Syftet med detta arbete har varit att undersöka nÄgra utvalda pedagogers förestÀllning hur musik och rytmik pÄverkar barns sprÄkutveckling. Till syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgor : Vilka förestÀllningar har pedagoger kring hur barns sprÄkutveckling pÄverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I vÄra intervjuer gjorde vÄra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen anvÀnder musik och rytmik i sin verksamhet. VÄrt resultat visar pÄ vikten av att man som pedagog kÀnner sig trygg med att anvÀnda musik som ett sprÄkutvecklande verktyg..

Syftet med denna studie var att undersöka om barn Àr sÄ djupt rotade i traditionella genusmönster som samhÀllet och tidigare forskning vill pÄstÄ. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck frÄn syskon pÄverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i Är F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrÄn den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick frÄn bilder, tvÄ genustraditionella, en genusneutral samt tvÄ manipulerade bilder.

Ett av förskolans uppdrag Àr att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sprÄket Àr en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmÄlstrÀnare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras sprÄkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frÄgestÀllningar: Hur lÀgger modersmÄlstrÀnarna upp modersmÄlsundervisningen i förskolan för att frÀmja barnens sprÄkutveckling? Vad Àr det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Undersökningen grundas pÄ en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet fÄr vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmÄl Àn svenska.

Syftet med vÄrt arbete var att besvara frÄgan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhÄllande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfÀllen under vÄr utbildning, men endast i teorin. Vi ville dÀrför ta reda pÄ hur man ser pÄ detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade tvÄ skolkuratorer och en anstÀlld frÄn GrÀnsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemomrÄden som framkommit i materialet.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur 6-Äringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgÄtt frÄn forskningsfrÄgan: Hur talar 6-Äringar om reklam? Tidigare forskning har visat pÄ att barn kan pÄverkas bÄde positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse Àr traumatiskt och förenat med lidande hos sÄvÀl barn som förÀldrar. En sjuksköterska behöver ha en grundlÀggande förstÄelse för förÀldrarnas och barnets situation, dÄ bristande kunskap kan ge upphov till vÄrdlidande. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan tillgodose barn och förÀldrars behov för att förhindra vÄrdlidande under barnets sjukhusvistelse. Metod: En litteraturbaserad studie baserad pÄ tio kvalitativa artiklar med en kvalitativ analys för att skapa en ny helhet. Resultat: Resultatet presenteras under tvÄ domÀner: Barns behov och FörÀldrars behov. Barns behov Àr indelat i följande kategorier: Kontroll över sitt liv, Trygghet samt VÀlbefinnande. FörÀldrarnas behov Àr indelade i kategorierna Medverkan, Förtroende för vÄrdpersonalen samt Stöd. Varje kategori omfattar tvÄ underkategorier. Slutsats: Ett barns sjukhusvistelse skapar behov hos bÄde barn och förÀldrar.

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhÄllningssÀtt dÀr man ser barnen som kompetent och utforskande. Det Àr viktigt att skapa en tillgÀnglig och tillÄtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och sjÀlvstÀndighet. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka olika förskollÀrares beskrivningar av den pedagogiska miljön pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en vÀl utformad miljö, barns utveckling och lÀrande enligt förskollÀrare. Vi har valt att basera vÄr studie pÄ att intervjua sex olika förskollÀrare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att anvÀnda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi ocksÄ genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute pÄ skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn pÄ fenomenet mobbning. HÀr lyfter vi Àven fram fyra olika perspektiv som vi anvÀnder i vÄrt analysarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstÄr och hur man kan stÀvja det. Barns perspektiv Àr betydelsefullt i vÄrt arbete dÄ det Àr barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vÄr studie.Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats dÀr vi intervjuade Ätta grupper med tre tioÄriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkÀt innehÄllande tre frÄgor.

Uppsatsens syfte Àr att studera barns lek med avseende pÄ kommunikation och samspel. Vi vill Àven undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsÀtt pÄ kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Studien Àr gjord i en förskoleklass med Ätta stycken barn dÀr videoobservation och fÀltanteckningar har anvÀnts som en kvalitativ metod.

Syfte: Studiens syfte Àr att synliggöra hur pedagoger i förskoleklassen hanterar utmaningen att möta barns olikheter inom ramen för en skola för alla. Syftet Àr ocksÄ att ge kunskaper om hur specialpedagoger kan stötta pedagoger i arbetet med att utforma en verksamhet som möter varje barn utifrÄn sina förutsÀttningar och i synnerhet de barn som uppvisar svÄrigheter. De frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr: Hur ser pedagogerna pÄ möjligheten att möta barns olika behov i förskoleklassen? Vilka svÄrigheter upplever pedagogerna i arbetet med att möta barns olikheter? Hur utformar pedagogerna verksamheten i syfte att möta barns olikheter? Vilka förvÀntningar och önskemÄl har pedagogerna pÄ specialpedagogens arbete med att stötta dem i arbetet med att möta barns olikheter? Teori: Den fenomenologiska livsvÀrldsansatsen har anvÀnts för att fÄnga pedagogernas livsvÀrldar i det kontext som förskoleklassens regionala livsvÀrld utgör. I livsvÀrldsansatsen gÀller att med en öppenhet studera fenomen.

BAKGRUND:Det Àr samhÀllets normer, vÀrderingar och förvÀntningar som pÄverkar synen pÄ könet. Som pedagog har m en stor inverkan pÄ barns framtida syn och utveckling gÀllande könroller.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrÄn ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrÄn ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer som Àr en kvalitativ undersöknings metod. VÄrt intresse Àr att fÄ en inblick i pedagogernas tankar och Äsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de Àr medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker dÄ samhÀllet bestÄr av normer och vÀrderingar. De Àr medvetna om att de Àr med och pÄverkar barns roll gÀllande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter Àr roligt och lÀrorikt men att de finns för lite tid till att utföra det..

Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolÄr fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, vÀlmÄende och hur den frÀmjar inlÀrning och koncentration. Genom litteraturen belyses Àven hur viktig skolans instÀllning Àr, och vilka faktorer i skolan som pÄverkar elevernas motoriska utveckling.I arbetet har en enkÀtundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolÄr fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas instÀllning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansÄg att det var roligt att röra pÄ sig och insÄg att rörelse bidrar till att de mÄr bÀttre..

Studien ska ge lÀsaren en inblick i hur förÀldrarnas uppfattning Àr kring den fria leken och lÀrande. Nyfikenheten kring lek och lÀrande vÀcktes dÄ kunskapsmÄlen i den nya reviderade lÀroplanen för förskolan har tagit överhand. Begreppet kunskap förekommer betydligt fler gÄnger Àn begreppet lek. StÀmmer synen att den fria leken Àr ett tidsfördriv eller finns det nÄgon koppling mellan lek och lÀrande? Syftet med arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förÀldrar till barn pÄ förskolan ser pÄ den fria lekens betydelse för lÀrande. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr empirin samlades in genom att förÀldrarna fÄr svara pÄ ett frÄgeformulÀr.

Sex ? och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom Ärens gÄng haft olika syften och utföranden. I den hÀr uppsatsen ligger fokus pÄ hur lÄg- och mellanstadielÀrare hanterar frÄgor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv dÀr lÀrares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras pÄ intervjuer med just lÄg- och mellanstadielÀrare dÀr jag i analysen har sökt efter Äterkommande mönster i svaren.

Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjusamtal och enkÀter fÄ ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, sÄvÀl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet bestÄr av 95 enkÀtsvar samt information frÄn intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan Ätta och tretton Är.Studien vilar pÄ en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgÄngspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundlÀggande utgÄngspunkt. Vidare vilar studien pÄ tankegÄngar frÄn den s.k.