ABSTRACTDet talas om livslÄngt lÀrande och att kunna lÀsa och skriva som ett verktyg för att möta det samhÀlle vi ska leva och verka i. FrÄgan kan stÀllas om vad det livslÄnga lÀrandet innebÀr och vad som krÀvs av skola och samhÀlle. BÄde internationella och nationella undersökningar visar att lÀs- och skrivkunskaper hos elever som gÄr i svensk skola Àr i en nedÄtgÄende spiral och minskar. Det finns all anledning att fundera pÄ varför det Àr sÄ och vad som mÄste göras för att vÀnda spiralen uppÄt sÄ att det ökar igen.Genom den hÀr kvalitativa undersökningen har mÄlet varit att belysa entreprenörskap och företagsamt lÀrande i relation till Àmnet svenska. Kan det vara ett verktyg som underlÀttar och som Àr en framkomlig vÀg till lÀs och skrivinlÀrning? Studien tar dels ett elevperspektiv och hur de ser pÄ pedagogen, arbetssÀttet, miljön, material och kamraterna.

I takt med att Kina spelar en allt viktigare roll i vÀrldsekonomi och politik, vill fler och fler mÀnniskor i hela vÀrlden lÀra sig kinesiska. Det kinesiska sprÄket har ett totalt annorlunda skriftsystem Àn vÀsterlÀndska sprÄk, vilket kan göra det mycket svÄrt för vÀsterlÀnningar. Hur kan inlÀrningen av kinesiska bli mer effektiv? Denna uppsats försöker utvÀrdera hur ett bloggpal projekt fungerar i inlÀrningen av kinesiska för svenska elever. MÄlet Àr att Ästadkomma ny kunskap i forskningen om inlÀrningen av kinesiska som frÀmmande sprÄk..

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

Sammandrag Syftet med detta examensarbete var att ta undersöka hur lÀrare resonerar kring höglÀsning i klassrummet samt hur de grundar sina val till den. UtifrÄn syftet har jag anvÀnt mig av tvÄ frÄgestÀllningar som har legat till grund för den kvalitativa intervjun som jag har genomfört med sex lÀrare. LÀrarna arbetade i förskoleklassen ? Är 5. Jag har dÀrefter transkriberat intervjuerna som spelades in pÄ band.

Margaretha Kareliusson (2009) Interaktion och sprÄkligt samspel mellan pedagog och flersprÄkiga barn i förskolan. En studie utifrÄn Vygotskijs sprÄkutvecklingsteori.Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva interaktionen och det sprÄkliga samspelet mellan pedagog och flersprÄkiga barn i förskolan. Dessutom Àr syftet att studera pÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning pedagogernas samspelsmönster med barnen kan tolkas sprÄkstödjande för flersprÄkiga barn i förskolan utifrÄn Vygotskijs sprÄkutvecklingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologi, samt modern forskning.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv som innebÀr att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap. Lev Vygotskijs (1896-1934) sprÄkutvecklingsteori har anvÀnds som grund till detta arbete. Han menar att barns sprÄkutveckling sker i samspel med sin omgivning, allt hÀnger samman och pÄverkar varandra i ett komplext system.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av en enkÀtundersökning pÄ tre förskolor pÄ tre olika orter lyfta fram vad förÀldrarna till barnen i undersökningen tycker om sina smÄ barns datorspelande, hur mycket barnen spelar eller vill spela och om det finns restriktioner, om barnen spelar ensamt eller tillsammans med nÄgon och vilka spel som förÀldrarna helst ser att barnen spelar och vilka som Àr barnens favoritspel. UtifrÄn detta resultat analyseras de datorspel som framkommit som barnens favoriter. De spel som framtrÀder som mest populÀra bland barnen och vad barnen tycker Àr roligast med datorn sÀtts sedan i relation till förÀldrarnas synpunkter och avsikter.Undersökningens utgÄngspunkter Àr förÀldrarnas tankar kring sina barns datorspelaktiviteter, barns val av datorspel och dessa datorspels utformning nÀr det gÀller spelaktiviteter och form. Jag knyter i undersökningen an till socialkonstruktivismens teorier om hur man tillgodogör sig kunskap, erfarenheter och olika nya förmÄgor. Jag undersöker de spel, som framkommit som barnens favoritspel, utifrÄn teorier om lek, lÀrande, lÀrande leksaker och lÀrande genom lek samt kopplar dem till teorier om hjÀrnans utveckling och Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen.Genom enkÀtundersökningen framgÄr att förÀldrarna genomgÄende vill att barnen ska spela lÀrande och utvecklande spel och att barnen spelar ensamma eller tillsammans med ett syskon eller en förÀlder.

Syftet med detta arbete var att underso?ka allma?nhetens attityd till anva?ndning av receptfria sma?rtstillande la?kemedel. Som metod anva?ndes en na?tbaserad enka?tunderso?kning. La?nken till enka?ten marknadsfo?rdes via Facebook och via utskick till de na?rmaste va?nnerna.

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras förÀldrar och vad förÀldrar gör hemma för att stödja och stÀrka sitt barns sprÄkutveckling. Dessutom vart förÀldrar vÀnder sig för att hÀmta information om sitt barns sprÄkutveckling och med sin eventuella oro. HÀr ges Àven en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebÀra för ett barns sprÄkutveckling. Uppsatsen bestÄr av litteraturstudier om barns sprÄkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess förÀldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns sprÄkutveckling och dÄ frÀmst deras syn pÄ vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med sprÄkutveckling och lÀsförstÄelse tillsammans med höglÀsning. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur beskriver och motiverar lÀrare sitt arbete med höglÀsning?Vilka arbetssÀtt anvÀnds för att förstÀrka höglÀsningens effekt pÄ elevernas sprÄkutveckling?Hur arbetar lÀrare sÄ att elevernas lÀsförstÄelse gynnas tillsammans med höglÀsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med höglÀsning Ät mellan Ärskurs 1 och Ärskurs 3 i just de hÀr skolorna? I sÄ fall hur?Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt som har besvarats av 50 lÀrare och intervjuer med fem lÀrare som arbetar i Ärskurs 1 och Ärskurs 3. Studien utgÄr fyra teorianknytningar och dessa Àr Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lÀsstrategier. Resultatet av studien visar att lÀrarna beskriver höglÀsning som ett positiv arbetssÀtt som utvecklar elevernas sprÄkkunskaper och lÀsförstÄelse.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med sprÄkutveckling och lÀsförstÄelse tillsammans med höglÀsning. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur beskriver och motiverar lÀrare sitt arbete med höglÀsning?Vilka arbetssÀtt anvÀnds för att förstÀrka höglÀsningens effekt pÄ elevernas sprÄkutveckling?Hur arbetar lÀrare sÄ att elevernas lÀsförstÄelse gynnas tillsammans med höglÀsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med höglÀsning Ät mellan Ärskurs 1 och Ärskurs 3 i just de hÀr skolorna? I sÄ fall hur?Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt som har besvarats av 50 lÀrare och intervjuer med fem lÀrare som arbetar i Ärskurs 1 och Ärskurs 3. Studien utgÄr fyra teorianknytningar och dessa Àr Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lÀsstrategier. Resultatet av studien visar att lÀrarna beskriver höglÀsning som ett positiv arbetssÀtt som utvecklar elevernas sprÄkkunskaper och lÀsförstÄelse.

LUS Àr en förkortning för lÀsutvecklingsschema, vilket Àr ett koncept som skolor i hela eller delar av kommuner anvÀnder sig av, för att fÄ en överblick pÄ elevernas lÀsförmÄga.Syftet med denna C-uppsats Àr att analysera huruvida LUS Àr ett relevant och anvÀndbart instrument i dagens högstadieskola, vad gÀller arbetet med elevers lÀsutveckling.Min undersökning innehÄller dels en teoretisk del som bygger pÄ LUS egen forskning, dels en praktisk del som grundar sig pÄ tre kvalitativa lÀrarintervjuer. Resultatet av min undersökning visar att LUS bygger pÄ sociokulturella tankegÄngar, dÀr ? trots en kompetensteoretisk uppbyggnad ? den individuella lÀsupplevelsen stÄr i fokus och den optimala lÀsningen anses vara den som ligger inom lÀsarens nÀrmaste utvecklingszon. LUS relevans pÄ högstadiet Àr dock mest befogat som en tydliggörande mall av lÀskompetenser, för uppsÀttande av delmÄl i ÄtgÀrdsprogram för de elever som inte nÄr upp till kursplanens mÄl. För de elever som ÄldersmÀssigt följer den utveckling lÀsutvecklingsschemat mÄlar upp, kÀnns LUS överflödigt pÄ högstadiet..

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga förĂ€ldrar utifrĂ„n egna erfarenheter har upplevt sin skolgĂ„ng men Ă€ven hur ett Ă„terupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras pĂ„ elevernas egna livsberĂ€ttelser dĂ€r inte bara de direkt studierelaterade frĂ„gorna berörts, utan ocksĂ„ en del allmĂ€nmĂ€nskliga/sociala aspekter. Även tvĂ„ professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvĂ€gledare. Bemötandet frĂ„n skolans professionella har framstĂ„tt som viktigt eftersom detta pĂ„verkar elevernas sjĂ€lvbild och hĂ€rigenom ocksĂ„ elevens förutsĂ€ttningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhĂ€llets övriga insatser Ă€r mycket viktiga nĂ€r det handlar om att uppmĂ€rksamma denna elevgrupp och att erbjuda det sĂ€rskilda stöd den kan behöva..

BAKGRUND:Ute i verksamheten kan man se att pedagogiken ofta utgÄr frÄn Vygotskijs sprÄksyn, vilkenhandlar om att eleverna lÀr sig bÀst nÀr de sjÀlva Àr aktiva. Detta har sin grund i detsociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, som betonar att lÀrandet sker i samspel med andramÀnniskor. Vygotskijs teori visar sig pÄ olika sÀtt ute i verksamheten. Exempelvis belysesdenna nÀr pedagoger pratar om att lÀsningen mÄste vara meningsfull och engagerande, samtatt eleverna bör marineras i lÀsning. Den visar sig ocksÄ i olika lÀsmetoder, som fÄr framdenna meningsfullhet.

The aim of the study was from preschool teachers perspective to describe, analyz and understand how teachers in preschool works with children in special needs in image and drama. I have done eights interviews with preschool teachers. From a theoretical base, i use the Nilholms perspectives. I have also Antonovsky and Vygotskijs perspectives. The resultat showed that the majority of preschool teachers have see that image and drama has a great significance over childrens learning in preschool..

I denna studie undersöks hur nÄgra före detta IVIK?elever har lyckats med sina gymnasiestudier pÄ ett treÄrigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, tvÄ flickor som lÀser sitt andra Är och tvÄ pojkar som lÀser sitt tredje och sista Är. Viktigt att pÄpeka Àr att de elever som intervjuats i denna studie Àr mycket ambitiösa och mÄlmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier Àr omöjligt att dra nÄgra generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats vÀl med sina valda programstudier.