Genom vÄr utbildning har intresset för lÀsinlÀrning vÀckts och vi har stÀllt oss frÄgan hur man fÄr elever att vilja lÀsa böcker. Vi har dÀrför valt att undersöka hur pedagoger gör för att vÀcka lÀsintresse hos elever, hur de gör för att stimulera och lÀgga grund för ett fortsatt lÀsande. Syftet Àr att fÄ en inblick i pedagogers syn pÄ hur man stimulerar till lÀsning, hur de anser att en bra lÀsmiljö skapas och hur de arbetar med höglÀsning. Vi har valt att utgÄ ifrÄn Vygotskijs samspelsteori och det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande och miljö hÀnger nÀra samman. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av intervjuer med fyra utvalda pedagoger dÀr intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.

I detta examensarbete Àr syftet att undersöka hur pedagoger inom förskola arbetar med barns inflytande. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ en förskola. FrÄgestÀllningarna Àr; vilken uppfattning har pedagogerna om barns inflytande; vilka styrdokument utgÄr pedagogerna frÄn; samt vilka metoder arbetar pedagogerna med. Vi skriver om kommunikation, det kompetenta barnet, demokrati och Vygotskijs teorier som viktiga delar av tidigare forskning och viktiga begrepp. Slutsatsen av undersökningen Àr att pedagogerna som deltagit i undersökningen tycker sig arbeta aktivt för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande samt att demokrati i förskolan anses vara viktigt.

Examensarbetet handlar om barns lek och Àr inriktad pÄ tvÄ olika I Ur och Skurförskolor, dÀr har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna pÄverkar barnens lek. FrÄgestÀllningar som vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i jÀmförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken Àr pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jÀmförelse med i utomhusmiljö? Vad Àr pedagogernas resonemang kring den fria leken? VÄr tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgÄtt ifrÄn teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek. De metoder som har anvÀnts för att besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger pÄ olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger nÀr de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jÀmförelse med i utomhusmiljö, och Àven pedagogernas delaktighet i den.

Syftet med denna uppsats Àr att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen med hjÀlp av queerpedagogiska teoretiska synteser. Resultaten frÄn teoriutvecklingen Àr följande: - Queerteoretikern Butlers begrepp subversivitet kopplas till Piagets begreppspar ackommodation/assimilation. - Det queerteoretiska begreppet performativitet kopplas till Vygotskijs teori om sprÄket som redskap för förÀndring, samt till hans teori om det kollektiva minnet. - De av Kumashiro sedan tidigare skapade fyra strategierna för förÀndring, inspirerade av Freires frigörande pedagogik samt poststrukturella teorier. NÄgra slutsatser dras om hur en ny sex- och samlevnadsundervisning bör se ut.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna sÄg pÄ sitt förhÄllningssÀtt samt hur de arbetade för att fÄ en fungerande inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svÄrigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna inkludering undersöktes ocksÄ. I denna studie beskrivs olika hjÀlpmedel som anvÀnds i verksamheten för att stödja och förenkla inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som anvÀndes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt i detta arbeta har varit inkludering och Vygotskijs teori har varit vÀgledande i denna studie.

Syfte: Syfte med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrarna stimulerar och frÀmjar elevernas lÀsförstÄelse.Teori: I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn lÀsförstÄelsestrategierna och Vygotskijs tÀnkande om den proximala zonen. Teorins fokus ligger pÄ den aktiva eleven som ska i arbetet med vuxna erövra kunskap som ligger utanför sin existerande kognitiva förmÄga.Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativa studier och observationer. Vi har intervjuat sex pedagoger i tvÄ olika kommuner och observerat dem under tvÄ veckor. Vid intervjuerna anvÀnde vi bandspelaren, skrev ner de svaren vi fÄtt samt analyserat dem. Resultat: Studiens resultat visar att respondenterna tycker att lÀsförstÄelse Àr en viktig del av lÀsinlÀrningsprocess och att de i sin undervisning anvÀnder olika metoder för att stimulera lÀsförstÄelseprocess hos sina elever.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare anvÀnder sig av skönlitteratur i undervisningen, vad de anser arbetet ger eleverna samt om det finns nÄgra hinder med det skönlitterÀra arbetet. I vÄr forskningsbakgrund tar vi upp olika forskares syn pÄ hur skönlitteratur pÄverkar barns kunskapsutveckling, för- och nackdelar med det skönlitterÀra arbetet samt vad kursplanerna sÀger. Det skönlitterÀra arbetet knyts samman med Vygotskijs och Langers teorier om lÀrande. För att uppnÄ syftet genomfördes intervjuer med nio mellanstadielÀrare pÄ skolor i södra Sverige.Samtliga lÀrare i vÄr undersökning anvÀnde sig av nÄgon form av skönlitteratur i undervisningen och flertalet tycker att det skönlitterÀra arbetet Àr viktigt eftersom det ger eleverna en djupare förstÄelse. Det mest framtrÀdande arbetssÀttet var tematiskt arbete samt att lÀrarna anvÀnde sig av skönlitteraturen som en del i arbetet med lÀs- och ord förstÄelse.

Arbetet beskriver mediepedagogik pÄ djupet, vad den bestÄr av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlÀrningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in pÄ Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lÀrare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lÀrande i centrum. Eleverna arbetar mestadels bÄde Àmnes- och Äldersintegrerat i grupper. De fÄr ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lÀrarna agerar likt bistÄende handledare och ger dem hjÀlp och vÀgledning om det behövs.

Syftet med studien var att undersöka om flash-cardstrÀning med datorprogrammet ?Hitta Ord? kan pÄverka elevernas ordavkodning i Är 1. Studiens syfte var ocksÄ att se om elevens koncentration och motivation under datorlÀstrÀningen förÀndrades och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Metod: PÄ vÄrterminen i Är 1 genomfördes lÀstestet H4 med 39 elever. Sju elever (tre flickor och fyra pojkar) valdes ut till flash-cardstrÀning med datorprogrammet Hitta Ord. Dessa elever hade en lÄngsam ordavkodning och behövde gÄ över till en mer ortografisk lÀsning.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och specialpedagog be-skriver barns sprÄkliga intresse pÄ förskolan, och hur pedagogerna medvetet arbetar med sprÄk i miljön för att stödja barns sprÄkutveckling i deras utvecklingzon med sÀrskilt fokus pÄ en jÀmstÀlld förskoleverksamhet. ? Hur beskriver pedagogerna pojkars respektive flickors sprÄkliga intresse pÄ förskolan? ? Hur beskriver pedagogerna ur ett genusperspektiv sitt arbete med barns sprÄk?? Hur kan pedagoger stödja och stimulera barns sprÄkliga lÀrande?Teori: SprÄkteori, genusteori och sociokulturell teori.Metod: Etnografisk ansats med deltagande observationer och samtalsliknande intervjuer med fyra förskollÀrare och en specialpedagog anvÀndes till studien. Studien anvÀnde en kvalitativ analys av data för att besvara frÄgorna. Resultat: I förskolan befinner sig barn och pedagoger stÀndigt i en social interaktion.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

Den hÀr uppsatsen har som syfte att studera klassrummets fysiska miljö som inlÀrningsmöjlighet för elever. Jag vill förstÄ hur elever upplever sitt klassrums fysiska miljö och hur det pÄverkar elevers olika lÀrstilar. Jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: tas det hÀnsyn till olika lÀrstilar i klassrummets utformning? För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Genom intervjuer hoppades jag kunna presentera elevers tankar om deras fysiska klassrumsmiljö.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund redogör vi för forskares Äsikter kring ettsprÄkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vÄr resultatanalys. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ÀrCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt somligger till grund för vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare pÄ olika sÀtt beskriversin undervisning i svenska som andrasprÄk.METOD: Vi anvÀnder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vÄr forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar pÄ ett sprÄkutvecklande sÀtt med hjÀlp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgÄngspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för mÄnga pedagoger pÄverkas av tidsbristdÀr alla elever inte fÄr den hjÀlp de Àr berÀttigade till..