Åtta tusen personer är drabbade av njursjsukdom i Sverige, det är därför troligt att den svenska sjuksköterskan träffar på dessa patienter i sitt dagliga arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet och copingstrategier hos människor som lever med kronisk njursvikt, detta genom att granska och sammanställa vetenskaplig litteratur. Tre frågeställningar användes. Den första var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt. Den andra frågeställningen var om patientens livskvalitet skiljer sig åt beroende på vilken behandling som ges och den tredje var vilka copingstrategier dessa patienter använder.

Syfte:Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda döende Vuxna patienter och av deras bortgång, samt att presentera litteraturens urvalsmetod avseende kvalitet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. 15 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i rubriker till resultatdelen: Sjuksköterskans upplevelse av dilemma; Sjuksköterskans upplevelse i samband med patientrelationen; Sjuksköterskans första upplevelse av en patients bortgång; Sjuksköterskans upplevelse av en "god" eller "dålig" död; Sjuksköterskans upplevelse av delaktighet och av en skyddande mantel; Sjuksköterskans upplevelse av döden som befrielse; Urvalsmetod. Huvudresultat: Valda artiklar visade ett brett spektrum av sjuksköterskans upplevelser i samband med patienters vård och bortgång.

Studien syftar till att undersöka hur vårdpersonalen på en vårdavdelning beskriver transsexuella patienter och mötet med dessa. Sammantaget har tolv personer från olika yrkesgrupper på Hand- och Plastikkirurgiska avdelningen (HPK) på Universitetssjukhuset i Linköping intervjuats. På HPK utförs könsbytesoperationer, och inom psykiatrin på samma sjukhus görs utredningar, som ligger till grund för könsbytet. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys. Utifrån informanternas beskrivningar framkom en mångfacetterad bild av transsexuella patienter, som i vissa stycken visade sig vara både paradoxal och komplex.

Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).

Denna uppsats handlar om kuratorers känslomässiga upplevelser i mötet med cancerpatienter i livets slutskede. Fyra kuratorer på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och två från Södersjukhuset intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen har en kvalitativ induktiv ansats. Frågeställningar handlar om vilka känslor som uppkommer i möten med döende cancerpatienter och hur kuratorer hanterar dessa känslor. Intervjuguiden berör två områden; svårigheter och möjligheter och hanterbarhet av känslor.

Äldre patienter med andningsbesvär är en vanlig patientkategori inom ambulanssjukvården. Är det någon skillnad på patienters vitalparametrar eller givna läkemedel vid ambulanstransporter med prio 1 och prio 2. 43 ambulans och akutjournaler studerades retrospektivt. 24 prio 1 och 19 prio 2. Patienter som transporterats med prio 1 hade signifikant sämre värden på andningfrekvens, puls och kroppstemperatur.

Syftet med detta arbete är att, utifrån ett språksociologiskt perspektiv, undersöka eleversoch vuxnas attityder till det fula språket i skolan. Informanterna är elever och vuxna som är verksamma inom årskurserna fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts med enkäter som metod, där 131informanter har deltagit (122 elever och 9 vuxna). Arbetet syftar även till att undersöka eventuella skillnader i attityder mellan könen och årskurserna samt elever jämfört med vuxna. Resultatet visar att elevernas attityder till det fula språket varierar beroende på just kön och vilken årskurs de tillhör.

Att drabbas av obotlig sjukdom är omvälvande. Det skapar nya behov och förutsättningar i livet. Palliativ vård innebär att ge vård som skapar harmoni inför döden, mening till livet och ökad livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvalitet hos patienter i palliativ vård. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 20 artiklar från 2 olika databaser användes för att sammanställa den kunskap som finns gällande påverkan på livskvalitet hos patienter i palliativ vård.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier [MRB] är bakterier som skapat resistens (motstånd) mot antibiotika. Dessa är ett utbrett problem världen över då MRB gör det svårare att bota infektioner hos patienter. Patienter med MRB vårdas ofta utifrån särskilda bestämmelser inom den somatiska sjukvården. Som sjuksköterska finns restriktioner och särskilda rutiner som måste följas vid vård av patienter med MRB. Detta för att bland annat förhindra smittspridning.

Bakgrund: övervikt och fetma är ett växande problem världen över och den vanligaste orsaken är ett för stort energiintag i förhållande till den energi kroppen gör av med. Fetma ger upphov till en rad olika komplikationer och där av kommer dessa patienter att behöva vårdas på sjukhus och med hjälp av öppenvården. Syftet: var att beskriva vårdpersonalens attityder till patienter med övervikt och fetma. Metod: var en systematisk litteraturstudie som är grundat på elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvantitativa och två var kvalitativa. Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO.

Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi.

HIV är en virusinfektion som påverkar hela patientens hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hälso- och sjukvården. För att främja hälsa och lindra lidande utgör den vårdande relationen grunden i dessa vårdmöten. Det finns fördomar och rädslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hälso- och sjukvården. Detta kan i ett vårdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstärka känslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande.

Introduktion: Världshälsoorganisationen har introducerat begreppet ?youth friendly Health services? vilket beskriver att unga vuxna har ett särskilt behov av att bli lyssnade på och få hjälp med sina problem. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på unga Vuxna patienters upplevelser av att vara delaktiga och medverka i vård och behandling. Metod: Empirisk studie med kvalitativ kunskaps- och forskningsansats. Resultat: Informanterna uppger att de har stöd och tilltro till egen förmåga genom olika stödsystem som personer, funktioner och IT-support.