta är ett problem då utvecklare behöver utveckla flera separata applikationer för olika mobila operativsystem..

Webbapplikationer har o?kat i antal och anva?ndning i synnerhet de senaste a?ren sen tillkomsten av HTML5 som simplifierat processen. Ma?nga desktopapplikationer idag a?r la?mplig fo?r en o?verga?ng till webb. Sa? a?r fallet hos Ida Infront, ett fo?retag med en produkt, iipax, utvecklad i Java som de har fo?r o?nskan att migrera till webbmiljo?.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Ljud har en förmåga att påverka våra känslor. Begreppet ljudwebb är framtaget till denna undersökning och syftar på de ljudlagda applikationer som, i och med den tekniska utvecklingen, har börjat dyka upp inom webben. Ljudwebben har fått sitt namn från ljudfilmen, de filmer som började experimentera med ljud under filmindustrins tekniska revolution runt 1930-talet. Syftet med denna undersökning är att utforska vad ljudets känslopåverkande egenskaper kan bidra med inom webben. Genom att utgå från fysiker-filosofen Karen Barads tankar om det ständigt rekonstruerande fenomenet samt filosofen Sarah Ahmeds kritik mot den fenomenologiska orienteringen lyder undersökningens frågeställning.