Migrän är en återkommande, anfallsvis huvudvärk som räknas till en av de 20 mest handikappande sjukdomarna i världen. Det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsan hos patienter med migrän genom att upplysa om sjukdomen och informera om vilka icke-farmakologiska metoder som kan verka mot migrän. Syftet med studien var att beskriva icke-farmakologiska metoder vid migränanfall hos vuxna. Litteraturstudiens resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar som genererade tre olika teman: akupunktur, kunskap kring utlösande faktorer samt livsstilsförändringar. Resultatet visade att akupunktur, kunskap och utbildning kring utlösande faktorer samt livsstilsförändringar är bra behandlingsalternativ i det hälsofrämjande arbetet vid migrän, då metoderna visade på signifikant minskning av migränanfall.

Bakgrund: Den vanligaste formen av självskadebeteende kallas för ytligt självskadande. Det innebär att personen skär eller rispar sig själv med ett vasst föremål. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör uppmanas att tänka över sina egna värderingar och sedan införliva det i arbetet med personer som skadar sig själva. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser och attityder i omvårdnaden av personer med självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie utfördes där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Bakgrund: Allt fler personer kommer till Sverige från länder där kulturen skiljer sig från den svenska. Många av dessa personer har genomgått svåra trauman och det är en utmaning för den svenska vården att möta och hjälpa dessa personer. Flyktingar och sjuksköterskor har oftast olika förväntningar på möten i vården. Syftet med studien var att belysa upplevelser av möten mellan flyktingar och sjuksköterskor i den svenska vården. Metod: Innehållsanalys baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats.

Att kunna mäta ordförståelse är viktigt både inom forskning och kliniska sammanhang. Föreliggande uppsats har tre syften. Det första syftet är att studera de psykometriska egenskaperna hos två nyutprovade parallella test för ordförståelse, Ordprovet A och B, hos äldre vuxna. Uppsatsens andra syfte är att undersöka åldersskillnader i ordförståelse. Det tredje syftet är att undersöka om sambandet mellan kognitiva förmågor ökar som funktion av ökad ålder.

Syftet med denna litteraturstudie var att skapa överblick av den forskning som handlar om sjuksköterskors attityd till personer med alkoholberoende. Designen som använts är en deskriptiv litteraturöversikt. Artiklarna hittades efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. 13 artiklar analyseras efter modellen för att göra en litteraturöversikt där likheter och skillnader jämförs. Resultatet visar att attityder som kan ligga till grund för ett bristande bemötande av personer med alkoholberoende kan härledas till brist på erfarenhet av möte med patientgruppen.

Idén om livslångt lärande uppstod under början av 1960-talet. Tanken har utvecklats och integrerats i samhället i takt med den kunskapsmässiga och teknologiska utvecklingen. Arbetskraftens kompetens i form av intellektuellt kapital värdesätts allt mer och utbildning blir till ett nödvändigt instrument för att uppnå kompetens inom arbetslivet. Produktiviteten i arbetssammanhang kan dock påverkas negativt av att arbetskraftens intressen och inre motivation inte tas i beaktande i utbildningen. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida den inre motivationen skiljer sig åt mellan olika grupper av vuxenstuderande, om externa belöningar påverkar valet att påbörja utbildning och om detta har en negativ inverkan på motivationen.

Folkhälsovetenskapligt program.

IntroduktionAntalet äldre i samhället ökar och därmed också antalet personer med demenssjukdom. Demenssjukdom kan medföra krävande beteenden som kan vara svåra att bemöta för dem som vårdar.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa aktuell forskning om omvårdnad av personer med krävande beteende vid demenssjukdom utifrån Jean Watsons karativa omvårdnadsfaktorer.MetodLitteraturstudie av vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet omvårdnad.ResultatAtt vårda personer med demenssjukdom innebar bland annat att se det unika hos varje individ och att tolka och bekräfta patientens handlingar. Vårdarna hade behov av att förstå patienten och sina egna reaktioner och av att se en mening med det krävande beteendet. Att bygga upp en nära och sann relation och att kommunikationen mellan patient och vårdare var effektiv var också viktiga faktorer för en god omvårdnad.DiskussionVårdprocessen, vårdarnas möjlighet att tolka krävande beteende och omvårdnadshandledning var viktiga redskap för att vårda personer med demens och krävande beteende. Detta sätt att arbeta på behöver läras ut och belysas för att stötta de vårdare som arbetar med patientgruppen..

Bakgrunden skildrar hur personer med schizofreni har svårt att få förtroende för och upprätthålla relationer med andra människor. De har oftast en mycket förvrängd livsvärld som är svårt att förstå för människor i samhället och även inom vården. Vilket kan leda till ett avståndstagande som resulterar i en otillräcklig vård. Syftet med studien var att belysa hur personer med schizofreni upplever sin livsvärld. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie gjord på två självbiografiska böcker.

Idag lever omkring 10 000 adopterade barn och vuxna från Korea i Sverige, vilket gör Korea till det dominerande ursprungslandet. Syftet med studien var att studera adopterade koreaners upplevelse av återresor med speciellt fokus på hur återresan har påverkat upplevelse av identitet. Resultatet baserades på semistrukturerade intervjuer med sex personer, som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att återresorna har gjort att de adopterade funderat över sin identitet, där de upplevde sig varken som svensk eller koreansk, utan upplevde en ambivalens. Återresorna har möjliggjort att en egen uppfattning om Korea och en relation till ursprunget skapats.

Forsberg, A & Kjällquist-Petrisi, A. Studenters attityder gentemot personer med Hepatit C. Empirisk undersökning om sjuksköterske- och socionomstuderandes attityder. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Utbildningsområde, Hälsa och Samhälle, 2007.

Syftet med studien har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning beskriva hur resurspersoner till elever med grav synskada uppfattar kommunikationsmönster mellan elever med grav synskada, seende klasskamrater och vuxna. Studien omfattar enkätsvar från 53 respondenter som arbetar med elever med grav synskada i grundskolans årskurs 1-9. En fjärdedel av respondenterna uppgav att eleven med synskada förutom synskadan har ytterligare funktionsnedsättning.En frågeställning har varit att undersöka vilken betydelse synnedsättningen har i kommunikationen mellan eleven med synskada, klasskamrater och vuxna. Det framgår att elevens synnedsättning innebär att denne behöver syntolkning och ledsagning och att det oftast är resurspersonen som har rollen av syntolk eller ledsagare. Studien visar att när det handlar om att träda in i samtal orsakar elevens synnedsättning missförstånd i ganska liten eller liten utsträckning.

Det är av stor vikt att hitta faktorer som leder till bättre livskvalitet för personer med allvarlig psykisk ohälsa. Ofta har dessa personer ett behov av flertal insatser/stöd och behandling samtidigt. En vanlig situation för dessa personer har dock varit att de ?faller mellan stolarna? då ingen instans tar ett helhetsansvar om brukarnas situation, trots den komplexa problematiken. En insats som tar ett samlat grepp om personer med allvarlig psykisk ohälsa är Assertive Community Treatment (ACT) och Case Management.

Forskning visar att majoriteten av unga hbt-personer mår bra, men ett större antal unga hbt-personer mår dåligt, än i gruppen unga i stort. Som ett led i att arbeta hälsofrämjande och identitetsstärkande med unga hbt-personer drivs s.k. fritidshäng . Syftet med studien är att undersöka betydelsen av sådana fritidshäng för unga hbtq-personers identitetsberättelser med fokus på hur en säker plats skapas och hur detta relaterar till identitet. Genom intervjuer med ungdomar som besöker fritidshängen framkommer att fritidshängets ramar, som byggs upp av strukturen, kravlöshet och ett varmt mottagande, tillsammans med vad besökarna tar med sig in i form av erfarenheter och egenskaper, gemensamt skapar ett tryggt rum.

Studiens övergripande syfte var att undersöka unga vuxnas upplevelser och känslor av familjetillhörighet och stöd efter avslutad familjehemsplacering. Frågeställningarna som rapporten besvarat är hur unga vuxnas familjerelationer såg ut, vilka upplevelser de hade av stöd samt vilka tankar och känslor de hade vid avslutad placering. Rapportens teoretiska utgångspunkt har varit känsla av sammanhang (KASAM) och empirin bestod av sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna mellan 18-30 år som alla har erfarenhet av familjehemsplacering. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys där kategorier skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Citat som stämde överens med kategorierna har plockats ut och sedan analyserats utifrån KASAM och tidigare forskning på området.