Vi har undersökt vad det Àr för skillnad mellan kommunal förskoleverksamhet och montessoriförskoleverksamhet i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har undersökt hur förskolelÀrarna förhÄller sig till den nya reviderade lÀroplanen 2010 nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning. Det vi har kommit fram till Àr att det finns en del skillnader mellan förskolorna och hur pedagogerna arbetar med sprÄket och den reviderade lÀroplanen. UtifrÄn vÄra enkÀtfrÄgor kom vi fram till lite olika svar pÄ vÄra frÄgor pÄ grund av att alla pedagoger inte svarat sÄ utförligt som vi hade önskat för att fÄ en sÄ rÀttvis jÀmförelse som möjligt mellan de olika förskoleverksamheterna. Vi kan i alla fall se att alla pÄ bÄde kommunal- och montessoriförskoleverksamhet har arbetat mycket med implementeringen av den nya lÀroplanen genom att göra en analys utifrÄn de olika diskussionsforum som de haft pÄ respektive förskolor. Vi ser dock att de kommunala förskolorna har synliggjort den reviderade Lpfö 98 pÄ ett mer synligt sÀtt bÄde för sig sjÀlva, barnen och för förÀldrarna i verksamheten utifrÄn de svaren vi fÄtt pÄ enkÀtfrÄgorna. Det har framkommit hur viktigt det Àr att arbeta med sprÄklig medvetenhet redan i tidig Älder för att barnen ska fÄ en bra start i skolan.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Abstract Titel: Hur kan pedagoger stÀrka och stimulera barns sprÄkutveckling i förskolan? Författare: Malin Cronvall Weberg Bakgrund: Den pedagogiska verksamheten skall genomföras sÄ att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lÀrande. Miljön skall vara öppen, innehÄllsrik och inbjudande. Verksamheten skall frÀmja leken, kreativiteten och det lustfyllda lÀrandet samt ta tillvara pÄ och stÀrka barnets intresse för att erövra nya erfarenheter, kunskaper och fÀrdigheter. (LÀrarförbundet, 2002:30) Genom denna undersökning Àmnar jag skapa en bredare och djupare kunskap kring hur pedagoger kan hjÀlpa barn i olika situationer att erövra sprÄket pÄ ett sÄ enkelt och roligt sÀtt som möjligt.

Bakgrund: Att vara en god skribent Àr en förutsÀttning för att verka i dagens samhÀlle. Det ligger pÄ skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en sÀkerhet i skriftsprÄket. Synen pÄ skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus pÄ att elever i de tidiga skolÄren ska skriva med flöde, dÀr skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som pÄverkar elevers skrivlÀrande Àr den sprÄksyn lÀrare har med sig och det bemötande elever fÄr av lÀrare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolÄren, Àr gynnsam för elevers skrivkunskaper.

SammanfattningI egenskap av Pim examinator harjag i min uppsats studerat hur pedagogerna omsÀtter sina Pim kunskaper i praktiken.  Jag har utgÄtt frÄn tanken, att pedagogerna har fÄtt gedigna kunskaper i att anvÀnda IT tekniken i kommunikation och arbetssÀtt under sin utbildning i Skolverkets Praktiskt IT- och mediekompetens.  Utbildningen Àr ett praktexempel pÄ hur man organiserar lÀrandet som Àr oberoende av tid och plats!För att fÄ reda pÄ vad som hÀnder i praktiken, har jag tittat pÄ sex pedagogers inlÀmnade Pim3 uppgifter Mitt pedagogiska minne samt enkÀtsvar. EnkÀtfrÄgor gav direkta svar pÄ frÄgor som kategoriserats med hjÀlp av Dr Puenteduras SAMR - modell och Jan Hyléns rapport om Digitalisering av skolan.Pim utbildningarna genomsyras av Vygotskijs tankar om lÀrandet sÄsom Lgr11 och dÀrför presenterar jag teorin och sambandet mellan den och Pim3 uppgiften.Som analysverktyg har jag anvÀnt Dr Puenteduras SAMR - modell. Modellen beskriver utvecklingen i IT- anvÀndandet i fyra steg frÄn lÀgsta nivÄn S, A, M och R till högsta nivÄn.   Jag har definierat sambandet mellan Pim1, Pim2 och Pim3 uppgifterna i Skolverkets utbildning i IT- och mediekompetens och Dr Puenteduras SAMR ? modell.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur textillÀrare upplever att den yttre miljön i textilslöjdsalen kan pÄverka den kreativa processen hos eleverna och hur slöjdsalen i sÄ fall kan utformas. Studien bygger pÄ intervjuer med fem textillÀrare som Àr eller har varit verksamma inom grundskolan i Àmnet textilslöjd.Det teoretiska forskningsperspektiv som studien utgÄr ifrÄn i huvudsak Àr den sociokulturella teorin som bygger pÄ Lev Vygotskijs tankar och forskning. Vidare har perspektiv frÄn ramfaktorteorin tagits i beaktande. Studien visar att alla de intervjuade textillÀrarna menar att ytorna i textilslöjdsalen, det vill sÀga bÄde golvytor, vÀggytor, bordsytor och förvaringsytor ska vara tillrÀckligt stora för att de ska kunna rymma de innehÄllsmÀssiga bestÄndsdelar som textillÀrarna anser behövs för att stimulera elevernas kreativitetsutveckling. TextillÀrarna menar att eleverna ska ha ordentligt med arbetsytor nÀr de arbetar och att elevernas pÄgÄende arbeten ska kunna förvaras i tillrÀckligt stora förvaringsutrymmen i textilslöjdsalen.

Sammanfattning Petrovic, Lidija (2013). SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer. Language impairment, communication and learning. A study of a student with SLI in two school environments.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Sammanfattning Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: SpeciallĂ€rarprogrammet, SLPHAH12 NivĂ„: Avancerad nivĂ„ Termin/Ă„r: Vt/2015 Titel: En hjĂ€lpande hand ? Elevers uppfattningar om en strategimodell vid textuppgifter i matematik Författare: Anna Egard Bengtsson och Åsa Lindskog Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Therese Vincenti Malmgren Nyckelord: LĂ€sstrategier, Matematik, Mathematic literacy, Problemlösningsstrategier, Textuppgifter ProblemomrĂ„de UtgĂ„ngspunkten i vĂ„r studie Ă€r de nedĂ„tgĂ„ende lĂ€s- och matematikresultaten i svensk skola. I Lgr11 finns problemlösning nĂ€mnd bĂ„de som en förmĂ„ga att utveckla och som ett centralt innehĂ„ll i matematik, men dagens matematikundervisning utgĂ„r i alltför hög grad frĂ„n enskilt rĂ€knande i lĂ€roboken. För att utveckla elevers förstĂ„else i textuppgifter behövs, enligt oss, bĂ„de sprĂ„ket och matematiken lyftas fram i undervisningen och för detta behövs strukturerade problemlösningsstrategier. Syfte och preciserade frĂ„gor Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ elevernas uppfattningar om strategier vid textuppgifter i matematik. Vi har utvecklat en modell som pĂ„ ett enkelt och strukturerat sĂ€tt stödjer eleverna nĂ€r de arbetar med textuppgifter.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde För elever med funktionsnedsÀttningar Àr behovet av informations- och kommunikationsteknik mÄnga gÄnger störst och ibland Àven en förutsÀttning för att eleverna ska nÄ mÄlen i sin utbildning. LÀrare i grundsÀrskolan arbetar mycket med att finna lÀmpliga redskap och metoder som leder till lÀrande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgÀnglig. Surfplattan har fÄtt ett genombrott i den svenska skolan. DÄ den anses ge eleverna nya förutsÀttningar till lÀrande och utveckling, medför detta att elever inom grundsÀrskolan fÄr nya möjligheter att utforska och utmana sitt lÀrande.

Syftet: Àr att ta reda pÄ nÄgra elevers upplevelser och erfarenheter av specialpedagogiska insatser de har haft över tid. I relation till vad och hur det har haft betydelse och pÄverkat deras sjÀlvbild, lust, motivation och tilltro till sitt egna lÀrande. Samt vad och hur de upplevt och erfarit att deras relation till förÀldrar, lÀrare och kamrater pÄverkat och haft betydelse för deras sjÀlvbild, lust, motivation och tilltro till sitt egna lÀrande. Teori: Den teoretiska ramen utgÄr frÄn Vygotskijs kulturhistoriska skola, av hans dialektiska mÀnniskosyn dÀr mÀnniskan ses sprungen ur sin kulturhistoriska tid. Verkligheten ur detta perspektiv ses vara socialt konstruerad.

BrĂ€dde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frĂ„gor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). SpeciallĂ€rarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola. ProblemomrĂ„de BĂ„de internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försĂ€mrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare Ă€r eniga om att elevernas problemlösningsförmĂ„ga mĂ„ste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson frĂ„n högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frĂ„gor i matematik.

Denna studies avsikt Àr att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhÀllsvetenskapsprogrammet pÄ en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till ÄtgÀrder av identifierade problem. Rektor och matematiklÀrarna pÄ den skola studien genomfördes önskade att nÄgon med utifrÄnperspektiv skulle hjÀlpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de tvÄ obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med pÄ lektioner och försöka identifiera faktorer, nÄgot som jag kom att kalla ?bromsfaktorer?, och utifrÄn dem föreslÄ ÄtgÀrder.