I detta arbete presenteras en studie som undersöker likvÀrdigheten i förskolans nÀr- och utomhusmiljö. Arbetet tar sitt avstamp frÄn skollagen och dess formulering ? Alla barn har rÀtt till en likvÀrdig utbildning?. I studien har tre frÄgestÀllningar formulerats för att besvara syftet. FrÄgestÀllningarna Àr följande: PÄ vilket/vilka sÀtt har förskolans nÀrmiljö betydelse för att uppnÄ mÄlet; likvÀrdig utbildning? Hur kompenserar pedagogerna för en mindre stimulerande nÀr- och utomhusmiljö pÄ förskolan? Vad kan nÀr- och utomhusmiljön pÄ förskolan ha för betydelse för barns utveckling?  Undersökningen gjordes med hjÀlp av litteraturstudier och besök pÄ tre olika förskolor dÀr det genomfördes intervjuer med förskollÀrare och förestÄndare pÄ förskolorna samt observationer av utomhusmiljöerna och av barns utelek.

Stress Àr en riskfaktor och en frÄga som blivit alltmer aktuell för barnhÀlsovÄrden dÄ forskningen ser att vuxna och barn kan pÄverkas negativt till ohÀlsa. Vanligt förekommande frÄgor pÄ BVC Àr de som handlar om förÀldrars stress och barns sömnproblem och det Àr dÀrför angelÀget att fördjupa sig i dessa frÄgor. I den hÀr uppsatsen undersöks eventuella samband mellan förÀldrastress och barns sömnproblem med hjÀlp av en tvÀrsnittstudie dÀr förÀldrar besvarade enkÀtfrÄgor. Resultatet visade ett samband mellan förÀldrastress orsakat av problem i parrelation och barns sömnsvÄrighet. DÀremot fanns inget belÀgg i det totala resultatet för nÄgot samband mellan barns sömnsvÄrigheter och stress i förÀldraskap.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger pÄ en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjÀlp av observationer pÄ en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, dÀr olika former av passivitet och motstÄnd var förekommande hos barnen. Studien visar Àven pÄ att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingÄ i sociala gemenskaper, dela glÀdje och upplevelser.

LÀroplanen fastslÄr att det Àr förskollÀrares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmÄga, och deras förmÄga att uttrycka sig via musik. Musik ses av mÄnga som en sjÀlvklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och pÄ vilket sÀtt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. ArbetssÀttet pÄ musikinriktade förskolor jÀmförs medickeinriktade förskolors arbetssÀtt.

Fokuset i denna uppsats ligger pÄ att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas Äterintegrering i samhÀllet via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmÄga att integrera sig i samhÀllet stÀrker deltagarens egen roll i samhÀllet, Àndrar dennes attityder mot sig sjÀlv och andra samt ökar kommunikationsförmÄgan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förstÄelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvÄrar unga vuxnas integrering i samhÀllet. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och Àr en del av socialtjÀnsten. Verksamhetens mÄl Àr myndighetssamverkan kring unga vuxna i Äldrarna 18-29.

Detta arbete handlar om pedagogers förestÀllningar om barns kompetens och hur det pÄverkar arbetet med demokrati i förskolan. I den nya lÀroplanen lÀggs stor vikt vid barns inflytande. Trots det finns det mycket lite forskning om just barns inflytande i förskolan vilket vÀckte vÄrt intresse. Syftet Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger ser pÄ begreppen demokrati, delaktighet och inflytande och hur det prÀglar det pedagogiska arbetet. Vi vill Àven fÄ en inblick i hur pedagogers syn pÄ barn pÄverkar detta arbete.

Syftet med denna undersökning Àr att öka kunskapen om vuxnas lÀrande av matematik och att förstÄ vikten av vÀndpunkter i lÀrande av matematik. I detta arbete har berÀttelser frÄn 29 studerande pÄ tvÄ folkhögskolor analyserats med en hermenuetiskt inspirerad metod och ett sociokulturellt perspektiv. MÄnga av de 29 som studerar pÄ allmÀn linje pÄ tvÄ folkhögskolor har ett problematiskt förhÄllande till lÀrande av matematik. MÄnga beskriver att de hade bekymmer med matematiklÀrande redan under grundskolans första Är, för vissa leder dessa bekymmer till ohÀlsa. I denna undersökning framkommer det att det finns tydliga vÀndpunkter nÀr det gÀller lÀrande av matematik, dÄ ett gammalt mönster kan brytas. NÄgra orsaker till vÀndpunkter som nÀmns i berÀttelserna Àr: en ny social miljö, en annan typ av undervisning, gemensam stöttning frÄn behandlingshem och klok lÀrare i skolan, hemundervisning, nyfunnen inlÀrningsstrategi, avslutat missbruk, inre motivation mm.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare skapar förutsÀttningar för och arbetar med barns skriftsprÄksutveckling. FrÄgestÀllningen Àr pÄ vilket sÀtt förskollÀrarna arbetar för att nÄ de berörda strÀvansmÄlen (mÄl formulerade i förskolans lÀroplan) samt vad de grundar sina val av metoder pÄ. I den tidigare forskningen uttrycks mycket om pedagogers medvetenhet och vad skriftutvecklande arbete kan vara. Litteracitet begreppet tas Àven upp, vad det Àr och om hur detta synliggörs i förskolan. Detta följs av en empirisk del dÀr resultat av tre intervjuer redovisas.

Syftet med denna undersökning har varit att se hur barnperspektivet inom BBIC tillĂ€mpas ipraktiken vid socialtjĂ€nstens arbete med barnavĂ„rdsutredningar. För att besvara vĂ„rt syfte harvi anvĂ€nt oss av följande underfrĂ„gor? hur kommer barnperspektivet och barnens behov tilluttryck i vĂ„ra valda publikationer, samt vilken hĂ€nsyn tas till barnets Ă„lder och mognad utifrĂ„nderas möjlighet till deltagande? Vi har gjort en kvalitativ litteraturstudie dĂ€r vi analyserat etturval av tidigare forskning vilka tar upp frĂ„gor som ligger i linje med vĂ„rt syfte och sompublicerats mellan Ă„ren 2001­2014. I vĂ„rt analysarbete har en tematisk innehĂ„llsanalys gjortsav publikationerna utifrĂ„n en socialkonstruktionistisk ansats, med de teoretiskautgĂ„ngspunkterna utvecklingsekologisk teori samt objekt­ respektive aktörsperspektiv.VĂ„ra slutsatser Ă€r att det finns ett flertal faktorer som Ă€r viktiga för hur barnperspektivet inomBBIC framkommer i barnutredningar, och hur barnen dĂ€rmed ges möjlighet till delaktighet.Barnets Ă„lder, dess vilja att delta och hur vuxna tolkar denna vilja Ă€r nĂ„gra sĂ„dana faktorer.Även relationen mellan barnet och socialsekreteraren samt samarbetet mellan barnets förĂ€ldraroch socialtjĂ€nsten Ă€r av vikt. Vi fann att barn i stor utstrĂ€ckning vill vara delaktiga men att detmĂ„nga gĂ„nger Ă€r vuxna som sĂ€tter ramarna för deltagandet.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa olika förskolors arbetssÀtt med barnlitteratur. Vi kommer att synliggöra skillnader i pedagogers arbetssÀtt utifrÄn homogena och mÄngkulturella miljöer. Pedagoger och deras förhÄllningssÀtt till böcker och lÀsning, pÄverkar hur lÀsmiljön pÄ förskolan Àr utformad. VÄr forskningsbakgrund och litteraturgenomgÄng Àr uppdelad i tre forskningsomrÄden. Det första omrÄdet Àr det som berör sprÄkutveckling och det andra omrÄdet Àr studier kring barnlitteratur och den sista Àr flersprÄkighet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgÄng och observationer. Vi har genom vÄrt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns rollek Àr tydliga, dÄ de i rolleken mÄste samarbeta med varandra för att föra leken framÄt. Den sociala kompetensen yttrar sig pÄ mÄnga sÀtt i rolleken dÀr de mest framtrÀdande sociala beteenden Àr samarbete, turtagande, förmÄga att kunna lösa konflikter och samförstÄnd..

Ett hjÀrtopererat barn vÄrdas pÄ barnintensivvÄrdsavdelningen. Den postoperativa vÄrden krÀver högspecialiserad teknisk apparatur och personalen Àr specialistutbildad pÄ barn och intensivvÄrd. Arbetstempot Àr högt och det ges inte mycket tid för reflektion. De hjÀrtopererade barnen Àr svÄrt sjuka och det Àr av stor vikt att det finns kvalificerad personal som vÄrdar barnen. Genom vÄrdvetenskaplig forskning ökas kunskapen om patientens lidande och genom vÄrdandet kan vÀlbefinnandet öka för mÀnniskan i olika livssituationer.

Föreliggande examensarbete Àr en hermeneutisk studie som behandlar barns sprÄkutveckling i tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse hur temat barns sprÄkutveckling behandlades i tidningen över tid samt hur framstÀllningen förhöll sig gentemot aktuella styrdokument och teorier. Studiens resultat visar att barns sprÄkutveckling har varit framtrÀdande i den fackliga tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014 och att sprÄkutvecklingen har framstÀllts utifrÄn flera perspektiv och omrÄden. Inledningsvis Àr det frÀmst framtrÀdande aktiviteter och sprÄkutvecklingens process som lyfts fram i relation till Àmnet sprÄk. Vidare nÀmns pedagogernas pÄverkan, pÄverkande faktorer samt bilder i relation till barnets sprÄk.

Huvudsyftet var att ta reda pÄ vad förskolebarn kan och tÀnker kring vattnets kretslopp och vattnets betydelse för allt liv pÄ jorden. Samtidigt syftade undersökningen till att ta reda pÄ pedagogernas arbetssÀtt och tankar kring dem. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sÄvÀl pedagoger som barn. Intervjuerna har spelats in och sedan transkribetats för att dÀrefter analyseras. Resultatet av undersökningen visar att barnen har god kÀnnedom om vattnets kretslopp och vattnets betydelse för livet pÄ jorden.

Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen innebÀr ett avbrott i livsprocessen och det kan upplevas som en katastrofal förÀndring. NÀr en mÀnniska upplever att helheten hotas uppstÄr ett lidande, unga vuxna som drabbas av allvarlig sjukdom kan uppleva traumatisk kris. Det Àr viktigt att i ett tidigt stadium fÄnga upp och stötta unga vuxna med en cancerdiagnos eftersom lidandet kan lindras under sjukdomsprocessen. Individer som fÄr social och professionellt stöd orkar engagera sig i ÄterhÀmtningsprocessen och kan uppnÄ bÀttre livskvalité. Syfte: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas behov av stöd under behandling av cancersjukdom.