Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur surfplattan anvÀnds som redskap i undervisningen inom gymnasiesÀrskolans individuella program.Centrala frÄgestÀllningar Àr: ? I vilka sammanhang anvÀnds surfplattor?? Vad leder anvÀndandet till?? AnvÀnds surfplattan som ett redskap för att nÄ mÄlen i den övergripande lÀroplanen samt mÄlen inom ÀmnesomrÄdet SprÄk och kommunikation? I sÄ fall hur?? Vilka möjligheter och hinder beskrivs?Teori: Studien behandlar frÄgestÀllningar gÀllande lÀrande i en pedagogisk skolpraktik dÀr jag undersöker hur elever och pedagoger samspelar med det externa redskapet surfplatta. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vars grundlÀggande teori stödjer uppfattningen av att lÀrande och utveckling sker i samspel mellan individer och miljö genom de olika intellektuella och fysiska redskap vi besitter i den kontext vi befinner oss i. Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Vygotskijs teorier om tÀnkande och sprÄk och har utvecklats vidare av olika forskare, dÀribland SÀljö som lyfter fram samspelet mellan individer och dess olika redskap, artefakter som anvÀnds för lÀrande, tÀnkande och handlande. I denna studie lÀggs fokus pÄ pedagogers och elevers anvÀndande av surfplattan som digitalt redskap, under hela skoldagen.Metod: Studien Àr utförd med kvalitativ inriktning som metod med inspiration av den etnografiska ansatsen i komprimerad form.

Den hÀr undersökningen prövar vÀrdet av ett informellt lÀrande i bild och formgivning. Syftet har varit att undersöka fritidens informella lÀrande i ett skapande arbete. Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningen: Vilka processer blir synliga i det informella lÀrandet, dÀr tonvikten lÀggs pÄ att vi skapar, snarare Àn hur, vad och varför vi skapar - inom gruppen, hos individen, och mellan pedagog och deltagare?Den informella lÀrandemiljön har iscensatts med hjÀlp av ett förutbestÀmt ramverk dÀr tyngdpunkten har lagts pÄ skapandet som handling bÄde individuellt och i grupp och dÀr en fokusering pÄ delaktighet varit styrande. Min utgÄngspunkt var att deltagarna skulle uppleva workshopen som en ?frizon? snarare Àn som nÄgot som tillhörde ett visst specifikt Àmne med specifika krav pÄ teknik, analys och resultat.Undersökningen har bestÄtt av ett etnografiskt fÀltarbete som utförts genom en praktisk workshop dÀr pedagogen tillsammans med besökarna pÄ en fritidsgÄrd har skapat ett lapptÀcke.

Syfte: Syftet med min undersökning var att pröva en undervisningsmodell som utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och med hjÀlp av scaffolds, stöttning i form av lÀrarstöd samt samarbete mellan eleverna, arbeta med en skönlitterÀr bok genom höglÀsning. Jag ville undersöka vilka effekter nÀr det gÀller lÀsförstÄelse som kunde utlÀsas utifrÄn en sÄdan undervisningsmodell. De aspekter av lÀsförstÄelse jag ville undersöka var förmÄgan att samtala om och reflektera över texten, förstÄ orsakssammanhang och dra slutsatser, stÀlla frÄgor till texten samt att sammanfatta textens viktigaste tankar. Jag ville ocksÄ se vilka effekter pÄ elevernas attityd till den lÀsta boken som denna undervisning gav. Teori: Undersökningens utgÄngspunkt var lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

Abdulkarim Ismail, Amna & FellnÀs, Ingela (2014). SprÄkstörning i ett flersprÄkigt perspektiv. En fallstudie. Language impairment in a multilingual perspective. A case study.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares syn pÄ en inkluderande undervisning i idrott och hÀlsa och om uppfattningen kring inkludering var likvÀrdig eller skiljde sig Ät.Hur arbetar lÀrare med inkluderande undervisning i idrott och hÀlsa?Vilka möjligheter och svÄrigheter finns i en inkluderande undervisning inom idrott och hÀlsa?Vilka tidigare erfarenheter finns i samband med inkluderande undervisningen inom idrott och hÀlsa?Metod Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn tre skolor i Stockholm deltog i studien. Urvalet grundade sig i ett snöbolls- och bekvÀmlighetsurval. Studien utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnde sig utav Lev Vygotskijs teoretiska tÀnkande om lÀrande och utveckling.Resultat LÀrarna i denna studie hade en relativt likvÀrdig syn om uppfattning kring inkludering och att eleverna och deras behov skulle vara i fokus.

Stadsbarn har idag pÄ grund av trafik och andra hot en begrÀnsad utomhusarena att vistas pÄ. SkolgÄrdar fyller dÀrför en viktig funktion och det Àr viktigt att dess utformning gynnar alla barns behov av aktiviteter och utveckling. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vilken roll skolgÄrdens utformning har för elevernas val av aktiviteter. Undersökningen gjordes delvis ur ett genusperspektiv. FrÄgestÀllningarna under arbetets gÄng var: Hur ser skolgÄrdsmiljön ut? Hur utnyttjar eleverna skolgÄrdsmiljön i sina aktiviteter? Vilka aktiviteter Àgnar sig eleverna Ät pÄ skolgÄrden? Finns det platser och aktiviteter pÄ skolgÄrden som Àr genusfria/ genusbundna? Som teoretisk ram valde vi att utgÄ frÀmst frÄn Lev S Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori dÀr leken lyfts fram som en kÀlla till utveckling samt Johan Asplunds forskning kring miljö och platsidentitet.

Att vara empatisk innebĂ€r att vara medveten om andra mĂ€nniskors kĂ€nslor och att handla efter dessa. Vissa forskare anser att denna intelligens Ă€r medfödd, men att den som andra intelligenser mĂ„ste trĂ€nas för att utvecklas (Smith 2006; Hoffman 2000) Enligt LĂ€roplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) ska empatiarbete finnas med i den dagliga verksamheten, genom att arbetsmetoder som frĂ€mjar förmĂ„ga till inlevelse och medkĂ€nsla med andra inkluderas.Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur förskolepersonal kan ta del av metoder som stöds av forskning, för att stĂ€rka och uppmuntra barns empatiska handlingar och utveckla dem. Flera forskare och författare anser att verksamma metoder i detta arbete Ă€r vuxnas nĂ€rvaro och förhĂ„llningssĂ€tt, hur/att barn fĂ„r anvĂ€nda kĂ€nslor och blir bekrĂ€ftade i dessa samt hur empatiska handlingar uppmĂ€rksammas i vardagen (Niss, Hindgren och Westin 2007; Öhman 2003). Genom att systematiskt tillĂ€mpa det vĂ€sentliga i sĂ„dana metoder i en smĂ„barnsgrupp under sex mĂ„nader, har jag följt och observerat vad de haft för inverkan pĂ„ barnens empatiska förmĂ„ga.Observationerna i arbetet Ă€r uppdelade i tvĂ„ delar. Första delen visar exempel pĂ„ spontana empatiska handlingar hos barnen.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka möjligheter och dilemman som uppstÄr nÀr tre lÀrare medierar begrepp i matematik med hjÀlp av olika artefakter. Syftet Àr ocksÄ att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslÀrande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman nÀr lÀrare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie bÄde verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lÀrare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess anvÀndes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses anvÀndandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

Syfte: Skolverket ? KK-stiftelsen - Myndigheten för skolutveckling etc., har genomfört flera undersökningar och rapporter de senaste tvÄ senaste decennierna om datorer och IT. Dessa Àr givetvis vÀrdefulla för skolutveckling i allmÀnhet och för den enskilde inom skolomrÄdet för reflektion över sin egen praxis. Syftet med min undersökning har ett praktiskt intresse. Jag vill fÄnga in ungdomars uppfattningar om datorkunskap/ IT i perspektivet, dÄ ? nu - sedan.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur personalen arbetar frĂ€mjande och förebyggande med barns sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehĂ„llet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen frĂ€mjande och förebyggande runt sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgĂ„ngspunkt frĂ„n en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet lĂ€ggs tyngdpunkten pĂ„ att lĂ€rande och utveckling sker i samspel mellan mĂ€nniskor i det sammanhang och den sociokulturella miljö dĂ€r individen ingĂ„r.

SyfteEtt av syftena med beskriven studie Àr att undersöka om och hur lÀsförmÄgan pÄ en skola sjunkit. Ett annat syfte Àr att undersöka vad detta fÄtt och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar pÄ de pedagogiska konsekvenserna. TeoriUppsatsens undersökning utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av SÀljös och Vygotskijs teorier om lÀrande, det vill sÀga lÀrande i det inlÀrningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers lÀsförmÄga förÀndras, förÀndras ocksÄ den sociala miljö som karaktÀriserar inlÀrningsklimatet.

Syfte: Syftet med mitt arbete var att undersöka vad Reggio Emilia-filosofin sĂ€ger om barn med sĂ€rskilda rĂ€ttigheter samt att fĂ„ en bild av hur Reggio Emilia-filosofin tillĂ€mpas i pedagogernas respektive verksamheter.Teori: Studien grundade sig pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen om och hur Reggio Emilia som pedagogisk filosofi lĂ€mpar sig för barn med sĂ€rskilda rĂ€ttigheter. En utgĂ„ngspunkt var att tillĂ€mpning av Reggio Emilia-filosofin bör ligga vĂ€l i linje med lĂ€roplanens vĂ€rdegrund för förskolan samt synsĂ€tt och med det sociokulturella perspektivet pĂ„ lĂ€rande och utveckling. Barsotti (1997), Jonstoj och Tolgraven (2001) samt Åberg och Lenz -Taguchi (2006) har presenterat tankar och teorier i litteratur som legat till grund för denna studie. För de mer teoretiska utgĂ„ngspunkterna har SĂ€ljö (2009) samt tolkningar av BrĂ„ten (1998) om Vygotskijs teorier varit viktiga fakta och inspirationskĂ€llor. NĂ„gra centrala begrepp som jag valde att koncentrera mig pĂ„ inom teorin var sprĂ„k och kommunikation.Metod: Jag anvĂ€nde mig av en kvalitativ intervjuundersökning för att fĂ„ en bild av tjugo aktiva pedagogers förhĂ„llningsĂ€tt runt Reggio Emilia-filosofin och hur den tar sig uttryck i den vardagliga verksamheten.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

I GY11 finns en stark betoning pÄ entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande. ?entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela utbildningsystemet stÄr det i förordet till Strategi för entreprenörskap inom utbildningsomrÄdet publicerad av Regeringskansliet 2009. Det nya styrdokumentet trÀdde i kraft hösten 2011 och med anledning av det Àr det intressant att undersöka hur entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande realiseras i GY11.Syfte: Arbetet syftar till att belysa rektorers och lÀrares förstÄelse för regeringens riktlinjer om entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande och hur de omsÀtter sin förstÄelse i praktiken.Teori: Det teoretiska stÀllningstagandet bestÄr av tre utgÄngspunkter. Den första Àr Sandberg och Targamma (1998) vilka förordar förstÄelsebaserad kompetensförnyelse.