VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur barns lÀrande, trygghet, behov och fysisk miljö pÄverkas av stora barngrupper. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ metod i form av ett ostrukturerat frÄgeformulÀr med öppna frÄgor. EnkÀten vÀnde sig till pedagoger pÄ nÄgra förskolor i Eskilstuna, dÄ vi ville ha pedagogernas tankar om barns lÀrande i stora barngrupper, eftersom de Àr aktiva i verksamheten. I resultatet sÄ framkom det att barns lÀrande pÄverkas bÄde positivt och negativt av stora barngrupper. Resultatet visade Àven att det Àr svÄrt att tillgodose alla barns behov, rÀcka till som pedagog för att alla barn ska vara trygga och att samlÀrandet Àr viktigt.

I vÄr studie har vi fördjupat oss i hur pedagoger uppfattar modersmÄlets betydelse för identitetsutvecklingen hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. Vi intervjuade sex pedagoger för att höra deras uppfattning kring Àmnet samt hur de arbetar med att utveckla och stimulera barn med annat modersmÄl Àn svenska. I vÄr studie framkom det att samtliga pedagoger sÄg modersmÄlet som viktigt men att det fanns stora brister i deras arbete med att utveckla och stimulera barns modersmÄl dÄ endast en av de pedagoger som vi intervjuade arbetade aktivt med barns modersmÄl. Detta pÄ grund av bristande kunskap och engagemang hos pedagogerna men ocksÄ pÄ grund av ekonomiska skÀl och av resursbrist..

Bakgrund: Lek Àr nÄgot som barn har gjort i alla tider och lek anses vara nÄgonting somÀr positivt. Leken bidrar till barns vÀlbefinnande och det bidrar tillen utveckling hos barnen. Vi som pedagoger i förskola och i förskoleklassmöter barn i deras lek varje dag och det Àr viktigt att leken fÄr stort utrymmei verksamheterna. I bakgrunden redogörs litteratur och aktuellforskning som handlar om barns lek och lÄtsaslek.Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en uppfattning om pedagogernas synpÄ vad som Àr av betydelse för barns lek och barnens syn pÄ sin lek.Metod: Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervju har anvÀnts som metod. Dethar gjorts intervjuer med tolv barn och sju pedagoger i olika förskoloroch förskoleklasser.Resultat: VÄrt resultat visar att pedagoger och barn i studien har samma uppfattningarom lek och de olika lekarna.

VÄr avsikt med uppsatsen har varit att göra en femÄrsuppföljning pÄ de ungdomar som skrevs ut frÄn Björkbackens skol- och behandlingshem under 2003/04. Vi har velat se hur dessa ungdomars livssituation ser ut idag utifrÄn dokumentationssystemet och intervjuinstrumentet ADADs nio livsomrÄden samt fÄnga de numera unga vuxnas upplevelser av detta. Vi har Àven velat fÄ kÀnnedom i hur de unga vuxna tÀnker idag kring deras vistelse pÄ Björkbacken. Som metod har vi valt att triangulera mellan en intervjudel av kvantitativ karaktÀr vilket ger en deskriptiv samt en intervjudel som innehÄller öppna frÄgor dÀr vi fÄr de unga vuxnas subjektiva berÀttelser. De unga vuxna som vi har intervjuat Àr sammanlagt 19 stycken, varav 13 Àr kvinnor och sex stycken Àr mÀn.Vi kunde urskilja tvÄ grupper bland informanterna dÀr den ena gruppen fortfarande i olika hög grad hade kvar ett normbrytande beteende vilket Àven visade sig har betydelse i de flesta omrÄdena.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva barns syn pÄ hÀlsa och vad de sjÀlva anser att de mÄr bra av. Vi vill ocksÄ studera om elevers uppfattningar skiljer sig Ät pÄ en skola med hÀlsoinriktning och pÄ en skola utan nÄgon speciell hÀlsoinriktning.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever frÄn skolÄr fyra.Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras vÀlmÄende. Eleverna ansÄg ocksÄ att fysisk aktivitet och kost Àr viktigt för hÀlsan. Vi sÄg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.Slutligen kan vi konstatera att barn Àr relativt medvetna om vad de mÄr bra av och har funderingar kring hÀlsa.

BakgrundVÄr undersökning grundar sig i tidigare forskning, styrdokument och litteratur som pÄ olika sÀtt berör barns möjligheter till rörelselek. Vi har valt ut tre viktiga delar som har stor inverkan pÄ denna typ av lek. Dessa Àr utegÄrdens betydelse, barns motoriska utveckling och pedagogens förhÄllningssÀtt.SyfteVi vill undersöka hur förskolans utegÄrd samt pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar barns möjligheter till rörelselek utomhus.MetodVÄr undersökning Àr en kvalitativ studie dÀr observation samt fokusgruppsintervju har anvÀnts som redskap.ResultatI vÄr studie har det visat sig att utegÄrdens utformning, naturtillgÄngar och material har stor betydelse för barnens möjlighet till rörelselek och dÀrmed möjlighet att utveckla sin motorik. Utformningen har ocksÄ betydelse för gÄrdens anvÀndning. FörÀndringar i denna miljö kan ske med enkla medel men ofta finns begrÀnsningar i form av kommunala beslut.

Med utgÄngspunkt i socialkonstruktionism problematiseras vuxnas tolkningsföretrÀde nÀr det gÀller vad barn behöver samt hur diskurser om barn och förskola har betydelse för utformningen av en förskolas utemiljö och synen pÄ barn. Syftet med studien Àr att genom en diskursanalytisk metod undersöka förgivettaganden om barn och förskolans utemiljö samt hur dessa förgivettaganden konstruerar sÄvÀl barn som förskolans utemiljö. Tidigare forskning om hur struktureringen av miljön i förskolan pÄverkar och pÄverkas av synen pÄ barn utgÄr frÄn material insamlat i förskolans verksamhet. Denna forskning visar pÄ hur omgivande villkor, sÄsom rÄdande diskurser utgör ramarna inom vilka pedagogiken utformas. I detta arbete ses vÄrt valda material - ett dokument framtaget med syfte att ge inspiration till, bedöma och kvalitetssÀkra utemiljöer vid förskolor i Malmö stad - som ett av dessa villkor.

Syftet med arbetet Àr att belysa pedagogernas syn pÄ modersmÄlsundervisning och modersmÄlspersonals betydelse i de utvalda tvÄsprÄkiga klasserna frÄn tvÄ olika skolor. Jag vill Àven belysa pedagogernas arbetssÀtt nÀr det gÀller att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk och identitet i den tvÄsprÄkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frÄgestÀllningar. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod i form av Ätta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna Àr fem modersmÄlslÀrare och tre svenskklasslÀrare.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger pÄ en guide som kan vÀgleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhÄlla sig mot barnen, vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet Àr att fÄ syn pÄ barns röster och berÀttelser genom bloggen. VÄrt mÄl Àr att barnen ska fÄ utvecklas som individer och fÄ tillgÄng till inflytande i verksamheten.

Mat och hÀlsa Àr av stor betydelse för barns utveckling. I Sverige idag lider vart femte barn av övervikt. Flera undersökningar visar pÄ att svenska barns kostvanor har förÀndrats. Barn Àter idag felaktigt, för lite grönsaker, för mycket sött och rör sig alldeles för lite. Syftet med denna uppsats Àr lyfta fram vikten av att barn fÄr en hÀlsosam start i livet, sÀrskilt avseende matvanor.

Abstract Holmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ?Jag bara kan!? Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lĂ€rande och pedagogers syn pĂ„ barns lĂ€rande. Malmö: LĂ€rarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lĂ€rande. Arbetet handlar Ă€ven om hur fyra pedagoger ser pĂ„ barns lĂ€rande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig pĂ„ ligger centralt i en storstad.

BAKGRUND: Samlingen pÄ förskolan har funnits med sedan lÄng tid tillbaka. Det Àr en aktivitetsom verkar ha en sjÀlvklar plats bland förskolans rutiner. Vi Àr intresserade av hur förskollÀrarnamenar att samlingen bidrar till barns lÀrande. I bakgrunden tar vi upp forskning som beskriversamlingen, med dess form, innehÄll och syfte. Bakgrunden innehÄller ocksÄ en tolkning av detsociokulturella perspektivet, som vi anvÀnder i vÄr tolkning av resultatet.SYFTE: Att undersöka hur förskollÀrarna resonerar om syftet med den planerade samlingen irelation till form och innehÄll, gruppens betydelse, barns lÀrande, barns inflytande och delaktighet ochlÀroplanens betydelse.METOD: Vi har i denna undersökning anvÀnt oss av en kvalitativ metod, som redskap anvÀnde viintervju och vi startade med en öppen frÄga.

Uppsatsen strÀvar efter att utveckla kunskap om sambandet mellan förskollÀrares didaktiska ingripanden och förskolebarns möjligheter till att kreativt utforska och uttrycka musik. Undersökningen utgÄr frÄn ett kulturpsykologiskt perspektiv som betonar interaktionen och det individuella kreativa prövandets betydelse för det musikaliska lÀrandet. Förskolebarns musikaliska utveckling pÄverkas av förskollÀrares musikaliska kompetens och didaktiska förmÄga att uppfatta och stödja barns egna musikaliska uttryck. För att kunna observera barn och pedagogers förhÄllningssÀtt till spontant kreativt musikskapande, erbjöd jag tre pedagoger och deras barngrupper en överraskning, en resvÀska fylld med ordinÀra och hemgjorda rytminstrument som jag kallat den hemliga lÄdan. Metoden gav mig ocksÄ möjligheter att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans traditionella musikverksamhet, de gemensamma och vuxenstyrda sÄngsamlingarna.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka barns uppfattningar och upplevelser vid utomhusaktiviteter i matematik. Jag ville Àven ta reda pÄ vilken betydelse rörelsen och leken har för barns lÀrande vid utomhusaktiviteter. För att söka svar pÄ uppsatsens frÄgestÀllningar genomfördes en undersökning med barn frÄn skolÄr 2. De övningar som anvÀndes handlade om begreppen dubbelt och hÀlften respektive geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel). Eleverna observerades under utomhusaktiviteterna och intervjuades sedan i smÄgrupper.

I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus pÄ lekhall och hemvrÄ i tvÄ förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrÄn fyra frÄgestÀllningar dÀr samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns pÄverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie anvÀnde vi oss av observation med videostöd som metod dÀr vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.