I dagens samhälle ligger rådgivningstrenden i tiden och ett nytt begrepp har därmed skapats: ?edutainment? (education + entertainment), och nannyfenomenet är en produkt av detta. Nannyprogrammen handlar om professionella barnvakter ? så kallade nannys ? som lär ut tips och tricks till föräldrar som behöver hjälp med att strukturera upp familjen, införa rutiner, vinna tillbaka respekten och återta kontrollen. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av fokusgruppsamtal ta reda på hur barn och vuxna uppfattar den mediepedagogiska framställning och uppfostringsmetoderna som förmedlas i nannyprogrammen Nannyjouren och Supernanny.

Denna studie syftade till att undersöka relationsbaserad och kompetensbaserad självkänsla hos personer med fibromyalgi. Detta gjordes genom att jämföra enkätresultat hos 26 personer som fått diagnosen fibromyalgi med 39 friska personer i en kontrollgrupp. Resultaten kunde inte påvisa någon skillnad i kompetensbaserad självkänsla mellan grupperna men där fanns en tendens till högre relationsbaserad självkänsla i patientgruppen..

Syftet med studien var att belysa ungdomars ohälsa och vilka faktorer som påverkar ungdomars hälsa. Jag var intresserad av hur skolsköterskor upplevde att ungdomarnas ohälsa tog sig uttryck och vilka faktorer de ansåg kunde påverka ungdomarnas hälsa. Jag har även valt att belysa hur skolsköterskorna i sitt arbete kan påverka ungdomarnas hälsa och välbefinnande. Studien var hermeneutiskt och metoden var en kvalitativ intervju utifrån halvstrukturerade frågor. Intervjuerna gjordes med fyra skolsköterskor.

Hörselskadade barns kommunikationsstrategier är icke ett outforskat område dock är det inte mycket forskat på hörselskadade barns interaktioner sinsemellan. Denna studies intention har varit att undersöka relationen mellan de strategier som specialpedagogerna och barnskötarna på en enhet för barn med hörselnedsättning använder/ger till barnen och de kommunikativa strategier som barnen använder sinsemellan och/eller till de vuxna. Studien har använt sig av strukturerad observation vilket inneburit att ett observationsschema har fastställt utifrån vilket observationerna registrerats. Antalet deltagare i studien har varit nio barn i åldern 36-84 månader samt tre specialpedagoger och två barnskötare. Antalet studerade interaktioner har varit 144 och det genomsnittliga antalet interaktioner per barn har varit 16.

Internet har under de senaste åren blivit en starkare kanal för kommunikation som ökat explosionsartat och även öppnat upp nya kommunikationsvägar för bankerna. Kunder som tidigare varit svåra att bygga upp en relation med kan idag bli nåbara på ett enklare sätt medhjälp av den nya kanalen. Segmentering används idag av banker i allt större utsträckning för att kunna identifiera olika typer av konsumenter för att mer effektivt kunna kommunicera med sina kunder och skapa relationer med dem.Syftet med uppsatsen är att undersöka om svenska storbanker använder sig av relationsmarknadsföring via Internet på ett framgångsrikt sätt mot segmentet unga vuxna i åldern 18-26 år. Studien har utifrån intervjuer med segmentet unga vuxna, intervjuer med en av de svenska storbankerna samt kompletterande undersökningar om ungdomars Internetvanor uppnått följande slutsatser.De flesta ungdomar i segmentet gör inget aktivt val av bank utan låter faktorer som bekvämlighet och enkelhet styra, vilket förklarar varför de flesta har valt samma bank som sina föräldrar. De flesta har heller inte haft några problem med sin bank, då de av naturligaskäl inte heller haft så stor kontakt med banken eller haft specifika behov.

Personer som drabbas av lungcancer kan känna oro och rädsla. För att sjukvårdspersonal ska kunna ge en individuell omvårdnad till personer med lungcancer, krävs kunskap om deras upplevelser av oro och rädsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av oro och rädsla hos personer med lungcancer. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, PsykINFO och PubMed. 28 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Syftet med denna studie har varit att undersöka några vuxna dyslektikers syn på deras dyslexi som barn och som vuxen. Undersökningen byggde på fyra intervjuer med vuxna dyslektiker. Arbetets fokus har därmed varit att belysa dyslektikernas upplevelse av deras dyslexi, om de fått rätt hjälp i skolan och om deras acceptans i samhället. Resultatet från intervjuerna visade att alla fyra dyslektiker ansåg att det varit svårt att leva med sin dyslexi och att det hade varit lättare om de fått sin diagnos tidigare i livet. Arbetet fokuserar även på hur dyslektikerna hanterar sin situation i vuxen ålder.

Syfte: Syftet är att undersöka motivationsfaktorer, inre tankestrategier och yttre påverkansfaktorer och dess betydelse för fortsatt drogfrihet hos personer som befunnit sig i missbruk. Metod: Studien baseras på kvalitativa fokusgruppintervjuer med sammanlagt nio informanter. Analysen sker utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Narrativt belyses respondenternas livsberättelser. Tre teman med underfrågor har utarbetats.

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning kan sökas som bistånd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring på arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsättning är ett av de mest överhängande problem när det gäller kommunernas insatser till människor med psykiska funktionsnedsättningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning särskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell välfärd utan det svarar också mot grundläggande mänskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Devi?, Ljubomir T. (2009). Att iscensätta vuxna invandrares svensklärande ? Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner [To stage Swedish-learning of adult immigrants ? Theoretical perspectives and personal reflections].

Bakgrund: Astma är en folksjukdom som ökar kraftigt bland den svenska befolkningen. Sjukdomens svårighetsgrad kan påverka livskvalitet och arbetsförmågan.För att kunna hantera sjukdomen och minska besvären kan sjuksköterskan lära ut handlingar för egenvård. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor undervisar vuxna patienter med astma bronkiale. Metod: Litteraturstudien grundade sig på tidigare forskning och användes 10 vetenskapliga artiklar från Cinahl, PubMed och Psykinfodatabas. Artiklarna har varit både kvalitativa och kvantitativa.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Detta examensarbete är en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet på en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet är att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan när det gäller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd från vuxna under tiden de gick där. Frågorna som ställts har handlat om vilka pedagogiska hjälpmedel, vilken pedagogisk variation av ämnen, storleken på grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsättningar eleverna haft sedan de slutat på IV.Jag har använt kvantitativ metod, med en enkät som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgång och deras sysselsättningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hämtats från forskning inom psykologi och sociologi, men även statliga rapporter från olika utredningar har ingått.Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgån, stödet från vuxna och de arbetssätt de arbetade med i skolan övervägande positivt..

I slutet på nittiotalet kom EU-mopeden till Sverige, sedan dess har antalet registrerade EU-mopeder ökat år för år. De flesta som kör dessa fordon är i 15 års åldern, men man har också sett att det är väldigt vanlig att även vuxna väljer att köra dessa fordon istället för att skaffa sig två bilar. Under åren har det visat sig att det inte längre bara är män/pojkar som kör moped, även kvinnor/flickor väljer att ta sig fram på moped. När ökningen av registrerade EU- mopeder är ett faktum, så finns det ju även andra faktorer som ökar, exempelvis antalet olyckor. Ser man på olyckstatistiken under år 2000 så skadades 4 personer svårt, medan år 2006 var siffran 161 personer.

Bakgrund: Forskning som behandlar sarkopeni visar att muskelförtvining påverkar funktionsförmågan under åldrandets gång och går att förebygga med olika former av styrketräning. Forskningen kring muskelförtvining gjorde således att ett intresse av träning för äldre vuxna väcktes hos oss och därav också styrketräningens potentiella effekter på livskvaliteten.Syfte: Syftet med studien är att undersöka om en ökad fysisk styrka och explosivitet bidrar till en ökad livskvalitet hos personer mellan 55 och 65 år.Metod: Detta har undersökts i en grupp på femton deltagare med inspiration från aktionsforskning. Data har insamlats med hjälp av MuscleLab, SF-36v2 och memos.Resultat: Nio deltagare uppvisade en ökning av effektutvecklingen och sex deltagare en minskning. Livskvaliteten har ökat i samtliga åtta kategorier för gruppen som helhet, vilket innebär att både den fysiska och mentala hälsan har ökat i gruppen.Slutsats: En ökad styrka och explosivitet innebar inte nödvändigtvis en ökad livskvalitet, utan vi anser snarare att förändringen i livskvalitet är beroende av en högre aktivitetsnivå i sig. Detta för att styrkan för gruppen som helhet endast ökat marginellt, men att livskvaliteten har ökat desto mer..