Arbetet behandlar barns tankar och kĂ€nslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem dĂ„ de befinner sig i en svĂ„r situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta pĂ„ vĂ€ldigt olika sĂ€tt. Detta innebĂ€r att man som pedagog mĂ„ste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt vĂ„ga bryta den vardagliga verksamheten..

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har nÄgon betydelse för inlÀrningen. I litteraturbakgrunden diskuterasfaktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses Àr fÀrg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessadiskuteras med utgÄngspunkt i hur de pÄverkar inlÀrnings- och prestationsförmÄgan.I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och Äsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats.

Bakgrund: Tidigare studier har gjorts dÀr resultat har visat att modersmÄlet har betydelse för barns sprÄkutveckling i andra sprÄket. Forskningsresultat har Àven visat att barn med ett rikt ordförrÄd i sitt modersmÄl vid skolstart, hade lÀttare för att lÀra sig lÀsa och skriva pÄ sitt andra sprÄk Àn barn med ett svagt modersmÄl Genom att tvÄsprÄkiga barn fÄr anvÀnda sig av bÄda sina sprÄk, samt att förskolor vÀrdesÀtter barnens sprÄkutveckling kan de fÄ lÀttare att ta till sig det nya sprÄket. Syftet med denna studie Àr att undersöka om modersmÄlet anvÀnds som ett kulturellt verktyg för att stimulera andrasprÄksinlÀrning i förskolan. Centralt fokus i studien kommer att lÀggas pÄ hur förskollÀrare arbetar i olika verksamheter för att stimulera tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. Studien kommer att utföras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Menar du vad jag förstÄr? Àr en studie av barns sprÄkutveckling i ett 3-6 -Ärsperspektiv. Syftet med följande studie Àr att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns sprÄkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptÀcka, stödja och stimulera barnens sprÄkutveckling? VÄr studie genomfördes genom litteraturstudier kring vÄr problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

Abstract HÀrstedt, J & Nilsson, L (2011) Barns lek i inomhus- och utomhusmiljö (How children play in indoor and outdoor environment) Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet Àr att undersöka om leken varierar inomhus och utomhus pÄ en förskola och i sÄ fall hur samt vad rummet och dess miljö har för betydelse för barnens lek. De metoder vi valde var videoobservationer av barnen och intervjuer med förskollÀrare pÄ en förskola. Undersökningsgruppen bestod av fyra förskollÀrare samt fem pojkar och fem flickor i Äldern fem Är. Vi har studerat tidigare forskning om lek. Vi har tittat nÀrmre pÄ Knutsdotter Olofssons och Pramling Samuelssons teorier om leken för att fÄ en fördjupad kunskap om begrepp som inomhuslek och utomhuslek samt miljöernas pÄverkan pÄ leken. Resultatet visade att skillnaden blev annorlunda mellan inomhus- och utomhuslek.

Falkenbergs kommun har en lÄg utbildningsnivÄ bland invÄnarna vilket har lett till att kommunpolitikerna beslutat för att ta hjÀlp av Högskolan i Halmstad för att hitta strategier i syfte att höja utbildningsnivÄn bland invÄnarna. UtbildningsnivÄn bland invÄnarna i Falkenberg Àr tio procentenheter lÀgre Àn i riket i övrigt och nÀr samhÀllet möts av lÄgkonjunktur kan detta leda till att kommunens attraktionskraft och utvecklingspotential minskar. Studiens syfte Àr att ta del av vad sex unga vuxna som förvÀrvsarbetar har för tankar om högre utbildning och arbete samt hur de bedömer vÀrdet av eftergymnasiala utbildningar. Vilka faktorer pÄverkar de unga vuxnas val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats ur Phil Hodkinson och Andrew C.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund nÀr det gÀller de demokratiskavÀrderingarna som vÄrt samhÀlle vilar pÄ Àr det viktigt att barnen fÄrmöjlighet att ha inflytande och pÄverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i Äldrarna 1-6.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur ser pedagogerna pÄ barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna nÀr det gÀller barns inflytandeoch pÄverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ med hjÀlp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgÄr att pedagogerna pÄ olika sÀtt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna lÄter barnen fÄrpÄverka sin situation och att de Àr uppmÀrksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara pÄ barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berÀttar om kring barns inflytande Àr bÄdesituationer dÄ pedagogerna intar bÄde barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer dÄ det har fungerat bra och dÄdet har fungerat mindre bra.

VÄr studie belyser pedagoger i Specialskolans tidigare Äldrar och i förskolan för döva barn och fokuserar pÄ pedagogernas syn pÄ döva barns lÀs- och skrivutveckling. Vi har en teoretisk del dÀr tidigare forskning behandlas och fokus i teoridelen ligger pÄ vad den tidigare forskningen sÀger om döva barns lÀs- och skrivutveckling. VÄr studie Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i Specialskolan och i förskola för döva.VÄrt resultat visar att pedagogerna delar ett synsÀtt som stÀmmer mycket vÀl överens med vad vi funnit i den tidigare forskningen pÄ de allra flesta punkter. Döva barns lÀs- och skrivutveckling gynnas om pedagoger möter dem utifrÄn ett visuellt perspektiv och utifrÄn deras tidigare erfarenheter och intressen Àr nÄgot som betonas av de flesta av vÄra intervjuade pedagoger. Hemmiljön och de döva barnens förÀldrar framkommer ocksÄ som en mycket viktig del i utvecklandet av de döva barnens teckensprÄk enligt pedagogerna i vÄr studie..

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till utomhusdidaktik pÄ sex utvalda förskolor. För att ta reda pÄ vilka möjligheter och hinder det finns med att arbeta utomhus med barnen samt hur pedagogerna tar tillvara pÄ nÀrmiljön intervjuade vi sex förskollÀrare. LitteraturgenomgÄngen visar pÄ positiva resultat vad det gÀller barns motoriska och intellektuella utveckling. UtifrÄn detta samt egen erfarenhet fann vi det intressant att undersöka hur pedagogerna utifrÄn sin roll tar tillvara pÄ olika lÀrmiljöer utomhus. Resultatet visar pÄ ett positivt synsÀtt till utomhusvistelse men att pedagogens engagemang har betydelse för hur planerade och spontana aktiviteter tas tillvara pÄ.

I Förskolans miljö ? Sju förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande, författad av Emma Broberg och Anna Wallén, studeras barns miljö pÄ tvÄ förskolor. Intervjuer med sju pedagoger och observationer pÄ de bÄda förskolorna har legat till grund för denna studie. Syftet med studien Àr att synliggöra hur de sju pedagogerna tÀnker kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande. Den frÄgestÀllning som har varit utgÄngspunkt för denna studie Àr: Hur tÀnker pedagogerna kring inomhusmiljöns utformning och pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande i förskolan? Den pedagogsiska verksamhetens utformning har en stor betydelse för barns lÀrande och den pedagogiska miljön ska vara utformad sÄ att barns lÀrande underlÀttas, stimuleras och utmanas.

Syftet med studien var att undersöka förskolans arbete kring livsfrÄgor med inriktning pÄ frÄgor om döden. Vi anvÀnde oss av tre forskningsfrÄgor i arbetet som var följande; Hur upplever pedagoger att förskolebarns tankar om döden uppstÄr och uttrycks? Hur anser pedagoger att de ska bemöta barns funderingar om döden? Vilken betydelse upplever pedagoger att arbetslaget har i arbetet med barns tankar om döden? Metoden vi valde i arbetet var en kvalitativ intervju och vi intervjuade Ätta stycken pedagoger som var verksamma i förskolan.I resultatet kunde vi se att det Àr vanligt att barn funderar kring döden och stÀller frÄgor om detta. Pedagogerna i vÄr studie upplevde att det Àr frÄn tre Ärs Älder som barn börjar uttrycka tankar om döden. Det vanligaste sÀttet för barn att uttrycka dessa funderingar och tankar Àr genom att stÀlla frÄgor till pedagogerna.

Det finns forskning om barns lek i utomhusmiljö, men fantasileken som anses viktig för barns utveckling i förskoleÄldern Àr sÀrskilt lite studerad. MÄlet med examensarbetet Àr att utforska betydelsen av en förskolas utemiljö utifrÄn dess inverkan pÄ barnens lek och att som blivande landskapsarkitekt vinna större förstÄelse för lekmiljöers utvecklingsmöjligheter. Syftet med studien Àr att undersöka vilken roll utemiljön har för barnens lek pÄ förskolegÄrden med sÀrskilt fokus pÄ den fysiska miljöns betydelse för fantasin sÄ som det kommer till uttryck i fantasilek. Följande frÄgestÀllningar har vÀglett det arbete som ska presenteras; Vilka platser/element anvÀnder barn i fantasilek? Vilka typer av fantasilek Äterfinns i förskolans utemiljö? Vilken betydelse fÄr naturmiljö och naturelement i leken? Teori och tidigare forskning ligger till grund för ett fÀltarbete som genomförts pÄ en förskola i Malmö. Barn mellan fyra till sex Är har studerats genom observation och gÄtur.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr bÄde enkÀter och observationer har anvÀnts pÄ fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssÀtt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lÀrande. NÄgra begrepp som personalen beskrev som vÀrdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgÄ ifrÄn varje individ. En slutsats Àr att relationer Àr en stÀndigt pÄgÄende process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan pÄ relationers utveckling..

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta!Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Sammanfattning Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad barn i förskoleklass och Ärskurs ett lÀser hemma och vad förÀldrarna tror kan öka deras lÀslust sÄvÀl i hemmet som i skolan. Min frÄgestÀllning Àr: Vad lÀser barn hemma? Vad gör förÀldrarna för att öka deras barns lÀslust? Hur utnyttjar man det i skolan för att vÀcka och öka barns lÀslust? Undersökningen Àr gjord i form av enkÀtundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen Àr gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna Àr i Äldrarna 6-8Är. I undersökningen har sexton förÀldrarana obsververat sina barns lÀsvanor i hemmet.