Sedan FN:s konvention om barns rÀttigheter har barns inflytande och delaktighet i samhÀllsplaneringen stÀrkts i de frÄgor som rör barnet. Konventionen hÀvdar att det Àr barnens rÀtt att bilda och uttrycka sina egna Äsikter samt att dessa ska respekteras och tas pÄ allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att barns deltagande Àr ovÀrderligt i de frÄgor som berör dem men att projekt sÀllan vet hur man ska gÄ tillvÀga för att lyckas uppnÄ ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus pÄ vad barnen kan tillföra samt varför det Àr viktigt med barnperspektivet.  Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvÀgagÄngssÀtt dÀr barnen fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin nÀrmiljö pÄ ett varierat och kreativt sÀtt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv Àr komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan Ästadkommas utan barnen.

Genom en intervjustudie med tre fÀder granskas berÀttelser om ojÀmstÀllt förÀldraskap och marginaliserat faderskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka diskurser och normer som fÄr betydelse för (heterosexuella) fÀder som separerat frÄn, eller aldrig haft en relation med, sina barns mödrar. Studien Àmnar titta pÄ fÀdernas upplevelser av att nedvÀrderas i relation till sina barns mödrar, hur de upplever mödrarnas position, samt vilka faktorer och aktörer som fÄtt betydelse för utformandet av deras förÀldraskap. En narrativ diskursanalys av informanternas berÀttelser, i kombination med tillÀmpandet av teorier om andrafiering, synliggör effekterna av de normer och diskurser som möjliggör konstruktioner av fÀder som den Andre förÀldern. Undersökningen visar att dominanta diskursiva praktiker innebÀr ett skillnadsgörande av kvinnligt respektive manligt förÀldraskap, dÀr modern skapas som norm och fadern som den Andre.

Denna uppsats handlar om Ätta helt vanliga barn och deras helt vanliga mammor ur medelklassen och om hur barnens kontakt med papporna ser ut efter att förÀldrarna gÄtt skilda vÀgar. Uppsatsens syfte Àr att fÄ kunskap om och en förstÄelse för hur barnen uppfattar kontakten med sina pappor. Uppsatsens tre frÄgestÀllningar Àr sÄlunda: 1).Vad sÀger de intervjuade barnen om umgÀngeskontakten med sina pappor efter förÀldrarnas separation? 2). Hur uppfattar mammorna sina barns upplevelse av att ha kontakt med sina pappor? 3).Hur kan man se pÄ detta i förhÄllande till barnens bÀsta och barnens rÀtt till bÄda sina förÀldrar?Genom en kvalitativ intervjustudie barnen sjÀlva kommit till tals.

Syftet med vÄr undersökning var att jÀmföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön pÄ sina förskolor för att möjliggöra barns lÀrande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger pÄ respektive förskola mot strÀvansmÄlen i naturvetenskap? sammanstÀllde vi relevanta frÄgor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrÄn de tre förskolor som vi valt till vÄr undersökning. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna Àr öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjÀlp av följdfrÄgor. Vi har ocksÄ gjort observationer vid tillfÀllen dÄ det var naturvetenskapliga aktiviteter.

PÄ förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegÄrden blir en betydelsefull faktor för barns lÀrande och utveckling. Det Àr dÀrför viktigt att miljön pÄ förskolegÄrden Àr stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lÀrande och utveckling som ligger bakom förskolegÄrdens utformning och anvÀndning. Samt hur en förskolas utegÄrd anvÀnds av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas Àmnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess pÄverkan pÄ barn.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsÀtt pÄ uppdraget om en likvÀrdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och dÀrefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrÄn ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till Àr att pedagogerna har ett gemensamt mÄl om en likvÀrdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsÀtt Àr att man ska utgÄ frÄn barnens nivÄ, skapa en utbildning dÀr alla barn kÀnner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvÀrdig utbildning menar pedagogerna pÄ att man mÄste möta barnen utifrÄn deras erfarenheter, förutsÀttningar samt pÄ nivÄn barnen befinner sig pÄ.

BAKGRUND:I detta avsnitt redogörs för aktuell forskning inom omrÄden som kan kopplas till regler. Dessahandlar bland annat om barns fostran och lÀrande i förskolan samt om den pedagogiskapraktiken. Dessutom beskrivs följande begrepp: kultur, inflytande och demokrati samt maktstrukturer,eftersom dessa pÄ olika sÀtt pÄverkar de sammanhang dÀr regler existerar.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver regler i nÄgra vanligasituationer i förskolan.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och samlat in data genom self report, dÀr pedagogernahar fÄtt besvara nÄgra fÄ frÄgor kring regler. Tjugo pedagoger frÄn sex olika förskolor deltogi undersökningen.RESULTAT:Pedagogerna beskrev i sina svar flera olika regler och syften vilka handlar om olika omrÄden.Vissa regler handlar om att barn ska lÀra sig nÄgonting medan andra handlar om attunderlÀtta för barn och vuxna i den pedagogiska verksamheten. Ordningsregler Àr nÄgot somofta beskrevs av pedagogerna och som tycks vara nödvÀndiga för att fÄ verksamheten attfungera.

Examensarbetet handlar om pedagogers instÀllning till barns fysiska aktivitet pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma omrÄde i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begrÀnsningar verksamheterna har nÀr det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser pÄ fysisk aktivitet och hur det frÀmjas pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr: Vilken instÀllning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsÀtts lÀroplanens strÀvansmÄl i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsÀttningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger frÄn bÄde förskola och skola.

BakgrundFörskolans uppdrag Àr att lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande (Lpfö98, rev.2010,s.5) dÀrför bör lÀrare i förskolan vara uppmÀrksamma pÄ samt förstÄ den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensÀtta varierande samtalssammanhang för att frÀmja barns utveckling och lÀrande. I samtal, dÀr barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhÄlla en förstÄelse för sig sjÀlva, för andra mÀnniskor och sin omvÀrld.SyfteSyftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg betrÀffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lÀrande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjÀlpmedel. Syftet Àr dessutom att belysaförskollÀrares förestÀllningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgÄngspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollÀrarna uttryck Ät att barnen erhÄller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lÀrande möjliggörs med utgÄngspunkt i samtalet. Barnen Àr aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör dÄ de fÄr medverkautifrÄn egna villkor. FörskollÀrarnas förestÀllningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

Alla barn har i förskolan rÀtt att utveckla sitt modersmÄl. I denna studie utgör fenomenet modersmÄlsstöd fallet, vilket undersökts utifrÄn: Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ förskollÀrare, tvÄ modersmÄlslÀrare och tvÄ förskolechefer uppfattar modersmÄlsstöd. Vilket görs utifrÄn följande frÄgor:Vilken betydelse ges modersmÄlstöd för flersprÄkiga barn, enligt respondenternas be-skrivning?Hur organiseras modersmÄlsstöd enligt respondenternas beskrivning?Fallstudien Àr av kvalitativ art och inspireras av fenomenografin. Valet av datainsamlingsmetod Àr intervjuer, som genomfördes med tvÄ förskollÀrare, tvÄ modersmÄlslÀrare och tvÄ förskolechefer som alla arbetar inom förskoleverksamheter dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga.

VÄr undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. VÄrt syfte Àr att jÀmföra tvÄ förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. VÄr urvalsgrupp Àr femÄringar pÄ respektive förskola. Vi anvÀnder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som vÄra metoder. Vi belyser att kön kan fokuseras pÄ olika sÀtt, sÄsom biologiskt, flicka respektive pojke eller kulturellt och socialt.

Arbetets art: Examensarbete 15 högskolepoÀng i Barn Unga SamhÀlle Sidantal: 38 Titel: Dockor eller bilar, Barns resonemang om lek ur ett genusperspektiv Författare: Lina Nilsson och Maida Pilipovic Handledare: Lotta Bergman Datum: 2009-04-27 Syftet: Syftet Àr att ta reda pÄ hur flickor och pojkar resonerar om lek. Metod: I undersökning har vi utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod som baseras pÄ intervjuer och observationer som stöder till intervjuerna Resultat: VÄr uppfattning om vad barn har för resonemang om lek stÀmde bra överens med vad mÄnga filosofer och forskare tycker. Slutsatser som vi kan dra utifrÄn vÄr undersökning Àr att bÄde flickor och pojkar uttrycker att lek Àr nÄgot som Àr roligt och glÀdjefullt. Barnen har en klar uppfattning om vad som Àr ?flickigt? och vad som Àr ?pojkigt? och normerna i barnens omgivning prÀglar deras resonemang pÄ vad flickor och pojkar bör leka. Diskussion: I det stora hela fungerade vÄrt arbete bra och vi kÀnner oss nöjda med resultatet. Nyckelord: Lek, Genus och Barns resonemang.

Bakgrund:Med hjÀlp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet frÄn de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förstÄelse kring Àmnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vÄr studie.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av pedagogers förhÄllningssÀtt till barns samspel i lek men ocksÄ hur de förhÄller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien Àr Àven att se hur pedagoger förhÄller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.Metod:Med utgÄngspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och tvÄ observationer. Intervjuerna genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor. Observationerna i sin tur Àgde rum pÄ ytterligare en förskola.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever tÀnker kring barnlitteraturens pÄverkan och betydelse för barns syn pÄ genus. Jag undersöker Àven hur barn uppfattar karaktÀrer som bryter stereotypa könsmönster i böcker. Det som jag fÄr djupare förstÄelse för genom arbetet hoppas jag sedan kunna ta med mig i min kommande yrkesroll som lÀrare.Metod som jag anvÀnder mig av Àr av kvalitativ sort, vilket innebÀr att man försöker hitta sÀrskilda kvaliteter och egenskaper i det man undersöker. Fokus ligger pÄ deltagarnas uppfattningar och perspektiv i kvalitativa undersökningar. Jag har valt att utföra intervjuer med elever i Ärskurs 1 och Ärskurs 6, samt av lÀrare.Arbetets viktigaste resultat Àr att det finns ett tydligt samband mellan barnlitteratur och genus.

"SÄng och rörelse ger sprÄket en garanterad skjuts" skriven av Alexander Arndorw och Maria Carlsson handlar om hur medvetna dagens pedagoger Àr kring musikens pÄverkan pÄ barns sprÄkutveckling. Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka medvetenheten kring musikens pÄverkan pÄ barns sprÄkutveckling. Detta har gjorts med fyra pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare Är. Av dessa Àr tvÄ klasslÀrare och tvÄ musikpedagoger. Undersökningens tvÄ frÄgestÀllningar lyder "Hur resonerar klasslÀrare kring anvÀndandet av musik som en metod för att utveckla barns sprÄkande?" och "Hur resonerar musikpedagoger kring anvÀndandet av musik som en metod för att utveckla barns sprÄkande?".