Introduktion Att leva med en stomi innebär både fysiska, mentala och sociala utmaningar för patienten. Alla patienter är enskilda individer som har olika behov. För att sjuksköterskan ska kunna möta dessa behov behövs mer kunskap om hur patienter med stomi upplever sin situation och hur deras omvårdnadsbehov ser ut.Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa patientens upplevelse av att leva med stomi samt erfarenhet av vård och behov av omvårdnad. Metod Arbetet är en litteraturöversikt och bygger på fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Dessa har tagits fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Syftet med studien var att belysa ungdomars ohälsa och vilka faktorer som påverkar ungdomars hälsa. Jag var intresserad av hur skolsköterskor upplevde att ungdomarnas ohälsa tog sig uttryck och vilka faktorer de ansåg kunde påverka ungdomarnas hälsa. Jag har även valt att belysa hur skolsköterskorna i sitt arbete kan påverka ungdomarnas hälsa och välbefinnande. Studien var hermeneutiskt och metoden var en kvalitativ intervju utifrån halvstrukturerade frågor. Intervjuerna gjordes med fyra skolsköterskor.

Hörselskadade barns kommunikationsstrategier är icke ett outforskat område dock är det inte mycket forskat på hörselskadade barns interaktioner sinsemellan. Denna studies intention har varit att undersöka relationen mellan de strategier som specialpedagogerna och barnskötarna på en enhet för barn med hörselnedsättning använder/ger till barnen och de kommunikativa strategier som barnen använder sinsemellan och/eller till de vuxna. Studien har använt sig av strukturerad observation vilket inneburit att ett observationsschema har fastställt utifrån vilket observationerna registrerats. Antalet deltagare i studien har varit nio barn i åldern 36-84 månader samt tre specialpedagoger och två barnskötare. Antalet studerade interaktioner har varit 144 och det genomsnittliga antalet interaktioner per barn har varit 16.

Att vårdas i respirator innebär att den verbala kommunikationsförmågan förloras, vilket kan medföra känslor av frustration och maktlöshet hos patienter. För att uppnå en vårdande relation är samtalet av stor betydelse, vilket försvåras om kommunikationsförmågan är nedsatt. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med lätt sederade, respiratorbehandlade patienter. En kvalitativ ansats har använts. Halvstrukturerade forskningsintervjuer utfördes med åtta intensivvårdssjuksköterskor från två sjukhus.

Undernäring är vanligt på sjukhus samt vård och omsorgsboenden. Ofta blir patienter undernärda under vårdtiden trots riktlinjer som ska motarbeta undernäring. Att vara undernärd försvårar läkningsprocessen och bidrar till förlängd lidande och sjukhusvistelse. Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar aptiten och stimulerar till ett ökat matintag hos patienter i vård- och omsorgsboenden och på sjukhus. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt där 13 artiklar ingick.

Internet har under de senaste åren blivit en starkare kanal för kommunikation som ökat explosionsartat och även öppnat upp nya kommunikationsvägar för bankerna. Kunder som tidigare varit svåra att bygga upp en relation med kan idag bli nåbara på ett enklare sätt medhjälp av den nya kanalen. Segmentering används idag av banker i allt större utsträckning för att kunna identifiera olika typer av konsumenter för att mer effektivt kunna kommunicera med sina kunder och skapa relationer med dem.Syftet med uppsatsen är att undersöka om svenska storbanker använder sig av relationsmarknadsföring via Internet på ett framgångsrikt sätt mot segmentet unga vuxna i åldern 18-26 år. Studien har utifrån intervjuer med segmentet unga vuxna, intervjuer med en av de svenska storbankerna samt kompletterande undersökningar om ungdomars Internetvanor uppnått följande slutsatser.De flesta ungdomar i segmentet gör inget aktivt val av bank utan låter faktorer som bekvämlighet och enkelhet styra, vilket förklarar varför de flesta har valt samma bank som sina föräldrar. De flesta har heller inte haft några problem med sin bank, då de av naturligaskäl inte heller haft så stor kontakt med banken eller haft specifika behov.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka om medelhavskost (MD) p?verkar graden av depression hos vuxna personer med depression. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus i januari 2023 efter randomiserade kontrollerade studier (RCT). S?kningen utgick fr?n tre block, d?r ett block innefattade depression, det andra blocket innefattade MD och det tredje blocket var RCT. Inkluderad population var vuxna (18?65 ?r gamla) m?n och kvinnor med kliniskt diagnostiserad depression eller sj?lvrapporterad depression de senaste tv? m?naderna eller l?ngre.

Borderline Personlighetstörning är en psykiatrisk diagnos som definieras genom symtom som bristande impulskontroll, relationsproblem och självskadeproblem.Flera av dessa symtom är av den karaktären att de förorsakar beteenden som gör att möjligheten till att ge en god omvårdnad försvåras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors attityder och upplevelser av att vårda patienter som lider av diagnosen BPS.Resultatet analyserades utifrån Evans (2003) modell. Studien har visat vilka utmaningar sjuksköterskan upplever i mötet med patienter med BPS när det gäller relation och omvårdnad.Sjuksköterskorna beskriver negativa attityder och upplevelser i arbetet med patienter med BPS. Vidare har det framkommit att sjuksköterskorna har föreställningar om egenskaper av farlighet och manipulation när det gäller patienter med BPS.

Idag är cancer den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att kunna hjälpa patienterna som inte kommer att överleva en obotlig cancer diagnos, behövs bland annat erfarna sjuksköterskor inom palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att lindra symtom för att patienten ska uppnå en god livskvalitet. Syftet med studien var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva betydelsefulla faktorer för god palliativ vård och sjuksköterskans upplevelse av dessa faktorers betydelse för den palliativa vården av vuxna personer med cancer och deras närstående. En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod där 8 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys.

Bakgrund: Trycksår är ett vanligt problem inom sjukvården, både i Sverige och internationellt. Riskfaktorerna är många, och särskilt äldre och multisjuka patienter är drabbade. Många äldre har ett otillräckligt näringsintag vilket kan leda till malnutrition och oönskad viktnedgång.Syfte: Syftet med studien var att beskriva kunskapsläget angående relationen mellan näringstillstånd, trycksår och trycksårsläkning.Metod: Vald metod var litteraturstudie med deskriptiv design.Resultat: Resultatet visade att patienter med trycksår ofta var malnutrierade, hade haft oönskad viktnedgång och ett lågt BMI. Ett näringstillskott innehållande vitaminerna A, C, E, proteiner och mineraler, och ett kaloritillskott för att täcka kroppens energibehov gav en förbättrad sårläkning.Slutsatser: Nutrition påverkade trycksårsförekomst och trycksårsläkning hos både malnutrierade och icke malnutrierade patienter. Sjuksköterskans arbetsuppgift innebär att tillgodose ett adekvat näringsintag hos patienter med trycksår..

Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med särskilt fokus på deras positiva och negativa upplevelser ifrån den första tiden i Sverige. I vår studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna några år senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre män och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom området. Intervjuer genomfördes med hjälp av två semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestämts av andra t.ex.

Introduktion: 2012 begicks c:a 1500 suicid i Sverige och antalet suicidförsök ökar. En del av de patienter som försökt ta sitt liv behöver intensivvård. Tidigare forskning pekar på att det är svårt att vårda och bemöta patienter som försökt begå suicid. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser och bemötande av den suicidala patienten kan påverka kvaliteten på omvårdnaden som ges.Syfte: Studiens syfte var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans uppfattningar av att vårda patienter efter ett suicidförsök.Metod: En pilotstudie har genomförts med hjälp av en fokusgruppsintervju, där fem intensivvårdssjuksköterskor deltog. Intervjun transkriberades ordagrant och materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom ur det analyserade materialet: Mötet med patient och anhöriga, Vården av patienter efter suicidförsök, En grund till konflikter samt Att inte räcka till.

I Sverige är idag 148 000 människor drabbade av demens och det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos vår äldre befolkning. Patienter med demens återfinns idag inom de flesta av hälso- och sjukvårdens kontext och som vårdpersonal är det viktigt att bemöta dessa patienter så bra som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att ge omvårdnad till patienter med demens inom slutenvården. För att svara på syftet söktes vetenskapliga studier om ämnet i olika vetenskapliga databaser. Nio artiklar som svarade mot syftet användes i analysen.

Bakgrund: Ett beteende som uppmärksammas mer och mer i samhället och blir allt vanligare är avsiktligt självskadebeteende. Beteendet är vanligast hos unga kvinnor. De fysiska skadorna är mestadels lindriga men det finns ofta bakomliggande själsliga problem och det borde därför vara av betydelse för omvårdnadspersonal att kunna se bakom ett självskadebeteende för att hjälpa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar samspelet mellan patienter med avsiktligt självskadebeteende och omvårdnadspersonal. Metod: Studien har utformats som en litteraturstudie och baserades på vetenskapliga artiklar som publicerats i databaserna PubMed, ELIN @Kristianstad, Cinahl och artiklar funna genom manuella sökningar.

Sjuksköterskan på den somatiska akutmottagningen kommer dagligen i kontakt med de flesta patientkategorier, däribland patienter med psykisk ohälsa. Syftet med litteraturstudien var att studera hur sjuksköterskor på somatiska akutmottagningar uppfattar mötet med patienter med psykisk ohälsa. Två frågeställningar formulerades utifrån syftet: Vilka olika erfarenheter och uppfattningar finns? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskors inställning till patienter med psykisk ohälsa? Metoden var en delvis systematiserad litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar vilka tagits fram via sökning i databaserna PubMed, PsycINFO samt CINAHL.