Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar.

Vanligtvis har de flesta vuxna svenskar na?gon typ av relation till en bank. De svenska storbankerna erbjuder alla likartade tja?nster och produkter. Ett av bankernas stora konkurrensmedel a?r ra?ntorna, dock a?r det inte stora skillnader mellan ra?nteniva?erna.

Det Skandinaviska Björnprojektet har arbetat med samma björnpopulationer sedan 1984. Detta ger en unik möjlighet att över tid följa samma individer och population och därmed se eventuella förändringar som sker med dessa. Under april och maj 2008, som en del av det Skandinaviska björnprojektets årliga sövningar och märkningar av brunbjörn (Ursus arctos), undersöktes tand- och munhälsan hos 22 björnar med varierande ålder och kön. Alla björnarna vägdes och undersöktes kliniskt. Munhålan inspekterades och fotograferades.

Syftet med detta arbete är att belysa lärares tankar och åsikter om talängsliga elever dvs. elever som inte vågar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av talängslan och vad lärare har för möjligheter att göra åt problemet. Både på TV och i radio hörs människor tala om att klimatet i både skolan och samhället blir allt hårdare. Det talas även mycket om vikten av att kunna tala för sig.

Inaktivitet har blivit ett stort problem i dagens stillasittande samhälle och stor vikt läggs på de intellektuella färdigheterna. Konditionsträningens positiva påverkan på de kognitiva funktionerna har under de senaste åren studerats och resulterat i ett flertal artiklar rörande ämnet. Den forskning som bedrivits har undersökt den kortsiktiga påverkan av kognitionen. Syftet med denna studie var att undersöka den omedelbara påverkan på de kognitiva funktionerna: resonemang, koncentration och uppmärksamhet efter högintensiv konditionsträning samt se om en ökad kondition förbättrade kognitionen hos friska unga vuxna. Syftet med undersökningen uppnåddes genom en kvantitativ single system experimental design studie där författarna gick in som deltagare.

Det finns flera tidigare studier gjorda på nasalt tillfört koksalt bland både barn och vuxna med kroniska eller recidiverande luftvägsbesvär, eller i utsatta miljöer. Vi ville med vår studie undersöka om nasalt koksalt kan påverka förekomsten av "banala" luftvägsbesvär, oftast förkylningsviroser, hos i övrigt friska vuxna individer. Vi tittade både på förekomst av alla typer av lyftvägssymtom men även specifikt på nässymtom. Studien lades upp som en prospektiv randomiserad crossover studie och studiepopulationen utgjordes av en grupp värnpliktiga vid I19 i Boden.Under två tioveckorsperioder har försökspersonerna dagligen fyllt i ett protokoll avseende variablerna nedan. Under den ena tioveckorsperioden har halva gruppen sprayat fysiologisk koksaltlösning (Renässans) i näsan och under den andra perioden har den andra gruppen sprayat.108 försökspersoner ingick i studien och 60 fullföljde båda perioderna med minst 60% complience.Utifrån protokollet avlästes följande variabler: förekomst av luftvägssymtom, antal symtomepisoder och episodduration samt sjukdomsintensitet mätt i form av sjukfrånvaroprocent och medicin konsumtion.Den statistiska analysmetod som använts är parat T-test.

Syftet med vår studie har varit att få klarhet i vilka tankar och åsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 år utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utsträckning individernas familj, vänner samt massmedia ligger till grund för deras åsikter och vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om så skulle bli aktuellt. De frågeställningar vi valt att undersöka i vår studie är vad unga vuxna har för tankar och åsikter om arbetsförmedlingen, vilka förväntningar de har på ett framtida besök samt vad som påverkat dem i sitt ställningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus på familj, vänner och massmedia. De teoretiska begrepp vi använt oss av är socialisation, sociala roller, identitet, i vår teoridel kommer vi även att belysa massmedias påverkan på individen. Våra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur människan påverkas av yttre faktorer som familj, vänner och massmedia. Den ger också förklaring på hur samhället tillskriver olika yrkesbenämningar egenskaper som många sedan tar till sig och låter sig påverkas av.

Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas på när de går på rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjälp av barns perspektiv som min teoretiska utgångspunkt och använde mig av speciella platser, platsidentitet och platskänsla som teoretiska begrepp.Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn från förskoleklassen till årskurs 2. För att få variation i min studie valde jag en flicka och en pojke från varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil så att inget som barnen berättade gick miste.Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas på olika sätt och att olika lekar kan utspela sig där samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade även att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar när vi skapar det vi tror är perfekta miljöer för barn.

Jag har studerat hur jag med hjälp av illustration, fotografi, text, färg och form kunnat hjälpa Uppsala linneanska trädgård att locka fler besökare till deras trädgårdar för att de i sin tur ska kunna inspirera de som vanligtvis inte odlar, till att börja odla själva och ha kul med mat.Detta har jag undersökt genom att formge en affischlayout till ett kommande event där jag applicerat informativa illustrationer och tagit fram två olika typer av bildmanér. Ett bildmanér som ska attrahera barn och ett som ska attrahera vuxna, och testat om hen kan kombinera dessa olika bildmanér till en informerande enhet vad det gäller kriterierna för fungerande informationsdesign..

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lärare samt på vilket sätt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det är kvalitativa intervjuer som använts, där 15 barn i förskolan i åldrarna tre till sex år har intervjuats.Bakgrundslitteraturen består av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda läroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.Utifrån studiens resultat synliggörs olika teman vad gäller barnens beskrivningar av lärare: Lärarna tröstar och tillrättarvisar, lärarnas närvaro och lyhördhet, lärarna bestämmer, lärarna leker med mig och lärare ska vara snälla, glada, omhändertagande. När det gäller delaktighet urskiljer vi: när barnen inte får göra som de vill, barnen får bestämma över leken, barnen får leka tillsammans, barnens önskan.Resultatet visar att barnen upplever att lärarna tillrättavisar och tröstar dem när det uppstår konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lärarna visar intresse för det de vill.

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem..

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Studien visar att det i de studerande fallen sker ett konstituerande av en egen subjektiv syn på skolan genom en sammanblandning av egna erfarenheter och ett förvärvande och absorberande av oändligt kopierade bilder i media. Det sker en jakt på bekräftelse av den egna förutfattade bilden av skolan. Tolkningen av ny information jämkas till den egna världsbilden för att slutligen utgöra den egna subjektiva sanningen.Vi menar att en skola byggd på ofullständiga argument kan bli en skola med helt felaktiga metoder och system..

Detta arbete handlar om hur sex fritidspedagoger väljer att tillrättavisa elever utifrån vardagliga situationer i verksamheten samt deras uppfattningar omkring fenomenet tillrättavisningar i situationer som kräver detta. Intervjuerna är kvalitativa och tolkande i hermeneutisk anda. Resultat och slutsatser visar att de sex pedagogerna som jag intervjuat skiftar mellan att vara automatiskt tänkande och kontrollerat tänkande i sina tillrättavisningar, samt att pedagogerna synliggjorde att barn i mycket högre grad använder sig av ett automatiskt tänkande än vad de vuxna gör. Resultaten kopplas till socialpsykologiska och kommunikativa teorier..

Syftet med denna studie har varit att få inblick i vuxna individers upplevelser av vänskap och socialt samspel inom ramen för gemensamt boende. I uppsatsen presenteras och besvaras tre frågeställningar, vilka lyder: Hur upplever individerna vänskap och socialt samspel på sitt gemensamma boende? Vilken funktion fyller det sociala samspelet och vänskapen i deras vardagliga liv och i deras framsteg? och Hur kan individernas upplevelser förstås utifrån begreppen hälsa, meningsfullhet och social jämförelse? Tio intervjupersoner rekryterades från tre olika boenden; ett hem för vård och boende för individer med missbruksproblematik, ett hem för vård och boende för familjer, samt ett stödboende som främst riktar sig till individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En av intervjupersonerna avböjde i sista stund vilket gjorde att vi slutligen hade nio informanter till studien. Dessa informanters upplevelser har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som spelats in och därefter transkriberats.