Syftet med den här kandidatuppsatsen har varit att studera vilken legal status tentamen och tentamensvar samt elev- och studentbetyg har i svensk rättstillämpning med hjälp av frågorna är tentamen och tentamensvar allmänna handlingar samt är elev- och studentbetyg allmänna handlingar? I uppsatsen har den traditionella juridiska metoden tillämpats. Utredningen visar att tentamen samt tentamensvaren av Kammarrätten i Stockholm definierats som offentliga allmänna handlingar först efter att tentamen slutförts, eftersom de omfattas av provsekretess. Av de rättsfall som redovisats i uppsatsen kan konstateras att betygsdokument de facto är allmänna handlingar. För friskolor gäller dock att betygen blir allmänna handlingar först när betygen når kommunen..

Denna uppsats kommer att handla hur man kostnadseffektiviserar produktioner och arbetar som ett produktionsbolag mot Webb-tv. Skillpoint, som skriver recensioner, publicerar nyheter och gör intervjuer inom spel, har varit vår uppdragsgivare. Genom samarbetet med Skillpoint har vi under kandidatarbetet producerat videor i form av intervjuer, reportage, serier, topplistor och spelrecensioner. Produktionerna har bestått av antingen Skillpoints eller våra egna idéer..

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad den elektroniska handeln via digital-TV har för förutsättningar att slå sig in på den redan befintliga marknaden där bland annat Internet finns. Elektronisk handel via digital-TV är en tjänst som inte finns idag, men som skall introduceras under hösten 1999.Eftersom handel via digital-TV inte finns i dagsläget, har en jämförelse gjorts mellan digital-TV och Internet för att på så sätt få ett mer konkret resultat vad det gäller digital-TV. Den elektroniska handeln via Internet är på frammarsch och om tekniken fungerar bra på Internet, kan erfarenheterna även utnyttjas och användas på digital-TV.Rapportens resultat visar att den elektroniska handeln via digital-TV kommer att fungera och även att handel via digital-TV kommer att bli ett komplement till Internet. Rapporten visar också vilka produkter och tjänster som kommer att finnas tillgängligt via digital-TV..

Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill säga genom sedlar och mynt, men även också med andra betalningsmedel. I dagens samhälle är Internet däremot en stor del av människans vardagliga liv, vilket har resulterat i att många av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som är elektroniska. En av de moderna betalningsformerna är betalning med elektroniska pengar. E-pengar är ett tvetydigt begrepp, inte bara på grund av att det är svårt att definiera, utan även på grund av att det kan förväxlas med andra former av betalningsmedel eller betalningsinstrument. Uppsatsen är en undersökning av vad e-pengar är, för utredning av begreppet e-pengar, har bland annat undersökning gjorts av nuvarande Lag (2011:755) om elektroniska pengar och föregående Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar samt SOU 1998:14 och SOU 1998:122. I uppsatsen utreds även förfarandet när betalning görs med e-pengar, vidare jämförs detta förfarandet med hur betalningsförfarandet går till med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument, det vill säga kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och ?kreditpengar?).

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om både teknik och användningsområden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker får läsarna en introduktion i ämnet.

Många webbansvariga har ingen aning om varför människor besöker verksamheters webbplatser och även om de skulle känna till det, ignoreras webbplatserna att designas efter användarnas intresse. Webbplatsens struktur bör byggas ur ett användarcentrerat perspektiv, detta för att bättre möta användarnas förväntningar av webbplatsen. Målsättningen för webbutvecklare är att utforma användbara webbplatser, vilka erbjuder användaren till att utföra uppgifter på ett så enkelt och snabbt sätt som möjligt. Där webbplatser innebär så mycket mer än endast en kontaktyta gentemot kunden och där dålig användbarhet påstås vara densamma som inga kunder alls. Vi har genomfört en fallstudie, bestående av tre webbplatser, vilka representerar webbärendena, tecknandet av en bilförsäkring och bokning av resa.

Kan rörelse användas för att engagera användare och få dem att förlänga sin vistelse på en webbsida, det är denna studies frågeställning. Studien hade målet att ta fram ett underlag i form av guidelines som visar hur rörliggrafik påverkar engagemanget hos användare. För att ta fram dessa guidelines så gjordes en Explorativstudie med 16 personer i åldrarna 16 till 24 år gamla. Dessa 16 personer delades in i två grupper och varje person fick utvärdera totalt 4 webbsidor vilka hade olika nivåer av rörlighet i kombination av interaktion. Studiens resultat visade att rörliggrafik bidrog till ökandet av engagemang hos användare när de besökte underhållningswebbsidor.

Idag är många organisationer och företag utspridda över ett stort geografiskt område, med kontor, kunder och samarbetspartners över hela världen. Detta innebär traditionellt sett att de anställda tvingas resa en hel del för att hålla möten. Resorna kostar i sin tur en hel del pengar och medför tidsförluster då mötesdeltagarna ofta har lång restid, då inget produktivt arbete kan genomföras. Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur väl ett fysiskt möte kan överföras till ett e-möte, och därmed hitta situationer där e-möten är passande. Vi ville få svar på vår forskningsfråga: I vilka formella mötessituationer är det lämpligt att använda sig av e-möten? Vi har en deskriptiv ansats i vår undersökning som är icke-experimentell i och med att vi strävar efter beskrivning eller förklaring snarare än förutsägelser som är baserade på orsak och verkan.

Svenska såväl som utländska myndigheter har insett vikten av att utveckla webbsidor för bland annat lokala myndigheter. Forskare på Nya Zeeland har sammanställt ett antal nyckelfaktorer som de funnit användbara vid utveckling av e-myndigheter i USA och därefter undersökt om dessa är användbara även på Nya Zeeland. Deras resultat visade på ett behov av ytterligare forskning och den här uppsatsen har därför använt en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät för att undersöka dessa nyckelfaktorers betydelse i Sverige. Undersökningen visade på att flera av nyckelfaktorerna anses viktiga men att det i vissa fall saknas förståelse för dem på lokal nivå. De slutsatser som dragits visar på ett fortsatt forskningsbehov om de 16 nyckelfaktorerna men även på att det krävs utbildning och stöd åt de lokala myndigheterna för att alla i landet skall få likvärdig service oavsett vilken kommun man är bosatt i..

Denna uppsats kommer att handla hur man kostnadseffektiviserar produktioner och arbetar som ett produktionsbolag mot Webb-tv. Skillpoint, som skriver recensioner, publicerar nyheter och gör intervjuer inom spel, har varit vår uppdragsgivare. Genom samarbetet med Skillpoint har vi under kandidatarbetet producerat videor i form av intervjuer, reportage, serier, topplistor och spelrecensioner. Produktionerna har bestått av antingen Skillpoints eller våra egna idéer..

Syftet med denna undersökning var att utforma ett gestaltningsförlag på en webbsida som är anpassad efter flera olika målgrupper i avseendet struktur och textuellt innehåll. Detta gjordes genom en fallstudie. Webbsidan som undersöktes var en gymnasieskolas webbplats, S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. Denna webbsida främsta målgrupper är nuvarande studenter och presumtiva studenter.Jag har intervjuat två grupper av elever, en grupp ur årskurs nio och en grupp elever som går andra året på S:t Eskils gymnasium. Sammanlagt intervjuades 10 elever.

Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003).

Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv.

Till följd av att användningen av Internet har ökat kraftigt de senaste åren har många företag etablerat sig med webbplatser på detta medium. Ett av hoten mot webbservrar är distribuerade överbelastningsangrepp vilka kan skada ett företags rykte genom att göra deras webbplats otillgänglig. Angreppen har som mål att överskölja en webbserver med data och därmed göra den oanträffbar för andra användare. Det är svårt att skydda sig mot ett angrepp av det här slaget eftersom datamängden är mycket stor och den normala trafiken får svårt att nå webbservern. Målsättningen i detta projekt är att utveckla och undersöka en skyddsmetod som kan användas på en webbserver för att skydda den mot överbelastningsangrepp.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken grupp människor som till största del fick komma till tals i webb-programmet Eftersnack. Deltagarna i programmet valde vi att dela in i fyra grupper, män, kvinnor, elitpersoner och personer från allmänheten. Vi undersökte också vilka typer av frågor som reportern ställde till respektive grupp. Vi analyserade om det fanns likheter eller olikheter bland frågorna till de olika grupperna. Av de 15 avsnitt som vi tog med i vår analys fick vi ett resultat som visade att männen fick mer utrymme än kvinnorna i webb-programmet.